Johana 3
1 Ne nitie ngʼat moro ma ja-Farisai ma nyinge Nikodemo, ne en achiel kuom jobuch jo-Yahudi.
Och var en man af de Phariseer, som het Nicodemus, en öfverste ibland Judarna.
2 Nikodemo nobiro ir Yesu gotieno mowachone niya, “Rabi, wangʼeyo ni in japuonj moa ka Nyasaye, nimar onge ngʼama nyalo timo ranyisi mag honni mitimogi ka Nyasaye ok ni kode.”
Han kom till Jesum om nattena, och sade till honom: Rabbi, vi vete att du äst kommen af Gudi för en lärare; ty ingen kan göra de tecken, som du gör, utan Gud är med honom.
3 Yesu nodwoke kawacho niya, “Awachoni adier, ni onge ngʼama nyalo neno pinyruoth Nyasaye ka ok onywole nywol manyien.”
Jesus svarade, och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Utan en blifver född på nytt, kan han icke se Guds rike.
4 Nikodemo nopenje niya, “Ere kaka inyalo nywol ngʼato kosebedo ngʼama duongʼ? Adier, bende dochak odog ei min mare mi chak nywole kendo!”
Då sade Nicodemus till honom: Huru kan en menniska födas, när hon är gammal? Icke kan hon på nytt gå in i sins moders lif, och födas?
5 Yesu nodwoke niya, “Awachoni adier ni onge ngʼama nyalo donjo e pinyruoth Nyasaye ka ok onywole gi pi kod Roho Maler.
Svarade Jesus: Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Utan en varder född af vatten och Andanom, kan han icke ingå i Guds rike.
6 Ringruok nywolo mana ringruok, to Roho nywolo roho.
Det som är födt af kött, det är kött; och det som är födt af Andanom, det är Ande.
7 Ok onego ibwogi kuom gima awacho ni, ‘Nyaka nywoli nywol manyien.’
Förundra icke, att jag sade dig, att I måsten födas på nytt.
8 Yamo futo kochomo kuma ohero, kendo inyalo winje, to ok inyal nyiso kuma oaye kata kuma odhiye. Mano bende e gima timore ni ngʼato ka ngʼato monywol kuom Roho.”
Vädret blås hvart det vill, och du hörer dess röst; och du vetst icke hvadan det kommer, eller hvart det fart alltså är hvar och en, som af Andanom född är.
9 Nikodemo nopenje niya, “Gigo nyalo timore kamano nade?”
Nicodemus svarade, och sade till honom: Huru kan detta ske?
10 Yesu nodwoke niya, “Ere kaka ok iwinj tiend wechegi, to in japuonj jo-Israel?
Jesus svarade, och sade till honom: Äst du en mästare i Israel, och vetst icke detta?
11 Anyisi adier ni wawuoyo kuom gik mwangʼeyo, kendo watimo neno kuom gik mwaseneno; to un, to pod utamoru rwako neno marwa.
Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Vi tale det vi vete, och det vi hafve sett, det vittne vi; och vårt vittnesbörd anammen I icke.
12 Asewuoyo kodu mana kuom gik manie pinyni, to utamoru yie; koro ubiro yie nade ka awuoyo kuom gik manie polo?
Tron I icke, när jag säger eder om jordisk ting; huru skolen I då tro, om jag säger eder om himmelsk ting?
13 Onge ngʼato angʼata mosedhi e polo makmana Jal mane olor oa e polo, ma en Wuod Dhano.
Och ingen far upp i himmelen, utan den som for neder af himmelen, menniskones Son, som är i himmelen.
14 Mana kaka Musa nochungo thuol e thim, e kaka Wuod Dhano bende ibiro chungo,
Och såsom Moses upphöjde ormen i öknene, alltså måste ock menniskones Son varda upphöjd;
På det att hvar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan få evinnerligit lif. (aiōnios g166)
16 “Nikech Nyasaye nohero piny ahinya, omiyo nochiwo Wuode ma miderma, mondo ngʼato angʼata moyie kuome kik lal, to obed gi ngima mochwere. (aiōnios g166)
Ty så älskade Gud verldena, att han utgaf sin enda Son, på det att hvar och en, som tror på honom, skall icke förgås, utan få evinnerligit lif. (aiōnios g166)
17 Nimar Nyasaye ne ok ooro Wuode e piny mondo ongʼad ne piny bura, to noore mondo ores piny.
Ty icke hafver Gud sändt sin Son i verldena, att han skall döma verldena; utan på det att verlden skall varda salig genom honom.
18 Ngʼato angʼata moyie kuome ok nobed gi bura. To ngʼat ma ok oyie kuome bura oseloyo, nikech pok oyie kuom nying Wuowi ma miderma mar Nyasaye.
Hvilken som tror på honom, han varder icke dömd; men hvilken som icke tror, han är redo dömd, efter det han icke trodde i Guds enda Sons Namn.
19 Ma e gima bura osengʼado: Ler osebiro e piny, to ji nohero mudho moloyo ler, nikech timbegi ne richo.
Men detta är domen, att Ljuset är kommet i verldena, och menniskorna älskade mer mörkret än Ljuset; ty deras gerningar voro onda.
20 Ngʼato ka ngʼato matimo richo ok dwar ler, kendo ok odwar donjo ei ler, nikech oluor ni dipo ka timbene ongʼere.
Ty hvar och en, som illa gör, hatar ljuset, och kommer icke till ljuset, att hans gerningar skola icke varda straffade;
21 To ngʼato angʼata mawuotho e adiera donjo e ler, mondo onere maler ni gik motimo duto gin gik ma Nyasaye oyiego.”
Men den som gör sanningena, han kommer till ljuset, att hans gerningar skola varda uppenbara; ty de äro gjorda i Gudi.
22 Bangʼ mano, Yesu gi jopuonjrene nodhi e gwenge mag piny Judea, kendo nokawo kinde mogwarore kodgi kuno, kobatiso ji.
Derefter kom Jesus och hans Lärjungar i Judiska landet, och vistades der med dem, och döpte.
23 To Johana bende ne batiso ji Ainon machiegni gi Salim, nikech pi ne ngʼeny kanyo, kendo ji nosiko ka biro ire mondo obatisgi.
Döpte ock desslikes Johannes i Enon, hardt vid Salim; ty der var mycket vatten, och de kommo, och läto döpa sig.
24 (Mano notimore ka Johana ne pok oter e od twech.)
Ty Johannes var icke än då kastad i häktelse.
25 Mino wach nochakore e kind jopuonjre Johana moko gi ja-Yahudi moro kuom wach mar pwodhruok.
Då kom upp ett spörsmål ibland Johannis lärjungar, samt med Judarna, om reningen;
26 Negibiro ir Johana mi giwachone niya, “Rabi, jal manyocha ni kodi loka Jordan, ma en Jal mane iwuoyo kuome cha, parie ni en bende tinde obatiso ji, kendo ji duto dhi ire.”
Och kommo till Johannem, och sade till honom: Rabbi, den som var när dig på hinsidon Jordan, den du vittnade om, si, han döper, och alle komma till honom.
27 Johana nodwokogi niya, “Onge gima ngʼato nyalo yudo makmana mano momiye koa e polo.
Johannes svarade, och sade: Menniskan kan intet taga, utan det varder henne gifvet af himmelen.
28 Un uwegi unyalo timo neno ni ne anyisou ni, ‘An ok an Kristo, to an ngʼat moor mondo otel nyime.’
I ären sjelfve min vittne, att jag sade: Icke är jag Christus; utan jag är sänd för honom.
29 Miaha en mar wuon kisera. Jachungʼ mar wuon kisera nyaka chik ite ne wuon kisera kendo winje; opongʼ gi mor kowinjo dwond wuon kisera kawuoyo. An ema an gi mor machal kamano, kendo mornano koro oromo chuth.
Den som brudena hafver, han är brudgummen; men brudgummens vän, som står och hörer honom, han fröjdar sig af brudgummens röst; denna min fröjd är nu fullbordad.
30 En ema nyaka omed yudo duongʼ moloyo, to an nyaka adog piny.
Honom bör växa till, och mig bör förminskas.
31 “Jal moa e polo malo duongʼ moloyo gik moko duto, to ngʼat monywol e piny en mar piny, kendo owuoyo kaka ngʼama onywol e piny. Jal moa e polo duongʼ moloyo gik moko duto.
Den som ofvanefter kommer, han är öfver alla; den af jordene är, han är af jord, och af jordene talar han; den af himmelen kommer, han är öfver alla.
32 Otimo neno kuom gik moseneno kendo owinjo, to onge ngʼama orwako nende.
Och det han hafver sett och hört, det vittnar han; och hans vittnesbörd anammar ingen.
33 Ngʼat moyie ni wechene gin adier, biro ngʼeyo malongʼo ni Nyasaye en ja-adiera.
Den som anammar hans vittnesbörd, han hafver beseglat, att Gud är sannfärdig.
34 Nimar Jal ma Nyasaye oseoro wacho weche Nyasaye, nikech Nyasaye chiwo Rohone mogundho ma ok ongʼwonyo lwete.
Ty den Gud sändt hafver, han talar Guds ord; ty Gud gifver icke Andan efter mått.
35 Wuoro ohero Wuowi, kendo oseketo gik moko duto e lwete.
Fadren älskar Sonen, och allt hafver han gifvit honom i händer.
36 Ngʼato moyie kuom Wuowi nigi ngima mochwere, to ngʼat modagi Wuowi ok none ngimano, nimar mirimb Nyasaye osiko kuome.” (aiōnios g166)
Hvilken som tror Sonenom, han hafver evinnerligit lif; men den som icke tror Sonenom, han skall icke få se lifvet; utan Guds vrede blifver öfver honom. (aiōnios g166)
