Ayub 28
1 “Nitie kama ikunyoe fedha kod kama ilenyoe dhahabu.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Chuma ikunyo koa e lowo, kendo mula ilenyo kigolo kuom kite.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Ji kunyo kite ma nengogi tek kuonde matut mogik kendo motimo mudho, omenyo nyaka ei buche maboyo miwuoro, nyaka kuonde molil ti, mondo onwangʼie kite mabeyo.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Opowo kor gode modhi mabor gi kuonde ma ji odakie, mochop nyaka kuonde ma ji ok wuothie; ka giliero e tonde marundore koni gi koni.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Lowo e kama chiemo wuokie, to pinyne ibaroe lwendni gi mach.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Lwendinigo ema kite ma nengogi tek miluongo ni Safir wuokie kendo buru ema otingʼo dhahabu.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Kuom winy machamo ringʼo, onge moro amora mongʼeyo yore manie buchego, kendo onge achuth mosenene gi wangʼe.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Ondiegi mager pok nowuotho kuondego, kendo kata sibuor pok oruto kuno.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Ji baro lwanda matek ka chuma kendo thulo gode oko gie tiendegi.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Otucho kor lwanda; mi wengene ne mwandu duto manie kor gode.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Omanyo kuonde ma aore ochakoree, mi okel gik mopandi e lela.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 “To rieko to diyud kanye? Koso ere kuma ngʼeyo wuokie?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Dhano mangima ok ongʼeyo kaka iyude; kendo ok oyudre e piny joma ngima.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Kut wacho ni, ‘Oonge e iya;’ to nam wacho ni, ‘Oonge koda ka.’
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Ok nyal ngʼiewe gi dhahabu maler mogik kendo nengone ok nyal pim gi fedha.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Ok nyal ngʼiewe gi dhahabu mokuny Ofir, kata gi kite ma nengogi tek kaka Oniks kata Safir.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Dhahabu kata kite mamil ma nengogi tek ok nyal pimego bende ok nyal pime gi gima olos gi dhahabu.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Kit nam ma nengone tek kod kit ombo marieny ok di wuo kuomgi nikech nengo rieko oyombo nengo kit rubi maratiglo.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Kata mana kit topaz mokuny Kush ok nyal pim kode; ok nyal ngʼiewe gi dhahabu malerie mogik.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 “To rieko to diyud kanye? Koso ere kuma ngʼeyo wuokie?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Opondo ne wenge gik mangima duto, kendo opande koda kane winy mafuyo e kor polo.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Kethruok gi tho jowacho ni, ‘Humbe kende ema osechopo e itwa!’
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Nyasaye ema ongʼeyo yo miyudego kendo en kende ema ongʼeyo kama odakie,
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 nikech wengene okwako tungʼ piny gi tungʼ piny kendo oneno gimoro amora manie bwo polo.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Kane oguro teko mar yamo kendo opimo giko nembe,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 kane ogolo chik ne koth kendo ogoro yor mil polo,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 e kinde mane onenoe rieko mi opimo berne kaka chalo mi onwangʼo.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Kendo nowachone dhano ni, ‘Luoro Ruoth Nyasaye kelo rieko, kendo ka idwaro bedo gi ngʼeyo to nyaka iwe richo!’”
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
