Johana 12
1 Kane pod odongʼ ndalo auchiel mondo Pasaka ochopi, Yesu notundo Bethania, kama Lazaro nodakie, mane en ngʼat mane Yesu ochiero oa kuom joma otho.
Sex dagar för Påska kom Jesus till Bethanien, der Lazarus hade varit död, den han uppväckte ifrå de döda.
2 Negiloso nyasi maduongʼ Bethania ne Yesu. Maritha ne miyo welo chiemo, to Lazaro to nobet kachiemo kaachiel gi joma nobet kolworo mesa.
Der gjorde de honom en nattvard; och Martha tjente, men Lazarus var en af dem som med honom vid bord såto.
3 Eka Maria nokawo mo mangʼwe ngʼar kendo ma nengone tek, manyalo romo nus lita, mowirogo tiende Yesu, bangʼe oyweyo tiendene gi yie wiye. Mi ot nopongʼ gi tik mangʼwe ngʼar mar mono.
Då tog Maria ett pund smörjelse, af kosteligit oförfalskadt nardus, och smorde Jesu fötter, och torkade hans fötter med sitt hår; och huset uppfylldes med lukt af smörjelsen.
4 Judas Iskariot, ma en achiel kuom jopuonjre Yesu kendo mane biro ndhoge bangʼe, nokwero tim mane dhakono otimo, kowacho niya,
Då sade en af hans Lärjungar, Judas Simons Ischarioth, som honom förråda skulle:
5 “Angʼo ma nomone hono mo mangʼwe ngʼarno mondo pesa moyudi omi joma odhier? Onge tiende ketho mo ma nengone tek kama, moromo chulo misach ngʼat achiel kuom higa ngima.”
Hvi vardt icke denna smörjelsen såld för trehundrade penningar, och gifvet fattigom?
6 Ne ok owacho kamano nikech nohero jodhier, to nikech ne en jakuo. Kaka jakeno mar pesa, nothoro konyore gi pesa ma nokanogo.
Det sade han, icke att honom vårdade något om de fattiga; utan förty han var en tjuf, och hade pungen, och bar det gifvet vardt.
7 Yesu nodwoko niya, “Weyeuru mos. Ne ochan chon ni owinjore okan mo mangʼwe ngʼarno nyaka chiengʼ yikna.
Då sade Jesus: Låt henne blifva; hon hafver det bevarat till mins begrafvelses dag,
8 Joma odhier ubiro bedogo e dieru kinde duto, to an ok ubi siko koda ndalo duto.”
Ty I hafven alltid fattiga när eder; men mig hafven I icke alltid.
9 E kindeno, jo-Yahudi mangʼeny nofwenyo ni Yesu ne nitie kanyo mi negibiro, ok nikech en, to nikech negidwaro neno Lazaro, manoyudo osechiero oa kuom joma otho.
Så förnam mycket folk af Judarna, att han var der; och kommo dit, icke allenast för Jesu skull, utan ock att de skulle se Lazarum, den han uppväckt hade ifrå de döda.
10 Omiyo jodolo madongo noloso chenro kaka digineg Lazaro kaachiel kode,
Då rådslogo de öfverste Presterna, att de ock skulle dräpa Lazarum;
11 nimar wachne nomiyo jo-Yahudi mangʼeny koro ne weyogi dhi ir Yesu kendo giyie kuome.
Ty månge af Judarna gingo bort för hans skull, och trodde på Jesum.
12 Kinyne, oganda maduongʼ mane oyudo obiro e Sawo nowinjo ni Yesu ni e yo biro Jerusalem.
Dagen derefter, när folket, som då mycket kommet var till högtidsdagen, hörde att Jesus kom till Jerusalem;
13 Negikawo bede othidhe mi giwuok oko mondo giromne, ka gikok niya, “Hosana!” “Ogwedh ngʼat mabiro e nying Jehova Nyasaye!” “Ogwedh Ruodh Israel!”
Togo de palmqvistar, och gingo ut emot honom, och ropade: Hosianna! Välsignad han, som kommer i Herrans Namn, Israels Konung.
14 Yesu noyudo nyathi kanyna moro moidho obetie, mana kaka Ndiko wacho niya,
Och fick Jesus ena åsninno, och satte sig deruppå; såsom skrifvet är:
15 “Kik ibed maluor, yaye Nyar Sayun; nee, ruodhi eri biro, koidho nyathi kanyna.”
Räds icke, du dotter Zion; si, din Konung kommer, sittandes på en åsninnos fåla.
16 Mokwongo jopuonjrene ne ok owinjo tiend gigi duto, to achien, bangʼ ka Yesu nosemi duongʼ eka negifwenyo ni wechegi nosendiki kuome chon, kendo ni gigo notimore nikech en.
Detta förstodo hans Lärjungar icke med det första; utan då Jesus var förklarad, kommo de ihåg, att detta var skrifvet om honom, och att de hade detta gjort honom.
17 Oganda mane ni kode chiengʼ mane oluongo Lazaro oa e liel, ka nochiere oa kuom joma otho, nomedo lando wachno.
Vittnade ock folket om honom, som med honom varit hade, när han kallade Lazarum utaf grafvene, och väckte honom upp ifrå de döda.
18 Omiyo ji mangʼeny nowuok mondo giromne, nikech negisewinjo ni en ema yande otimo honono.
Fördenskull kom ock folket emot honom, att de hörde, han hade gjort det tecknet.
19 Kuom mano, jo-Farisai nowacho e kindgi ngʼato gi ngʼato niya, “Uneno ka wachni e muomowa. Neyeuru kaka piny duto osewuok luwo bangʼe!”
Då sade Phariseerna emellan sig: I sen, att I intet kunnen skaffa; si, hela verlden löper efter honom.
20 Koro ne nitie jo-Yunani moko kuom joma ne biro lemo e Sawono.
Voro ock någre Greker, af dem som uppfarne voro, att tillbedja i högtidene;
21 Negibiro ir Filipo, mane aa Bethsaida, e piny Galili, mi gikwaye niya, “Jaduongʼ, wadwaro neno Yesu.”
De gingo till Philippum, som var af Bethsaida i Galileen, och bådo honom, sägande: Herre, vi vilje se Jesum.
22 Filipo nodhi monyiso Andrea wachno; eka Andrea kod Filipo nodhi ir Yesu ma ginyise wachno.
Philippus kom, och sade det för Andreas; Andreas och Philippus sade det åter till Jesum.
23 Yesu nodwokogi niya, “Sa osechopo mondo Wuod Dhano omi duongʼ.
Jesus svarade dem, sägandes: Tiden är kommen, att menniskones Son skall varda förklarad.
24 Awachonu adier ni ka koth cham ok oiki e lowo motho, to osiko mana kodhi achiel kende. To ka otho, to onywolo kothe mangʼeny.
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Utan hvetekornet, som faller i jordena, varder dödt, så blifver det allena; men varder det dödt, så bär det mycken frukt.
25 Ngʼama ohero ngimane, ngimane biro lalne, to ngʼama ochayo ngimane e pinyni biro rite nyaka chop oyud ngima mochwere. (aiōnios g166)
Hvilken som älskar sitt lif, han skall mista det; och hvilken som hatar sitt lif i denna verldene, han skall behålla det till evinnerligit lif. (aiōnios g166)
26 Ngʼato angʼata matiyona nyaka luwa, kendo kama antie ema jatichna bende nobedie. Ngʼat matiyona Wuora biro miyo duongʼ.
Den mig tjenar, han följe mig; och hvar jag är, der skall ock min tjenare vara. Hvilken mig tjenar, honom skall min Fader ära.
27 “Koro chunya chandore, to en angʼo ma dawachi? Dawach ni, ‘Wuora, resa e sa machalo kama?’ Ooyo, ok onyal timo kamano nikech ma e gima omiyo ne abiro e kindeni.
Nu är min själ bedröfvad; och hvad skall jag säga? Fader, hjelp mig utu denna stundene. Dock är jag fördenskull kommen till denna stundena.
28 Wuora, mi nyingi duongʼ!” Eka dwol moro noa e polo, kawacho niya, “Asemiye duongʼ kendo abiro chako amiye duongʼ.”
Fader, förklara ditt Namn. Då kom en röst af himmelen, och sade: Jag hafver det förklarat, och skall ännu förklarat.
29 Oganda mane ni kanyo manowinjo dwolno nowacho ni polo ema nomor, to ji mamoko to nowacho ni malaika ema nowuoyo kode.
Folket, som stod och hörde det, sade: Det var en tordön. Somlige sade: En Ängel talade med honom.
30 Yesu nokonegi niya, “Dwolno ne ok obiro mondo okonya, to nobiro mondo okonyu.
Svarade Jesus, och sade: Denna rösten kom icke för mina skull, utan för edra skull.
31 Koro sa osechopo ma ingʼadone piny bura, kendo sani ema ruodh pinyni noriemb oko.
Nu går domen öfver denna verldena; nu skall denna verldenes Förste utkastas.
32 To an, bangʼ kosetingʼa malo mogola e pinyni, to anaywa ji duto ira.”
Och om jag varder upphöjd ifrå jordene, skall jag draga alla till mig.
33 Nowacho mano mondo onyisgo kit tho ma nobiro thogo.
Men det sade han, till att beteckna med hvad död han dö skulle.
34 Ogandano nodwoke niya, “Wasewinjo e chik ni Kristo biro siko nyaka chiengʼ, ka en kamano, to ikelo wacho nade ni, ‘Wuod Dhano nyaka bi tingʼ malo’? ‘Wuod Dhano’ miwuoyo kuomeno to en ngʼa?” (aiōn g165)
Svarade honom folket: Vi hafva hört af lagen, att Christus blifver evinnerliga; huru säger då du, menniskones Son måste upphöjas? Ho är denne menniskones Son? (aiōn g165)
35 Eka Yesu nodwokogi niya, “Pod ubiro bedo gi ler kuom ndalo manok. Wuothuru kapod un gi ler; ka mudho pok ojukou. Ngʼama wuotho e mudho okia kuma odhiye.
Då sade Jesus till dem: Än är Ljuset med eder till en kort tid; vandrer medan I hafven Ljuset, att mörkret begriper eder icke. Hvilken som vandrar i mörkret, han vet icke hvart han går.
36 Keturu genou kuom ler kapod un kode, mondo mi ubed nyithind ler.” Kane Yesu osetieko wuoyo kodgi, to nowuok owegi kendo nopondonigi.
Medan I hafven Ljuset, tror på Ljuset, att I mågen blifva Ljusens barn. Detta sade Jesus; och gick bort, och dolde sig för dem.
37 To kata obedo ni Yesu nosetimo honnigo duto ka gineno gi wengegi, to pod ne gidagi mana yie kuome.
Och ändock han gjorde så mång tecken för dem, likväl trodde de intet på honom;
38 Mano notimore mondo ochop wach mane Isaya janabi osewacho niya, “Jehova Nyasaye, en ngʼa moseyie wach mwalando, koso en ngʼa ma Jehova Nyasaye osenyiso tekone?”
Att det talet skulle fullkomnas, som Esaias Propheten sagt hade: Herre, ho tror vår predikan; och hvem är Herrans arm uppenbarad?
39 Kuom mano, ne ok ginyal yie, mana kaka Isaya nowacho bende komachielo niya,
Derföre kunde de icke tro; ty Esaias hafver åter sagt:
40 “Osedino wengegi kendo osemiyo chunygi odoko matek, mondo kik gine gimoro gi wengegi, kendo kik giwinj tiend weche gi chunygi, mi gilokre gidwog ira mi achang-gi.”
Han hafver förblindat deras ögon, och förhärdat deras hjerta; att de icke skola se med ögonen, och icke förstå med hjertat, och omvända sig, att jag måtte hela dem.
41 Isaya nowacho kamano nikech noneno duongʼ maler mar Yesu kendo nowuoyo kuome.
Detta sade Esaias, när han såg hans härlighet, och talade om honom.
42 Kata kamano, e kindeno, ji mangʼeny kuom jotelo bende noyie kuome. To nikech negiluoro jo-Farisai, ne ok ginyal hulo yie margi e lela nimar negiluor ni dipo ka oriembgi e sinagogi.
Dock likväl trodde ock månge af de öfversta på honom; men de bekände det icke, för de Phariseers skull, att de icke skulle utkastas af Synagogon.
43 Nimar ne gihero pak moa kuom dhano moloyo pak moa kuom Nyasaye.
Ty de höllo mer af menniskors pris, än af Guds pris.
44 Eka Yesu nokok matek kawacho niya, “Ka ngʼato oyie kuoma, to an ok ema oyie kuoma kenda, to oyie kuom Jal mane oora bende.
Då ropade Jesus, och sade: Den som tror på mig, han tror icke på mig, utan på honom som mig sändt hafver.
45 Ngʼama nena, neno Jal mane oora.
Och den mig ser, han ser honom som mig sändt hafver.
46 Asebiro e piny kaka ler, mondo ngʼato angʼata moyie kuoma kik sik e mudho.
Jag är kommen i verldena för ett Ljus, att hvar och en, som tror på mig, skall icke blifva i mörkret.
47 “To ngʼat mawinjo wechena to ok riti, to an ok angʼadne bura, nikech ne ok abiro mondo angʼadne piny bura, to nabiro mondo ares piny.
Och hvilken som hörer min ord, och icke tror, icke dömer jag honom; ty jag är icke kommen till att döma verldena; utan att jag skall frälsa verldena.
48 Nitie Ngʼat mangʼado bura ne ngʼama odaga kendo ma ok oyie wechena. Ngʼama kamano wachna mane awacho ema biro ngʼadone bura marach chiengʼ giko piny.
Hvilken mig föraktar, och tager icke min ord, han hafver den honom döma skall; det talet, jag talat hafver, skall döma honom på yttersta dagen.
49 Nimar ne ok awuoyo gi dwacha awuon, to Wuoro ma noora ema nochika mondo awachi gik ma asebedo ka awacho kendo kaka onego awachgi.
Ty jag hafver icke talat af mig sjelf; utan Fadren, som mig sändt hafver, han hafver budit mig hvad jag skall säga, och hvad jag skall tala.
