Ayub 41
1 “Bende inyalo mako nyangʼ miluongo ni Leviathan gi olowu kata tweyo lewe gi tol?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Bende inyalo tucho ume mi isoe chuma kata tucho dhoge gi olowu?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Bende nosik kokwayi ngʼwono? Bende onyalo wuoyo kodi kobolore?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Bende dotim kodi winjruok mondo ikawe obed misumbani nyaka chiengʼ?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Bende inyalo tugo kode ka winyo manie sigol, kata ka gimoro miywayo gi tol, ma digalgo nyiri matiyoni?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Bende jo-ohala nyalo goyo nengone kata yangʼe mondo ji ongʼiew ringe?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Bende inyalo tucho piene kod wiye gi bidhi michwoyogo rech?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Kapo ni imake gi lweti to nisik kiparo amendno kendo ok nichak itim kamano kendo!
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Bedo gi adiera ni inyalo loye en miriambo; nikech nene kende ema nyalo miyi luoro migori piny.
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Onge ngʼato angʼata manyalo hedhore mar kwinye. Koro en ngʼa madihedhre chungʼ e nyima?
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 En ngʼa manyalo bandha gope moro ni nyaka achule? Gik moko duto manie bwo polo gin maga.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 “Ok abi weyo mak awuoyo kuom tiende nyangʼni, tekre kendo kaka oduongʼ.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 En ngʼa manyalo dangʼo piende ma oko? Koso en ngʼa manyalo hoye mondo oket chuma e ume?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 En ngʼa manyalo hedhore yawo dhoge, dhoge ma lekene mabitho kendo lich oridoe?
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Dier ngʼe nyangʼno nigi okumba mar kalagakla ma ok pogre;
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 ka moro ka moro kochom kuom nyawadgi ma kata mana muya ok nyal kadho e kindgi.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Ochomgi motegno moro gi moro; kendo gimoko ma ok nyal pog-gi.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Kogir to ler pilore e dhoge to wengene ler ka wangʼ chiengʼ ma thinyore kogwen.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Mach makakni kaachiel gi pilni mach wuok e dhoge.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Iro dhwolore kawuok e ume mana ka iro mawuok e bethe agulu michwako gi ma tiangʼ.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Muche moko mach maliel, kendo legek mach makakni wuok e dhoge.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 Ngʼute opongʼ gi teko mathoth; kama okadhe, to luoro omako gik moko.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Pien dende oriw motegno gimoko matek ma ok gingʼingʼni.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Kore tek ka lwanda, kendo otek mana ka pongʼ rego.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Nyasaye kochungʼ malo to joma roteke luoro mako; gitony kata kapok omulogi.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 Ligangla mochwoego ok time gimoro, bedni en tongʼ mabor, tongʼ machiek, kata bidhi.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 Chuma chalone lum kendo nyinyo chalone yien mosetop.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Aserni ok mi oringi; orujre chalone mana ka chungʼ bel.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Arungu oneno mana ka lum moro matin nono; kendo kobaye gi tongʼ to onge gima bwoge.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Laini manie bund iye bitho ka balatago motore, kendo koluwo kama otimo chwodho to dongʼ ka kar dino ngano.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 Omiyo kut matut papni ka pi machwakore e dak kendo ouko nam ka mo machiek ei agulu.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Oweyo yo moluwo karieny, kendo kama oluwono lokore buoyo.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Onge gimoro amora e piny ngima minyalo pimo kode, kendo onge gima oluoro.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Ochayo le duto mokawore ni lich; en ruodh le duto ma ji oluoro.”
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
