Luka 15
1 Koro josol osuru gi joricho nochokore machiegni mondo giwinje.
Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom.
2 To jo-Farisai gi Jopuonj Chik ne ngʼur kawacho niya, “Ngʼatni rwako joricho kendo ochiemo kodgi.”
Men fariséerna och de skriftlärde knorrade och sade: "Denne tager emot syndare och äter med dem."
3 Eka Yesu nogoyo nigi ngero ni:
Då framställde han för dem denna liknelse; han sade:
4 “Ka ngʼato kuomu dibedi ni en gi rombe mia achiel, to achiel kuomgi olal, donge ngʼatno diwe piero ochiko gochikogo e pap kama ler kendo odhi omany rombo molal nyaka oyude?
"Om ibland eder finnes en man som har hundra får, och han förlorar ett av dem, lämnar han icke då de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade, till dess han finner det?
5 To ka oyude, okete e goke komor
Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje.
6 kendo odhiyo dala. Eka oluongo osiepene gi jogwengʼ-gi kaachiel, kowacho ni, ‘Moruru koda, aseyudo nyarombona ma yande olal.’
Och när han kommer hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit mitt får, som var förlorat.'
7 Awachonu ni kamano e kaka mor nobedi e polo kuom jaricho achiel molokore, moloyo mor kuom ji piero ochiko gochiko mabeyo ma ok dwar weyo richo.
Jag säger eder att likaså bliver mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöva.
8 “Kata ka dibed ni nitie dhako man-gi silinge mamingli apar, to achiel olalne. Donge domok taya, kendo yweyo ot, ka omanye maber mondo omi oyude?
Eller om en kvinna har tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar huset och söker noga, till dess hon finner den?
9 To ka oyude, oluongo osiepene gi jogwengʼ-gi kaachiel, kowacho ni, ‘Moruru koda, aseyudo pesana manolal.’
Och när hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och grannkvinnor och säger: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit den penning som jag hade tappat bort.'
10 Mana kamano, awachonu e kaka mor e nyim malaika mag Nyasaye nobedie kuom jaricho achiel moweyo richo.”
Likaså, säger jag eder, bliver glädje hos Guds änglar över en enda syndare som gör bättring.
11 Yesu nomedo wacho niya, “Ne nitie ngʼato moro mane nigi yawuowi ariyo.
Ytterligare sade han: "En man hade två söner.
12 Wuowi ma chogo nowacho ni wuon mare ni, ‘Wuora, pogna mwanduna makora.’ Omiyo mano nopogo yawuote ariyogo mwandune.
Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.
13 “Bangʼ ndalo manok, wuowi machogono nokawo gige duto moloko pesa, eka nowuok modhi e piny mabor to kuro notiyo gi mwandune e yor dak e ngima mar anjawo.
Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.
14 Kane osetieko pesane duto, kech mager nowuok e pinyno duto, mi nodoko jachan machandore.
Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.
15 Kuom mano nodhi mondo otine japiny moro, mi ngʼatno nokete jakwa anguro.
Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.
16 Nogombo mondo ocham opokla ma anguro chamo, to bende onge ngʼato mane omiye gimoro.
Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.
17 “Kane parone odwogone, nowacho ni, ‘Jotij wuonwa adi man-gi chiemo moromogi, madongʼ, to an to kech chama monego atho!
Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!
18 Abiro wuok kendo adog ir wuora mi anawachne ni: Wuora, asetimo richo e nyim polo kendo e nyimi.
Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;
19 Ok awinjora koro oluonga ni wuodi; keta abed kaka achiel kuom jotichni.’
jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'
20 Omiyo noa malo kendo nodhi ir wuon mare. “To kane pod en kuma bor, wuon mare nonene, kendo kopongʼ gi kech kuome, noringo kodhiyo ir wuode, nokwake gi bade kendo nonyodhe.
Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.
21 “Wuowino nowachone ni, ‘Wuora, asetimo richo e nyim polo kendo e nyimi. Ok awinjora koro mondo oluonga ni wuodi.’
Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'
22 “To wuon mare nowacho ne jotichne ni, ‘Timuru piyo kendo keluru law maberie moloyo mondo urwakne. Ketneuru tere e lith lwete kendo wuoche mondo urwakne e tiende.
Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.
23 Keluru nyarwath machwe uyangʼ. Wachamuru wabed mamor.
Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.
24 Nikech wuodani yande otho, to koro onwangʼe.’ Kamano negichako timo nyasi ka gimor.
Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.
25 “E kindeno, noyudo ka wuowi maduongʼ ni e puodho. Kane obiro machiegni gi ot nowinjo wer gi miel.
Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.
26 Omiyo noluongo achiel kuom jotich kendo nopenje ni en angʼo matimore.
Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.
27 Nodwoke ni, ‘Owadu osedwogo, to wuonu osenego nyarwath machwe nikech osedwogo kongima kendo maber.’
Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'
28 “To wuowi maduongʼ mirima nomako, kendo notamore donjo e ot. Omiyo wuon mare nowuok oko odhiyo ire kendo nosaye mondo odonji.
Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.
29 To nodwoko wuon mare ni, ‘Neye, hignigi duto asebedo katiyoni ka misumba kendo aserito chikeni. To eka pok imiyoa kata mana nyadiel mondo ayangʼ, abedgo mamor kod osiepena.
Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.
30 To ka wuodini, moseketho gigegi gi mon ma jochode ka obiro dala, to iyangʼone nyarwath machwe!’
Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'
31 “Wuon mare nowacho niya, ‘Wuoda, in koda ndalo duto, kendo gik moko duto ma an-go gin magi.
Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.
32 To nyaka ne wabed mamor kendo bed moil, nikech owaduni yande otho to koro ongima, kendo yande olal to koro oyude!’”
Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'"
