< Ayub 19 >
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Ubiro chando chunya nyaka karangʼo ka uchuoya gi weche?
Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?
3 Koro useyanya nyadipar kendo uonge gi wichkuot ka umonja.
Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.
4 Kapo ni en adier ni asebaro mabor, to mano obadhou gangʼo.
Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
5 To kapo ni unyalo tingʼoru malo moloya kendo uchuoya gi wach nikech chandruok ma an-go,
Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
6 to kara ngʼeuru ni Nyasaye osechwanya kendo gogo mare osemaka.
så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
7 “Ka aywak ni, ‘Itimona marach!’ Onge ngʼama dewa; to kata ka adwaro kony, to ok anyal yudo.
Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.
8 Osedino yorena ma ok anyal kalo; kendo osemiyo kuonde maluwo otimo mudho.
Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.
9 Osemaya duongʼna mi ogolo osimbo e wiya.
Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
10 Oseturo denda duto motieka kendo opudho genona ka ngʼama pudho yien.
Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
11 Mirimbe maliel ka mach ni kuoma; kendo okwana kaka achiel kuom wasike.
Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
12 Jolweny mage pangore kochoma gi tekregi duto; gigona agengʼa ka gidwaro kedo koda, kendo giguro hembegi e alwora mar dalana.
Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
13 “Osepoga gi owetena monywolago; kendo jogo mosiepena bende oseringo oweya.
Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
14 Anywolana oseringo oweya; kendo osiepena wigi osewil koda.
Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
15 Wenda gi jotichna ma nyiri kwana kaka ngʼat ma gikia; kendo ginena kaka japiny moro.
Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
16 Ka aluongo jatichna moro kata bed mana ni asaye gi dhoga awuon, to ok odewa.
Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
17 Chiega ok dwar winjo tikna; kendo kata mana owetena bende ok dwar sudo buta machiegni.
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.
18 Nyaka yawuowi matindo bende jara; kendo ka ginena, to ginyiera.
Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
19 Osiepena mageno ok dwara; jogo mane chunya ohero bende ok dwara.
Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
20 Adhero mi adongʼ choke lilo; kendo gima adongʼ-go en mana ring laka.
Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
21 “Kechauru, yaye osiepena, kechauru, nikech lwet Nyasaye osetieka.
Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.
22 Angʼo momiyo ulaworu koda kaka Nyasaye lawa? Sando ringra pok oromou?
Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?
23 “Yaye, mad ne ngʼato mak wechegagi, kendo ndikgi e kitabu,
Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,
24 kata ndikgi gi kalamb chuma, kata ne gorgi e lwanda kama ok ginyal ruchoree!
ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!
25 Angʼeyo ni Jawarna nitie kendo ngima, kendo chiengʼ giko nochungʼ kongʼado bura ne piny.
Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
26 Kata ka tuo oketho denda kamano, to e ringruogni anane Nyasaye.
Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
27 Adier, ananene gi wangʼa awuon mana an ma ok ngʼat moro. Mano kaka chunya ogeno odiechiengno!
Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.
28 “Ka uwacho ni, ‘Mano kaka udhi nyime kungʼadona bura, mana ka gima oseyala moseyudi ni an jaketho,’
Men när I tänken: "huru skola vi icke ansätta honom!" -- såsom vore skulden att finna hos mig --
29 to un bende asiemou ni ibiro kumou; nikech paro marach ma un-gono, eka unungʼe ni nitiere chiengʼ ngʼado bura.”
då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.