Jongʼad Bura 13

1 Jo-Israel nochako otimo timbe mamono e wangʼ Jehova Nyasaye, omiyo Jehova Nyasaye nochiwogi e lwet jo-Filistia kuom higni piero angʼwen.

Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon; då gav HERREN dem i filistéernas hand, i fyrtio år.

2 Ja-Zora moro, ma nyinge Manoa, moa e anywola joka Dan, ne en gi dhako ma migumba kendo nobedo maonge nyathi.

I Sorga levde nu en man av daniternas släkt, vid namn Manoa; hans hustru var ofruktsam och hade icke fött några barn.

3 Malaika mar Jehova Nyasaye nofwenyorene mi owacho niya, “In migumba kendo ionge nyathi to ibiro mako ich mi inywol wuowi.

Men HERRENS ängel uppenbarade sig för hustrun och sade till henne: "Se, du är ofruktsam och har icke fött några barn, men du skall bliva havande och föda en son.

4 Koro kik imadh divai kata gimoro amora mamero ji kendo kik icham chiemo moro amora mogak,

Tag dig nu till vara, så att du icke dricker vin eller starka drycker ej heller äter något orent.

5 nikech ibiro mako ich kendo ininywol wuowi. Wembe ok nokal e wiye, nikech wuowino nyaka bed ja-Nazir, mowal ne Nyasaye, koa nywolne, kendo nochak reso jo-Israel oa e lwet jo-Filistia.”

Ty se, du skall bliva havande och föda en son, på vilkens huvud ingen rakkniv skall komma, ty gossen skall vara en Guds nasir allt ifrån moderlivet; och han skall göra begynnelse till att frälsa Israel ur filistéernas hand."

6 Eka dhakono nodhi ir chwore kendo owachone niya, “Ngʼat Nyasaye nobiro ira. Nochalo malaika mar Nyasaye, nolich ahinya. Ne ok apenje kuma ne oaye, kendo kata nyinge ne ok onyisa.

Då gick hustrun in och omtalade detta för sin man och sade: "En gudsman kom till mig; han såg ut såsom en Guds ängel, mycket fruktansvärd. Jag frågade honom icke varifrån han var, och sitt namn lät han mig icke veta.

7 To nowachona ni, ‘Ibiro mako ich kendo ininywol wuowi. Omiyo koro, kik imadh divai kata gimoro amora mamero ji kendo kik icham chiemo moro amora mogak, nikech wuowino biro bedo ja-Nazir mar Nyasaye kochakore chiengʼ nywolne nyaka thone.’”

Och han sade till mig: 'Se, du skall bliva havande och föda en son; drick nu icke vin eller starka drycker och ät icke något orent, ty gossen skall vara en Guds nasir, från moderlivet ända till sin död.'"

8 Eka Manoa nolamo Jehova Nyasaye niya, “Yaye Ruoth Nyasaye, akwayi, mad iwe ngʼat Nyasaye mane ioro irwa obi kendo opuonjwa kaka wanyalo rito wuowini.”

Och Manoa bad till HERREN och sade: "Ack Herre, låt gudsmannen som du sände hit åter komma till oss, för att han må lära oss huru vi skola göra med gossen som skall födas."

9 Nyasaye nowinjo Manoa, kendo malaika mar Jehova Nyasaye noduogo ir dhako sa ma ne en e puodho; to Manoa chwore ne ok ni kode.

Och Gud hörde Manoas röst; Guds ängel kom åter till hans hustru, när hon en gång satt ute på marken och hennes man Manoa icke var hos henne.

10 Chi Manoa nodhi piyo monyiso chwore niya, “Ngʼat mane obiro ira cha ni ka!”

Då skyndade hustrun strax åstad och berättade det för sin man; hon sade till honom: "Mannen som kom till mig häromdagen har uppenbarat sig för mig."

11 Manoa no-aa malo moluwo bangʼ chiege. Kane ochopo ir ngʼatno, nowacho niya, “In e ngʼama nowuoyo kod chiega?” Nodwoke niya, “Ee, en an.”

Manoa stod upp och följde sin hustru; och när han kom till mannen, frågade han honom: "Är du den man som förut talade med min hustru?" Han svarade: "Ja."

12 Omiyo Manoa nopenje niya, “Ka wechegi ochopo kare, to chike mage mabiro rito ngima kod tich wuowini?”

Då sade Manoa: "När det som du har sagt går i fullbordan, vad är då att iakttaga med gossen? Hur skall man göra med honom?"

13 Malaika mar Jehova Nyasaye nodwoko niya, “Chiegi nyaka tim gigo duto ma asenyise.

HERRENS ängel svarade Manoa "Din hustru skall taga sig till vara för allt varom jag har talat med henne.

14 Ok onego ocham gimoro amora mowuok kuom mzabibu, kata madho divai moro amora kata madho gimoro amora mamero ji kata chamo chiemo moro amora mogak. Nyaka otim gik moko duto masechike.”

Hon skall icke äta något som ha vuxit på vinträd, och vin eller starka drycker får hon icke dricka, ej heller får hon äta något orent. Allt vad jag har bjudit henne skall hon hålla."

15 Manoa nowachone malaika mar Jehova Nyasaye niya, “Dwaher mondo ibed kodwa matin nyaka wayangʼnie nyadiel moro.”

Och Manoa sade till HERRENS ängel: "Låt oss få hålla dig kvar, så vilja vi tillreda en killing och sätta fram för dig."

16 Malaika mar Jehova Nyasaye nowacho niya, “Kata bed ni ugengʼona kae, to ok anacham chiembu moro amora. To ka uiko misango miwangʼo pep, to uchiwe ne Jehova Nyasaye.” Manoa ne ok ongʼeyo nine en malaika mar Jehova Nyasaye.

Men HERRENS ängel svarade Manoa: "Om du ock håller mig kvar, skall jag dock icke äta av din mat; men om du vill tillreda ett brännoffer, så offra detta åt HERREN." Ty Manoa förstod icke att det var HERRENS ängel.

17 Eka Manoa nonono malaika mar Jehova Nyasaye niya, “Nyingi ngʼa; mondo mi wabi wamiyi duongʼ ka wachni obedo adiera?”

Och Manoa sade till HERRENS ängel: "Vad är ditt namn? Säg oss det, för att vi må kunna ära dig, när det som du har sagt går i fullbordan."

18 Nodwoko niya, “Angʼo ma omiyo ipenjo nyinga? En nying modhiero ngʼeyo.”

HERRENS ängel sade till honom: "Varför frågar du efter mitt namn? Det är alltför underbart."

19 Eka Manoa nokawo nyadiel, kaachiel gi chiwo mar cham, mi otimone Jehova Nyasaye misango ewi lwanda. Kendo Jehova Nyasaye notimo gima hono ka Manoa gi chiege neno.

Och Manoa tog killingen med tillhörande spisoffer och lade upp den på klippan åt HERREN. Då lät han något underbart ske i Manoas och hans hustrus åsyn.

20 E sa ma pilni mach ne dhwolore koa e kendo mar misango kochiko polo, malaika mar Jehova Nyasaye nodhi malo koluwo pilni mach. Kane gineno ma, Manoa gi chiege nopodho piny auma.

När lågan steg upp från altaret mot himmelen, for nämligen HERRENS ängel upp, i lågan från altaret. Då Manoa och hans hustru sågo detta, föllo de ned till jorden på sitt ansikte

21 Kane malaika mar Jehova Nyasaye ne ok ochako ofwenyore ne Manoa gi chiege, Manoa nofwenyo ni ne en malaika mar Jehova Nyasaye.

Sedan visade sig HERRENS ängel icke mer för Manoa och hans hustru. Då förstod Manoa att det hade varit HERRENS ängel.

22 Nowachone chiege niya, “Wabiro tho nikech waseneno Nyasaye gi wangʼwa!”

Och Manoa sade till sin hustru: "Nu måste vi dö, eftersom vi hava sett Gud."

23 To chiege nodwoko niya, “Ka dipo ni Jehova Nyasaye ne nigi paro mar negowa, to dine ok oyie misango miwangʼo pep kod chiwo mar cham moa e lwetwa, kata nyisowa gigi duto kata nyisowa masani.”

Men hans hustru svarade honom: "Om HERREN hade velat döda oss, så hade han icke tagit emot något brännoffer och spisoffer av vår hand, och icke låtit oss se allt detta, ej heller hade han nu låtit oss höra sådant."

24 Dhakono nonywolo wuowi kendo nochake ni Samson. Nodongo kendo Jehova Nyasaye nogwedhe,

Därefter födde hans hustru en son och gav honom namnet Simson; och gossen växte upp, och HERREN välsignade honom.

25 kendo Roho mar Jehova Nyasaye nochako bedo kode ka en Mahane Dan, e kind Zora gi Eshtaol.

Och HERRENS Ande begynte att verka på honom, medan han var i Dans läger, mellan Sorga och Estaol.