Mathayo 12
1 E kindeno Yesu noyudo kadho e kind puothe mag cham chiengʼ Sabato. To jopuonjrene nodenyo, omiyo negichako jako wi ngano moko mochiek mondo gicham.
Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
2 Ka jo-Farisai noneno mano, negiwachone niya, “Neye! Jopuonjreni timo gima chik ok oyie mondo gitim chiengʼ Sabato.”
När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»
3 Yesu nodwokogi niya, “Pok ne usomo gima Daudi notimo chiengʼ ma en kaachiel gi jogo mane ni kode ka kech ne kayogi?
Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
4 Donge nodonjo e od Nyasaye, kendo en kaachiel gi joma ne ni kode, negichamo makati ma nosepwodhi moket tenge, ma chik ne ok oyienegi mondo gitim, makmana jodolo kende
huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
5 Koso pok usomo e Chik ni chiengʼ Sabato, jodolo manie hekalu doko mogak odiechiengʼno, to ok kwan-gi kaka joketho?
Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
6 To awachonu ni nitie ngʼato ka maduongʼ moloyo hekalu.
Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
7 Ka dine bed ni usengʼeyo tiend wach mawacho ni, ‘Gima adwaro en ni ukech joweteu to ok ni uchiwna misango,’to dine ok ungʼado bura ne joma onge ketho.
Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
8 Nikech Wuod Dhano en Ruodh Sabato.”
Ty Människosonen är herre över sabbaten.»
9 Kane omedo dhi nyime koa kanyo, nodhi nyaka ei sinagogi,
Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
10 to ne nitie ngʼato kanyo ma lwete notal. Negipenjo Yesu, ka gidwaro yo ma digiyudgo ketho kuome, niya, “Bende chik oyie mondo ochang ngʼato chiengʼ Sabato?”
Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.
11 Nowachonegi niya, “Ka ngʼato kuomu nigi rombo kendo rombono olwar ei bur chiengʼ Sabato, donge diywaye igole oko?
Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
12 To dhano donge lich moloyo rombo nyadi mangʼeny! Kuom mano, chik oyie mondo otim maber chiengʼ Sabato.”
Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»
13 Eka nowachone ngʼatno niya, “Rie lweti,” mi norieye, kendo lwete nochango chuth, mana kaka komachielo.
Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
14 To jo-Farisai nowuok modhi kendo negichako chano kaka digineg Yesu.
Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
15 Kaka Yesu nongʼeyo chenrogino, nowuok kanyo. Ji mangʼeny noluwe, kendo nochango ji duto mane tuo,
Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
16 kosiemogi ni kik gihul ni en ngʼa.
men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
17 Mano notimore mondo gima nowachi gi dho Janabi Isaya, niya,
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
18 “Ma e jatichna ma aseyiero, Jal ma ahero ma chunya morgo. Abiro keto Roho Maler mara kuome, kendo obiro lando adiera ne ogendini.
»Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
19 Ok obi dhawo kata goyo nduru; bende onge ngʼama biro winjo dwonde e wangʼ yore.
Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
20 Kata obedo ni onenore kaka odundu mayom yom to ok notur, kendo kata obedo ni oliel ka taya ma mirimiri to ok notho, nyaka chop otel ne adiera mi lochi.
Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
21 Ogendini biro keto genogi e nyinge.”
Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»
22 Eka negikelone ngʼat man-gi jachien kendo ma muofu bende mamomo; eka Yesu nochange, momiyo koro nonyalo wuoyo kendo neno.
Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
23 Ji duto nohum kendo nowacho niya, “Dibed ni ma e Wuod Daudi?”
Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»
24 To ka jo-Farisai nowinjo wachno, negiwacho niya, “Ngʼatni golo jochiende gi teko mar Belzebub, ruodh jochiende.”
Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»
25 Yesu nongʼeyo parogi mi nowachonegi niya, “Pinyruoth moro amora mopogore owuon nyaka kethre, kendo dala moro amora kata ot mantiere pogruok ok nyal chungʼ.
Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
26 Ka Satan riembo Satan to mano nyiso ni en gi pogruok kende owuon. Koro ere kaka pinyruodhe nyalo chungo?
Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
27 Ka dipo ni ariembo jochiende gi teko mar Belzebub, to jou to kara gologi gi teko mar ngʼa? Emomiyo ginibed jongʼadnu bura.
Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
28 To ka ariembo jochiende gi teko mar Roho Maler to kare pinyruoth Nyasaye osebironu.
Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
29 “Koso, ere kaka ngʼato nyalo monjo od ngʼat maratego mi omaye gige odhigo, ka ok otweyo ngʼatno mokwongo? Kosetimo kamano eka dohedhre mar yako gik moko e odno.
Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
30 “Ngʼat ma ok ni koda kedo koda, kendo ngʼat ma ok konya choko ji, keyo ji.
Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
31 Emomiyo awachonu ni richo gi ayany moyanygo Nyasaye duto nowe ne ji, to ngʼato angʼata mowuoyo marach kuom Roho Maler ok nowene richone.
Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
32 Ngʼato angʼata mowacho wach moro marach kuom Wuod Dhano nowene, to ngʼato angʼata mowuoyo marach kuom Roho Maler ok nowene richone, e tiengʼni kata e tiengʼ mabiro. (aiōn g165)
Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
33 “Los yien obed maber eka olembe biro bedo maber, kata ket yath obed marach kendo olembene biro bedo marach, nimar yath ingʼeyo gi kit olemo monyago.
I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
34 Un koth thuonde fu-gi, ere kaka un ma un jomaricho kamano unyalo wacho gima ber? Nimar gik mopongʼo chuny ngʼato ema wuok e dho ngʼato.
I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
35 Ngʼat maber golo gik mabeyo mawuok kuom ber mokano e iye, to ngʼat marach golo gik maricho mawuok kuom rach mokano e iye.
En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
36 To awachonu ni chiengʼ ngʼado bura ji duto biro dwoko wach kuom weche manono ma gisewacho ka ok giparo matut.
Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
37 Nimar kuom wecheni iwuon miwacho ema ibiro ketigo thuolo kendo kuom wecheni iwuon miwacho ema ibiro ngʼadonigo bura.”
Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»
38 Eka jo-Farisai moko gi jopuonj chik nowachone niya, “Japuonj wadwaro neno hono mitimo kaka ranyisi.”
Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»
39 To nodwokogi niya, “Tiengʼ ma timbene richo kendo mamono manyo ranyisi mar hono! To ok bi miye moro amora makmana ranyisi mar janabi Jona.
Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
40 Nimar mana kaka Jona ne ni ei rech marangʼongo kuom ndalo adek odiechiengʼ gotieno, e kaka Wuod Dhano bende biro bedo ei chuny lowo kuom ndalo adek odiechiengʼ gotieno.
Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
41 Jo-Nineve biro chungʼ e bura kaachiel gi tiengʼni kendo nongʼadnegi bura kaka joketho; nimar gin ne giweyo richo kane giwinjo yalo mar Jona, to sani koro nitie ngʼato maduongʼ moloyo Jona.
Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
42 Ruoth ma dhako mar piny ma milambo nochungʼ chiengʼ bura kaachiel gi tiengʼni kendo nongʼadne bura kaka jaketho, nimar nobiro koa e tungʼ piny kuma bor mondo owinj rieko Solomon, to sani koro nitie ngʼato ka maduongʼ moloyo Solomon.
Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
43 “Ka jachien marach owuok kuom ngʼato, owuotho kuonde motwo koni gi koni, komanyo kama doyudie yweyo, to ok oyudi.
När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
44 Eka owacho ni, ‘Abiro dok e ot mane aaye.’ Ka ochopo to oyudo ka odno iye ninono, koyweye maler kendo ochan maber.
Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
45 Eka odok kendo oomo jochiende abiriyo mamoko maricho moloye, kendo gibiro gidonj mi gidag kanyo. Bangʼe achien ngima ngʼatno bedo marach moloyo kaka nochal mokwongo. Kamano e kaka biro timore ne tiengʼ marachni.”
då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»
46 Kane Yesu pod wuoyo gi oganda mane ochokore, min-gi kaachiel gi owetene nochungʼ oko ka gidwaro wuoyo kode.
Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
47 Ngʼat moro nowachone Yesu niya, “Minu gi oweteni ochungʼ oko gidwaro wuoyo kodi.”
Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»
48 Nodwoko ngʼatno niya, “Minwa to en ngʼa, koso owetena to gin ngʼa gini?”
Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
49 Eka nosiemone jopuonjrene kowacho niya, “Jogi e minwa gi owetena.
Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
50 Nimar ngʼato angʼata matimo dwaro mar Wuora manie polo e owadwa gi nyaminwa kod minwa.”
Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
