Jeremia 31
1 Jehova Nyasaye nowacho e kindeno niya, “Anabed Nyasach dhout Israel duto, kendo ginibed joga.”
På den tiden, säger HERREN, skall jag vara alla Israels släkters Gud, och de skola vara mitt folk.
2 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: “Jogo motony e ligangla noyud ngʼwono e piny motimo ongoro; anabi mondo ami Israel yweyo.”
Så säger HERREN: Det folk som undslipper svärdet finner nåd i öknen; Israel får draga åstad dit där det får ro.
3 Jehova Nyasaye nofwenyorenwa chon, kawacho niya: “Aseherou gihera manyaka chiengʼ; aseomou gihera mar ngʼwono.
Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: "Ja, med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig.
4 Anageru kendo to bende enogeru, yaye Israel ma nyako ngili. Bende unugo nyiduongeu kendo, mi udhi oko ma umiel gi ilo.
Ännu en gång skall jag upprätta dig, så att du varder upprättad, du jungfru Israel; ännu en gång skall du få utrusta dig med puka och draga ut i dans bland dem som göra sig glada.
5 Bende unupidh mzabibu e gode matindo mag Samaria; jopur nopidhgi, kendo ginibed mamor gi olembegi.
Ännu en gång skall du få plantera vingårdar på Samariens berg, och planteringsmännen skola själva skörda frukten.
6 Odiechiengʼ moro nobedie ma jorit noywagi e gode matindo mag Efraim niya, ‘Biuru wadhi Sayun, ir Jehova Nyasaye ma Nyasachwa.’”
Ty en dag kommer, då vaktare skola ropa på Efraims berg: 'Upp, låt oss draga till Sion, upp till HERREN, vår Gud.'"
7 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: “Wer gi ilo ne Jakobo; kog matek ne jotelo madongo mag ogendini. Onego pak magu owinjre, kendo uwachi niya, ‘Yaye Jehova Nyasaye, res jogi, jo-Israel mane otony.’
Ty så säger HERREN: Jublen i glädje över Jakob, höjen fröjderop över honom som är huvudet bland folken, Låten lovsång ljuda och sägen: HERRE, giv frälsning åt ditt folk, åt kvarlevan av Israel."
8 Ne, anakelgi ka gia e piny man yo nyandwat, kendo achokgi ka gia e tungʼ piny ka tungʼ piny duto. Dhano ma galamoro nodwogi motingʼo muofni kod rongʼonde, mine ma yach kod mamuoch kayo.
Ja, jag skall föra dem från nordlandet och församla dem från jordens yttersta ända -- bland dem både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor; i en stor skara skola de komma hit tillbaka.
9 Giniduogi ka giywak; gini lem sa ma aduogogi. Anatelnegi e bath aore man-gi pi, e kuonde mopie ma ok ginichwanyre, nikech an wuon Israel, kendo Efraim e wuoda makayo.
Under gråt skola de komma, men jag skall leda dem, där de gå bedjande fram; Jag skall föra dem till vattenbäckar, på en jämn väg, där de ej skola stappla. Ty jag har blivit en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.
10 “Winjuru wach Jehova Nyasaye, yaye ogendini, kendo landeuru e kuonde maboyo manie dho nembe: ‘Ngʼama nokeyo jo-Israel nochokgi, kendo enorit rombe kaka jakwath.’
Hören HERRENS ord, I hednafolk, och förkunnen det i havsländerna i fjärran; sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det och bevara det, såsom en herde sin hjord.
11 Nimar Jehova Nyasaye nokony Jakobo e lwet wasike, kendo enoresgi e lwet jogo matek moloyogi.
Ty HERREN skall förlossa Jakob och lösköpa honom ur den övermäktiges hand.
12 Ginibi kendo ginikogi gi ilo e kuonde motingʼore gi malo mag Sayun; ginibed gi ilo kuom chiwo mabup mar Jehova Nyasaye, ma gin cham, divai manyien kod mo, nyithi rombe kod dhok. Ginichal gi puodho moole pi maber, kendo ok ginibed gi kuyo kendo.
Och de skola komma och jubla på Sions höjd och strömma dit där HERRENS goda är, dit där man får säd, vin och olja och unga hjordar av får och fä; deras själ skall vara lik en vattenrik trädgård, och de skola icke vidare försmäkta.
13 Eka jotich ma nyiri nomiel kendo bed mamor, yawuowi matindo kod joma oti machalre. Analok ywakgi obed mor; anahogi kendo anamigi ilo kar kuyo.
Då skola jungfrurna förlusta sig med dans; unga och gamla skola glädja sig tillsammans. Jag skall förvandla deras sorg i fröjd, trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
14 Anami jodolo gik mathoth mongundho, kendo joga nopongʼ, gi chiwo mara mabup,” Jehova Nyasaye owacho.
Och prästerna skall jag vederkvicka med feta rätter; och mitt folk skall bliva mättat av mitt goda, säger HERREN.
15 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: “Dwol winjore Rama, ka goyo nduru, kendo ywak malich, Rael ywago nyithinde kendo odagi ni ok nyal hoye, nikech gisetho.”
Så säger HERREN: Ett rop höres i Rama, klagan och bitter gråt; det är Rakel som begråter sina barn, hon vill icke låta trösta sig i sorgen över att hennes barn icke mer äro till.
16 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: “Lingʼ iwe ywak kendo ywe pi wangʼi, nimar nochuli kuom tichni. Giniduogi ka gia e piny wasigu.” Jehova Nyasaye wacho.
Men så säger HERREN: Hör upp med din högljudda gråt, och låt dina ögon icke mer fälla tårar; ty ditt verk skall få sin lön, säger HERREN, och de skola vända tillbaka från sina fienders land.
17 Jehova Nyasaye wacho niya, “Omiyo nitiere geno kuom ndaloni mabiro. Nyithindu nodwogi e pinygi giwegi.
Ja, det finnes ett hopp för din framtid, säger HERREN; dina barn skola vända tillbaka till sitt land.
18 “Adiera asewinjo ywak Efraim: Ne imiya kum ka nyaroya ma lelo, kendo osekuma. Duoga, kendo anaduogi, nikech in Jehova Nyasaye Nyasacha.
Jag har nogsamt hört huru Efraim klagar: "Du har tuktat mig, ja, jag har blivit tuktad såsom en otämd kalv; tag mig nu åter, så att jag får vända åter; du är ju HERREN, min Gud.
19 Bangʼ kane asebaro, ne akwayo weruok; bangʼ kane wach osedonjona, ne agoyo agoga. Wiya nokuot kendo ne awinjo lit, nikech ne atingʼo wichkuot mar bedona rawera.
Ty sedan jag har vänt mitt sinne, ångrar jag mig, och sedan jag har kommit till besinning, slår jag mig på länden; jag både blyges och skämmes, då jag nu bär min ungdoms smälek."
20 Donge Efraim en wuoda makende, nyathi ma amor godo? Kata obedo ni awuoyoga kuome marach, to pod apare. Emomiyo chunya ywage,” an-gi kech kuome, Jehova Nyasaye owacho.
Är då Efraim for mig en så dyrbar son, är han mitt älsklingsbarn, eftersom jag alltjämt tänker på honom, huru ofta jag än har måst hota honom? Ja, så mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.
21 “Keturu ranyisi mag yore; keturu gik matayo ji. Paruru yore moriere, yorno miluwo. Duogi, yaye Israel ma nyako ngili, duogi e dalau.
Sätt upp vägmärken för dig, res åt dig vägvisare; giv akt på vägen, på stigen där du vandrade. Och vänd så tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer.
22 Nyaka karangʼo ma ibiro bayo, yaye nyako maonge adiera? Jehova Nyasaye enochwe gima nyien e piny, dhako nokwak dichwo.”
Huru länge skall du göra bukter hit och dit, du avfälliga dotter? Se, HERREN vill skapa något nytt i landet: det bliver nu kvinnan som tager mannen i sitt beskärm.
23 Ma e gima Jehova Nyasaye Maratego, ma Nyasach Israel, wacho: “Kagologi gia e twech, joma ni e piny Juda kod dalagi noti gi wechegi kendo ni: ‘Jehova Nyasaye ogwedhu, yaye kar dak maler, yaye got mowal.’
Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I Juda land med dess städer skall man ännu en gång, när jag åter har upprättat det, få säga det ordet: "HERREN välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg."
24 Ji nodag kaachiel e kanyakla ei Juda kod miechgi duto, jopur kod jogo mawuotho ka gi kacha gi jambgi.
Och Juda folk med alla sina städer skall samlat bo däri, åkermän jämte vandrande herdar.
25 Anami joma ool teko kendo joma chunygi onyosore anajiw.”
Ty jag skall vederkvicka trötta själar, och alla försmäktande själar skall jag mätta.
26 Kuom mani ne achiewo kendo ne angʼiyo alworana. To nindo mara nobedona mamit.
(Härvid uppvaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.)
27 Jehova Nyasaye wacho niya, “Ndalo biro ma anapidhe od Israel kod od Juda gi koth ji kod mar le.
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
28 Mana kaka ne angʼiyogi mondo apudhgi kendo kethogi, mondo awitgi oko ka atiekogi kendo kelonegi chandruok, anaritgi mondo agergi kendo pidhogi,” Jehova Nyasaye owacho.
Och likasom jag har vakat över dem till att upprycka, nedbryta, fördärva, förgöra och plåga, så vill jag nu vaka över dem till att uppbygga och plantera, säger HERREN.
29 “E ndalono ji ok nochak owach kendo niya, “‘Wuone osechamo olembe ma wach-wach, to leke nyithindo ema tho.’
På den tiden skall man icke mer säga: "Fäderna hava ätit sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav."
30 Makmana, ngʼato ka ngʼato notho nikech richone owuon; ngʼato angʼata mochano olemo ma wach-wach, lake owuon ema notho.”
Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning; var man som äter sura druvor, hans tänder skola bliva ömma därav.
31 Jehova Nyasaye wacho niya, “Kinde biro ma anatim singruok manyien gi dhood jo-Israel kod dhood jo-Juda.
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;
32 Singruokno ok nochal gi mano mane atimo gi kweregi, kane amako lwetgi mi atelonegi kagologi e piny Misri, nikech negiketho singruokna, kata obedo nine an chworgi,” Jehova Nyasaye ema owacho.
icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN.
33 “Ma e singruok ma anatim gi dhood jo-Israel bangʼ ndalogo,” Jehova Nyasaye owacho. “Abiro keto chikena e pachgi kendo ndikogi e chunygi. Anabed Nyasachgi kendo ginibed joga.
Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras bröst och i deras hjärtan skall jag skriva den, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
34 Koro ngʼato ok nochak opuonj jabathe, kata nyawadgi kowacho ni, ‘Ngʼe Jehova Nyasaye,’ nikech giduto giningʼeya, kochakore ngʼat matinie moloyo nyaka ngʼat maduongʼie moloyo,” Jehova Nyasaye owacho. “Nimar anawenegi timbegi maricho kendo ok anachak apar richogi kendo.”
Då skola de icke mer behöva undervisa varandra, icke den ene brodern den andre, och säga: "Lär känna HERREN"; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste, säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag icke mer komma ihåg.
35 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho, ngʼatno mayiero chiengʼ mondo orieny godiechiengʼ, machiko dwe gi sulwe mondo orieny gotieno, mamiyo apaka mag nam ruto, Jehova Nyasaye Maratego e nyinge:
Så säger HERREN, han som har satt solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är HERREN Sebaot:
36 Jehova Nyasaye wacho niya, “Mana ka chikegi olal e wangʼa, e kaka nyikwa Israel nowe bedo oganda e nyima.”
Först när denna ordning icke mer består inför mig, säger HERREN, först då skall Israels släkt upphöra att inför mig alltjämt vara ett folk.
37 Ma e gima Jehova Nyasaye wacho: “Kane ni polo malo inyalo pim kendo mise mar piny inyalo many, eka anakwed nyikwa Israel nikech gigo duto magisetimo,” Jehova Nyasaye wacho.
Ja, så säger HERREN: Först när himmelen varder uppmätt därovan och jordens grundvalar utrannsakade därnere, först då skall jag förkasta all Israels släkt, till straff för allt vad de hava gjort, säger HERREN.
38 Jehova Nyasaye wacho niya, “Kinde biro, ma dala maduongʼ ibiro gerona kendo, kochakore Kar Ngʼicho Motingʼore gi Malo mar Hananel nyaka e Dhoranga Kona.
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då staden åter skall varda uppbyggd till HERRENS ära, från Hananeltornet intill Hörnporten.
39 Tond pimo norie kochakore kanyo tir nyaka e got matin mar Gareb bangʼe ogomo kochiko Goa.
Och mätsnöret skall vidare dragas rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa.
40 Holono duto mopongʼ gi ringre joma otho kendo kama ipuke buru, kod kuonde duto mokuny duto, nodhi e Holo mar Kidron man yo wuok chiengʼ mochopo nyaka e kona ma Dhoranga Faras, nobed maler ne Jehova Nyasaye. Dala maduongʼni ok nomuki kata kethi.”
Och hela lik- och askdalen och alla fälten intill bäcken Kidron och intill hörnet vid Hästporten österut skola vara helgade åt HERREN. Aldrig mer skall där tima någon omstörtning eller någon förstöring.
