Joshua 2

1 Bangʼe Joshua wuod Nun nooro jonon piny ariyo lingʼ-lingʼ moa Shitim. Nowachonegi niya, “Dhiuru, ungʼi pinyni, to moloyo Jeriko.” Omiyo negidhi ma gidonjo e od dhako moro mandhaga ma nyinge Rahab, mi gidak kanyo.

Josua, Nuns son, sände hemligen ut två spejare från Sittim och sade: "Gån och besen landet och Jeriko." De gingo åstad och kommo in i ett hus där en sköka bodde, vid namn Rahab, och där lade de sig till vila.

2 Ruodh Jeriko nonyisi niya, “Ngʼe ni jo-Israel moko osebiro ka gotienoni mondo onon pinywa.”

Men för konungen i Jeriko blev inberättat: "I natt hava några män kommit hit från Israels barn för att utforska landet."

3 Omiyo ruodh Jeriko nooro wach ni Rahab niya, “Gol oko jogo mane obiro iri kendo odonjo e odi, nikech gisebiro mondo gitim nonro ma lingʼ-lingʼ e pinyni duto.”

Då sände konungen i Jeriko till Rahab och lät säga: "Lämna ut de män som hava kommit till dig och tagit in i ditt hus, ty de hava kommit hit för att utforska hela landet."

4 Kata kamano, Rahab nosekawo ji ariyogi kendo opandogi. Nowacho niya, “En adier, ni jogi nobiro ira, to ne ok angʼeyo ni gia kanye.

Men kvinnan tog de båda männen och dolde dem; sedan svarade hon: "Ja, männen kommo till mig, men jag visste icke varifrån de voro;

5 E seche mag angʼich welo, e sa michiegoe dhoranga dala maduongʼ, jogi nowuok. Ok angʼeyo yo mane gidhiyoe. Ringuru bangʼ-gi piyo. Unyalo makogi.”

och när porten skulle stängas, sedan det hade blivit mörkt, gingo männen ut, och jag vet icke vart de togo vägen; skynden eder att sätta efter dem, så fån I nog fatt i dem."

6 To chutho, noyudo ka osepando jogi ewi tado e bwo othith mane opedhi ewi tado kanyo.

Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar, som hon hade där, utbredda på taket.

7 Omiyo oganda mar ruodh pinyno nowuok piyo ka gilawogi e yo mochiko aora Jordan, kendo mana gisano ka jogo mane lawogi nosewuok oko, dhorangajno nolor.

Så satte nu männen efter dem åt Jordan till, bort emot vadställena; och man stängde stadsporten så snart förföljarna hade begivit sig åstad.

8 Kane jonon pinygo ne pok odhi nindo, dhakoni noidho modhi ewi tado,

Men innan de främmande männen hade lagt sig, steg hon upp till dem på taket

9 kendo mowachonegi niya, “Angʼeyo ni Jehova Nyasaye osemiyou pinyni kendo mano osemiyo luoro omako ngʼato ka ngʼato kuomwa, omiyo joma odak e pinyni kihondko osemako nikech un.

och sade till dem: "Jag vet att HERREN har givit eder detta land, och att förskräckelse för eder har fallit över oss, ja, att alla landets inbyggare äro i ångest för eder.

10 Wasewinjo kaka Jehova Nyasaye nomiyo pi Nam Makwar oduono kane uwuok e piny Misri, kendo gima ne utimone Sihon kod Og, ruodhi ariyo mag jo-Amor modak yo wuok chiengʼ mar aora Jordan, mane uketho chuth.

Ty vi hava hört huru HERREN lät vattnet i Röda havet torka ut framför eder, när I drogen ut ur Egypten, och vad I haven gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon och Og, huru I gåven dem till spillo.

11 Kane wawinjo wachno, to kihondko nomakowa kendo chir duto mane ngʼato angʼata nigo norumo nikech un, kendo nikech Jehova Nyasaye ma Nyasachu en Nyasaye manie polo malo kendo e piny mwalo.

Då vi hörde detta, blevo våra hjärtan förfärade, och numera har ingen mod att stå eder emot; ty HERREN, eder Gud, är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden.

12 “Kuom mano, kwongʼrenauru gi Jehova Nyasaye ni ubiro ngʼwonone jooda, nikech an bende asetimonu ngʼwono. Singrenauru

Så loven mig nu med ed vid HERREN, att eftersom jag har gjort barmhärtighet med min faders hus och giva mig ett säkert tecken därpå,

13 ni ubiro ngʼwonone wuonwa kod minwa, owetena kod nyiminena, kod jogegi duto, kendo ni ubiro resowa mondo kik watho.”

och låta min fader och min moder, mina bröder och mina systrar leva, så ock alla som tillhöra dem, och rädda oss från döden."

14 Jogi nowachone adier niya, “Ngimau en ngimawa! Ka ok uwacho gino ma watimo, to wabiro bedo kodu gi ngʼwono kod ratiro e ndalo ma Jehova Nyasaye nomiwa pinyni.”

Männen sade till henne: "Med vårt eget liv svara vi för edert, såframt I icke förråden vårt förehavande; när HERREN giver oss landet, skola vi bevisa dig barmhärtighet och trofasthet."

15 Omiyo nolorogi piny gi tol ka giluwo dirisa, nikech ot mane odakie ne ochwogi e kor ohinga mar dala maduongʼ.

Då släppte hon ned dem genom fönstret med ett tåg; ty hennes hus låg invid stadsmuren, så att hon bodde invid själva muren.

16 E sa onogo nowachonegi niya, “Dhiuru e got mondo joma lawou kik yudu. Ponduru kuno kuom ndalo adek nyaka giduogi; eka udhi nyime giwuodhu.”

Och hon sade till dem: "Gån upp i bergsbygden, så att edra förföljare icke träffa på eder; och hållen eder gömda där i tre dagar, till dess edra förföljare hava kommit tillbaka, så kunnen I sedan fortsätta eder färd."

17 Jogi nowachone niya, “Kwongʼ ma isemiyo wakwongʼore godo ok otweyowa,

Och männen sade till henne: "Vi vilja likväl vara fria ifrån den ed som du nu har tagit av oss,

18 makmana, chiengʼ mwadonjo e pinyni, to nyaka itwe tol makwarni e dirisa kama ilorowanie, kendo nyaka ikel wuonu gi minu, oweteni gi joodi duto ei odi.

om du, när vi komma in i landet, underlåter att binda detta röda snöre i det fönster genom vilket du har släppt ned oss, och likaledes om du icke har din fader och din moder och dina bröder, alla av din faders hus, samlade hemma hos dig.

19 Ka dipo ni ngʼato owuok e odi modhi e yore mag mier, rembe enobed e wiye owuon; ok enobed wachwa. To ne ngʼatno manobed kodi ei ot, rembe nobedi e wiwa ka dipo ni lwedo moro nomule.

Dock, om någon går åstad, utom dörrarna till ditt hus, så komme hans blod över hans huvud, och vi äro utan skuld; om däremot någons hand kommer vid en av dem som äro inne i ditt hus, så må dennes blod komma över vårt huvud.

20 Makmana, ka dipo ni iwacho gino ma watimo, to inigonywa kuom kwongʼruok mane iketowa wakwongʼore godo.”

Och om du förråder vårt förehavande, så äro vi likaledes fria ifrån den ed som du har tagit av oss."

21 Nowachonegi niya, “Wawinjore! Kendo mondo obed kaka uwachono.” Omiyo ne ogologi mi gidhi. Bangʼe notweyo tol makwar e dirisa.

Hon svarade: "Vare det såsom I haven sagt." Och så lät hon dem gå, och de drogo åstad. Men hon band det röda snöret i fönstret.

22 Kane gisea, negidhi nyaka e gode mi gidak kuno kuom ndalo adek, manyaka joma ne lawogi otieko manyo kuonde duto ka giluwo yo mi gidwogo ma ok giyudogi.

Så drogo de nu åstad och kommo upp i bergsbygden och stannade där i tre dagar, till dess att deras förföljare hade vänt tillbaka; ty dessa hade sökt efter dem överallt på vägarna, men hade icke funnit dem.

23 Eka jonon piny ariyogi nolor oa e gode. Negingʼado aora, mi gidhi ir Joshua wuod Nun, kendo giwachone gigo duto mane otimorenigi.

Sedan vände de båda männen tillbaka och kommo ned från bergsbygden och gingo över floden och kommo så till Josua, Nuns son; och de förtäljde för honom allt vad som hade vederfarits dem.

24 Negiwachone Joshua niya, “Adiera, Jehova Nyasaye osechiwo pinyni duto e lwetwa, bende jogo modak e pinyno kihondko osemako nikech wan.”

Och de sade till Josua: "HERREN har givit hela landet i vår hand; alla landets inbyggare äro i ångest för oss."