Mariko 11
1 Kane gichiegni chopo Jerusalem, ka gin e miech Bethfage kod Bethania manie Got Zeituni, Yesu nooro jopuonjrene ariyo
När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar
2 kowachonegi niya, “Dhiuru e dala man nyimu cha, to ka udonjo e iye to ubiro nwangʼo nyathi kanyna mapok ngʼato oidho nyaka nene kotwe kanyo. Gonyeuru kendo ukele ka.
och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.
3 Kapo ngʼato openjou ni, ‘Angʼo momiyo utimo timni?’ To udwoke ni, ‘Ruoth dware, kendo obiro duoge bangʼ seche manok!’”
Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit."
4 Negidhi mi giyudo nyathi kanyna kotwe oko e yo matin e dhorangach. To kane oyudo gigonye,
Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.
5 jomoko mane ochungʼ kanyo nopenjogi niya, “Utimo angʼono, ugonyo nyathi kanynano nangʼo?”
Och några som stodo där bredvid sade till dem: "Vad gören I? Varför lösen I fålen?"
6 To negidwokogi mana kaka Yesu nonyisogi mondo gidwokgi mi jogo noweyogi gidhi.
Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.
7 Kane gikelo nyathi kanyna ne Yesu, ne gipedho lepgi e ngʼeye mi Yesu obetie.
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.
8 Ji mangʼeny bende nopedho lepgi e yo, to jomoko nopedho oboke mag yiende mane gingʼado e puothe.
Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.
9 Jogo mane otelo e nyim Yesu gi jopuonjrene, kod mago mane odongʼ chien, ne goyo koko niya, “Hosana!” “Ogwedh ngʼat mabiro e nying Jehova Nyasaye.”
Och de som gingo före och de som följde efter ropade: "Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.
10 “Ogwedh pinyruoth mabiro mar Daudi kwarwa!” “Hosana manie polo malo!”
Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!"
11 Yesu nodonjo Jerusalem mi odhi nyaka ei hekalu. Nowuotho e iye monono gik moko duto motimore, to nikech sa ne koro olewo, nowuok gi jopuonjrene apar gariyo mi odhi Bethania.
Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.
12 Kinyne kane oyudo gia Bethania, kech ne kayo Yesu.
När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.
13 Kane pod en gichien, noneno yadh ngʼowu moro ma ite odhukno mi odhi machiegni kode mondo oyudie olemo kuome ocham. Kane ochopo but yadhno ne ok oyudo gimoro kuome makmana ite kende, nikech ne ok en kinde ma ngʼowu chiekie.
Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.
14 Eka Yesu nowacho ni yadhno niya, “Ngʼato kik chak cham olemo mowuok kuomi kendo.” Jopuonjrene nowinje kowacho kamano. (aiōn g165)
Då talade han och sade till trädet: "Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig." Och hans lärjungar hörde detta. (aiōn g165)
15 Kane gichopo Jerusalem, Yesu nodonjo ei hekalu mi noriembo oko joma ne ngʼiewo kendo uso gik moko kanyo. Noloko mesni mag jowil pesa ataro kod kombe mag joma ne uso akuche,
När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;
16 kendo ne ok oyiene ngʼato mondo otingʼ misigo mar ohala moro amora kakalogo e dier agola mar hekalu.
han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.
17 Yesu nochako puonjogi kowachonegi niya, “Donge ondiki ni: ‘Oda noluongi ni od lamo mar ogendini duto’? To un useloke ‘kar chokruok mar jomecho.’”
Och han undervisade dem och sade: "Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula."
18 Jodolo madongo gi jopuonj chik nowinjo wachni mochako chano yo mar nege, nimar ne giluore nikech oganda duto nowuoro puonjne.
Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.
19 Ka piny koro noyuso, Yesu gi jopuonjre nowuok e dala maduongʼno mi gidhi e gwenge.
När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.
20 Kinyne gokinyi kane oyudo giwuotho negineno yiend ngʼowu mane Yesu okwongʼo cha kosetwo, chakre tiendene.
Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.
21 Petro noparo mowachoni Yesu niya, “Rabi! Ne yadh ngʼowu manyo ikwongʼo osetwo!”
Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: "Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat."
22 To Yesu nodwoko kowacho niya, “Beduru gi yie kuom Nyasaye.
Jesus svarade och sade till dem: "Haven tro på Gud.
23 Awachonu adier ni ka ngʼato owacho ne godni ni, ‘Dhiyo mondo inyumri e nam,’ ma ok obedo gi kiawa e chunye kata matin, to oyie ni gima owachono biro timore, to gima odwarono notimre kamano.
Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.
24 Kuom mano anyisou ni gimoro amora mukwayo kulamo, beduru gi yie ni useyude mi nobed maru adier.
Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.
25 To bende ka ichungʼ ilemo, to in-gi wach moro e kindi gi ngʼato, to nyaka iwene richone, eka mondo Wuonu manie polo bende oyie weyoni richoni. [
Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser."
26 To ka ok uweyo ni ji richogi, to Wuonu manie polo bende ok nowenu richou.]”
27 Negichako gichopo Jerusalem kendo, to kane oyudo Yesu wuotho e laru mar hekalu, jodolo madongo gi jopuonj Chik, kaachiel gi jodongo nobiro ire.
Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;
28 Negipenje niya, “Itimo gigi gi teko mane, koso ngʼa momiyi teko mar timogi?”
och de sade till honom: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?"
29 Yesu nodwokogi niya, “Abiro penjou penjo achiel. Dwokauru, to abiro nyisou teko ma atimogo gigi.
Jesus svarade dem: "Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.
30 Uparo ni batiso Johana noa e polo koso noa kuom dhano? Nyisaneuru!”
Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå."
31 Negiwuoyo kuom wachni e kindgi giwegi kendo giwacho niya, “Ka wawacho ni, ‘Noa e polo,’ to obiro penjowa ni, ‘Ka en kamano to angʼo momiyo nutamoru yie kuome?’
Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
32 To ka wawacho ni, ‘Noa kuom dhano.’” (Negiluoro ji, nikech ji duto nokawo ni Johana ema janabi adier.)
Eller skola vi svara: 'Från människor'?" -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.
33 Omiyo negidwoko Yesu niya, “Ok wangʼeyo.” Yesu nowachonegi niya, “An bende ok abi nyisou kuma agole teko ma atimogo gigi.”
De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade Jesus till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta."
