Luka 21
1 Kane ongʼiyo malo, Yesu noneno ka jo-mwandu keto chiwogi e kar chiwo mar hekalu.
Och han såg till, aktandes på huru de rike lade sina gåfvor uti offerkistona.
2 Noneno bende dhako moro modhier ma chwore notho ka keto pesa mamingli ariyo matindo tindo.
Så fick han ock se ena fattiga enko, som lade der två skärfvar in.
3 Nowacho niya, “Awachonu adier, dhako ma chwore otho modhierni osegolo chiwo moloyo joma moko duto.
Och han sade: Sannerliga säger jag eder: Denna fattiga enkan lade mer in, än alle de andre;
4 Joma mokogi duto nogolo mana matin nono kuom mwandu ma gin-go, to dhakoni kata obedo ni nodhier to ne ochiwo duto mane onego okonyrego.”
Ty de hafva alle inlagt, till Guds offer, af det dem till öfverlopps är; men hon hafver, af sin fattigdom, inlagt allt det hon ägde.
5 Jopuonjrene moko ne wuoyo kuom hekalu kawuoro kaka olose gi kite mabeyo kod mich mochiw ni Nyasaye. To Yesu nowacho niya,
Och då somlige sade om templet, att det var prydt med härliga stenar och klenodier, sade han:
6 “To kuom mano ma uneno kani, ndalo biro biro maonge kidi kata achiel mabiro dongʼ kochungʼ ewi wadgi, moro ka moro biro redhore piny.”
De dagar varda kommande, att utaf allt, det I sen, skall icke låtas sten uppå sten, den icke skall afbruten varda.
7 Negipenje niya, “Japuonj, gigi biro timore karangʼo? To angʼo mabiro bedo ranyisi ni gichiegni timore?”
Då frågade de honom, och sade: Mästar, när skall detta ske? Och hvad tecken är, när detta ske skall?
8 Nodwoko niya, “Beduru motangʼ mondo kik wuondu. Nimar ji mangʼeny nobi e nyinga ka hedhore ni, ‘An e en,’ kendo ni, ‘Sa chiegni,’ kik uluwgi.
Sade han: Ser till, att I icke varden förförde; ty månge skola komma under mitt Namn, och säga: Jag äret; och tiden instundar. Följer dem icke efter.
9 Ka uwinjo ka pinje gore kod koko mangʼeny, to kik ubed maluor. Gigi nyaka timre mokwongo, to ok onyiso ni giko chiegni.”
Men när I hören örlig och uppror, varer icke förfärade; ty sådant måste först ske, men det är icke straxt änden.
10 Eka nowachonegi niya, “Oganda noked gi oganda machielo, kendo pinyruoth noked gi pinyruoth machielo.
Och han sade till dem: Folk skall resa sig upp emot folk, och rike emot rike.
11 Piny noyiengni malich, kech kod tuoche nobedie kuonde mopogore opogore, kendo gik malich mabwogo ji gi honni madongo notimre koa e polo.
Och stor jordbäfning skall varda mångastäds, och hunger, och pestilentier; och förskräckelse, och stor tecken skola ske utaf himmelen.
12 “To kapok magi duto otimore, to gibiro makou kendo sandou. Giniteru e sinagoke kod ute mag twech, kendo nokelu e nyim ruodhi gi jotelo, to mago duto notim nikech nyinga.
Men för allt detta skola de taga fatt på eder, och förfölja eder och öfverantvarda eder in på sin Råd, och i häktelse; dragande eder för Konungar och Förstar, för mitt Namns skull.
13 Mano biro miyou thuolo mondo ubednegi joneno.
Och det skall eder vederfaras till ett vittnesbörd.
14 To beduru gi paro ma ok yiengni mondo kik uparru motelo ni ere kaka ubiro dwoko wach.
Så håller det fast uti edor hjerta, att I ingen omsorg hafven, huru I skolen försvara eder;
15 Nimar abiro miyou weche gi rieko maonge wasiku kata achiel ma biro tamore kata kwero wachuno.
Ty jag skall gifva eder mun och visdom, der alle de, som sätta sig emot eder, icke skola kunna emotsäga, ej heller emotstå.
16 Ibiro ndhogu kata mana gi jonywolu kod oweteu, wedeu gi osiepeu, kendo gibiro nego jomoko kuomu.
I skolen ock öfverantvardas af föräldrar, och af bröder, fränder och vänner; och de skola döda somliga af eder.
17 Ji duto biro sin kodu nikech an.
Och I skolen varda hatade af allom, för mitt Namns skull;
18 To kata mana yie wiu achiel onge manolal.
Och ett hår af edart hufvud skall icke förgås.
19 Ka uchungo motegno to ubiro reso ngimau.
I skolen behålla edra själar genom edart tålamod.
20 “Ka uneno Jerusalem olwor kod ogend lweny, ubiro ngʼeyo ni kindene mar kethruok chiegni.
När I nu sen, att Jerusalem varder belagdt med en här, då skolen I veta, att dess förödelse är för handen.
21 Koro eka joma ni Judea oring odhi ewi gode, kendo joma ni e dala maduongʼ nyaka wuog oko, to jogo man oko ei piny kik donjie dala maduongʼ.
De då äro i Judeen, de fly upp åt bergen; och de der midt inne äro, de gånge ut; och de som ute i landet äro, de gånge icke derin;
22 Nimar ma e kinde ma kum bedoe mondo ochop kare gigo duto mane ondiki.
Ty att då äro hämndadagarne, att fullbordas skall allt det som skrifvet är.
23 Mano kaka nodok malit ne mon ma yach kod mago madhodho nyithindo e ndalogo! Chandruok malit maduongʼ biro bedo e piny gi mirima kuom jogi.
Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva i de dagar; ty stor plåga varder på jordene, och vrede öfver detta folk.
24 Ibiro negogi gi ligangla kendo notergi kaka joma otwe e pinje duto. Jerusalem ibiro nyono piny gi joma ok jo-Yahudi nyaka chop kinde ma loch mar joma ok jo-Yahudi rume.
Och de skola falla för svärdsegg, och fångne bortförde varda till allahanda folk; och Jerusalem skall förtrampadt varda af Hedningom, tilldess Hedningarnes tid fullkomnad varder.
25 “Ranyisi biro bedo e wangʼ chiengʼ gi dwe kod sulwe. E piny, to ogendini nobed kodhier kendo kongʼengʼ, nikech nam mawuo kendo apaka magore.
Och skola ske tecken i solen, och i månan, och i stjernorna; och på jordene varder folkena ångest, och de skola förtvifla. Och hafvet och vågen skola mycket bullra;
26 Ji biro podho nikech gik malich matimore, ka luoro omakogi nikech gima biro timore e piny, nimar chwech mag polo noyiengni.
Och menniskorna borttorkas, för räddhågas skull, deraf att de förbida det som hela verldena öfvergå skall; ty himmelens krafter skola bäfva.
27 To gie kindeno gibiro neno Wuod Dhano kabiro koa e bor polo gi teko kod duongʼ malich.
Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med magt och stora härlighet.
28 Ka gigi chako timore, chunguru kendo tingʼuru wiwu malo, nikech ndalou mag warruok chiegni.”
Men då detta begynner ske, ser upp, och lyfter edor hufvud upp; ty då nalkas edor förlossning.
29 Nogoyonegi ngero kama: “Neuru yadh ngʼowu kod yien duto.
Och han sade dem en liknelse: Ser på fikonaträt och all trä.
30 Ka gichako loth, unyalo neno uwegi kendo ungʼeyo ni ndalo oro chiegni.
När de nu knoppas, kunnen I då se och veta af eder sjelf, att sommaren är när.
31 Kata kamano, ka uneno ka gigi timore to ngʼeuru ni pinyruoth Nyasaye ni machiegni.
Alltså ock I, när I sen detta ske, skolen I veta, att Guds rike är när.
32 “Awachonu adier ni, tiengʼni ok norum ngangʼ kapok gigi duto otimore.
Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förr än det allt skedt är.
33 Polo gi piny norum to wechena ok norum ngangʼ.
Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
34 “Beduru motangʼ, nono chunyu biro bedo monyosore gi pek, mer kod parruok mar ngima to ndalono nochopnu apoya kaka obadho.
Men vakter eder, att edor hjerta icke förtungad varda med svalg och dryckenskap, och med detta lefvernes omsorg, så att den dagen kommer eder för hastigt uppå.
35 Nimar obiro biro ne ji duto modak e wangʼ piny mangima.
Ty han varder kommandes, såsom en snara, öfver alla som bo på jordene.
36 Beduru kurito kinde duto, kendo lemuru mondo utony ne gigo duto mabiro timore, kendo mondo uchungʼ e nyim Wuod Dhano.”
Så vaker nu alltid, och beder, att I mågen undfly allt detta som komma skall, och stå för menniskones Son.
37 Odiechiengʼ ka odiechiengʼ Yesu ne puonjo e hekalu, kendo odhiambo kodhiambo nodhi monindo e Got miluongo ni Zeituni gotieno.
Och han lärde om dagen i templet; men om natten gick han ut, och vistades på Oljoberget.
38 To ji duto nobiro e hekalu chon gokinyi mondo giwinje.
Och allt folket var bittida uppe till honom i templet, till att höra honom.
