Ayub 34

1 Eka Elihu nowacho kama:

Och Elihu tog till orda och sade:

2 “Winjuru wechena, un joma riek; chiknauru itu, un joma osomo.

Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

3 Nikech it temo weche mana kaka lep bilo chiemo.

Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

4 Wayieruru kendwa gima nikare; wapuonjreuru kaachiel kuom gima ber.

Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

5 “Ayub wacho ni, ‘Aonge ketho, to Nyasaye otamore timona maber.

Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

6 Kata obedo ni an kare, to pod ikwana mana ni an ja-miriambo; kata obedo ni aonge ketho, to asere mare osechwoya, moweya gi adhola ma ok thiedhre!’

Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»

7 To en ngʼa machalo gi Ayub; mamodho ajara kaka pi?

Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

8 En e achiel gi joma timbegi richo; kendo oriwore gi joricho.

han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

9 Nikech osebedo kowacho ni, ‘Onge ohala ma dhano yudo, ka otemo matek mondo otim gima ber ne Nyasaye!’

Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»

10 “Omiyo lingʼuru uwinja, un joma nigi winjo. Nyasaye ok nyal timo gima rach kata dichiel, Jehova Nyasaye Maratego ok tim gima ok owinjore.

Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

11 Ochulo dhano kaluwore gi timbene okelone mana gima owinjore gi timbene.

Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

12 En gima kwero mondo Nyasaye otim gima ok owinjore; kendo mondo Jehova Nyasaye Maratego ongʼad bura ma ok nikare.

Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

13 En ngʼa mane okete jarit piny? En ngʼa mane oketo piny duto e bwo tekone?

Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

14 Ka dabed ni Nyasaye ogolo muche makelo ngima kuom dhano,

Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

15 to ji duto ditho dichiel kendo dhano didogi e lowo.

då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

16 “Ka un gi winjo adier to winjuru wachni; kendo chikuru itu ne gima awacho.

Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

17 Ngʼama ochayo adiera bende nyalo rito loch adier? Ere gimomiyo iketo bura kuom ngʼama ja-ratiro kendo Jal Maratego?

Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

18 Donge Nyasaye ema wacho ne ruodhi ni, ‘Un joma nono,’ kendo owacho ne jo-mwandu ni, ‘Timbeu richo,’

Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?

19 Nyasaye ok odewo kata mana wangʼ ruodhi kendo ok otim maber ne jo-mwandu to jochan to oweyo, nikech gin duto gin chwech lwete?

Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

20 Joma roteke tho apoya e dier otieno; inegogi mi gilal nono, kendo igologi e dier ji, to ok gi lwet dhano.

I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

21 “Wangʼe osiko karango timbe ji; oneno okangʼ kokangʼ ma gigoyo.

Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

22 Onge kama otimo mudho kata kama olil gi tipo ma joricho nyalo pondoe.

Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

23 Onge gima ochuno ni Nyasaye nyaka non dhano amingʼa eka okelgi e nyime mondo oyalgi.

Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

24 Oketho telo mar joma roteke ma ok oyalogi kendo oketo joma moko e telo kargi.

Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

25 Nikech ongʼeyo timbegi oloko loch mag-gi gotieno mi otiekgi chuth.

Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

26 Okumo joricho e lela nikech timbegi maricho kama ji duto nyalo nenogie,

Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

27 nikech negilokore giweyo luwe kendo ne ok gidewo yorene kata achiel.

eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

28 Negimiyo ywak joma odhier ochopo malo e nyime, mine owinjo ywak jochan.

De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

29 Kata ka nenore ni olingʼ, to en ngʼa ma dingʼadne bura? Koso kopando wangʼe, to en ngʼa ma dinene? To kata kamano en ema orito ogendini

Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

30 mondo kik gibed e bwo loch ngʼat mokia Nyasaye, kendo machiko ni ji obadho.

när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

31 “Ka dipo ngʼato nyalo wachone Nyasaye ni, ‘Aseketho to ok anachak atimne ngʼato marach.

Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

32 Puonja mondo ane gik mopondona; kapo asetimo gimoro marach, to ok abi achak atim kamano kendo!’

Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»

33 Ere kaka idwaro ni Nyasaye otimni maber, to in to idagi lokori? In ema nyaka ingʼad e pachi iwuon, ok an, omiyo koro nyisane gima ingʼeyo.

Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

34 “Joma nigi winjo nyiso pachgi joma riek mawinja wachona ni,

Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

35 ‘Ayub osewuoyo maonge rieko; osewacho weche ma ok oparo maber.’

»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»

36 Yaye, mad med ameda temo Ayub nyaka giko nikech aduokane chalo aduoka ngʼama timbene richo.

Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

37 Omedo dhi nyime gi timo richo koyanyo Nyasaye e nyim ogandane, kendo omedo wuoyo marach kuom Nyasaye.”

Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.