< Isaya 64 >

1 Mad ibar polo mondo ilor piny, mondo gode otetni e nyimi,
O! att du ville låta himmelen remna, och du fore hitneder, att bergen för dig flyta måtte;
2 mana kaka mach wangʼo yugi kendo yienyo pi, lor piny mondo wasiki ongʼe ni intie, kendo imi ogendini otetni e nyimi!
Såsom ett hett vatten för kraftigom eld försjuder, att ditt Namn måtte kunnigt varda ibland dina fiendar, och Hedningarna måste darra för dig.
3 Nimar kane itimo gik madongo mane ok wapar, ne ilor piny ma gode ne oyiengni e nyimi,
Genom de under, som du gör, de man sig intet förser, då du nederfor, och bergen försmulto för dig;
4 nyaka aa nene onge ngʼama osewinjo, kendo onge it mosewinjo, bende onge wangʼ moseneno Nyasaye moro amora ma ok in, moserito joge mogeno kuome.
Såsom af verldenes begynnelse icke hördt är; det ock intet öra förnummit, och intet öga sett hafver, utan du Gud, hvad dem sker, som förbida honom.
5 Ikonyo joma nigi mor mar timo gik makare, ma gin joma paro yoregi. To kane wadhi nyime gi ketho e nyimi, to iyi nowangʼ. To koro ere kaka inyalo reswa?
Du mötte de glada, och dem som rättfärdighet brukade, och på dinom vägom tänkte uppå dig; si, du vast väl vred, då vi syndade, och länge blefvo deruti; men oss vardt ändå hulpet.
6 Waduto wasebedo ka jok mogak, kendo timbewa duto mabeyo chalo mana gi lewni mochido; waduto wasener mana ka it oboke, kendo richowa mamono kwadhowa oko mabor mana ka yamo.
Men nu äre vi allesammans såsom de orene, och alla våra rättfärdigheter äro såsom ett orent kläde; vi äre alle bortfalnade såsom löf, och våra synder föra oss bort såsom ett väder.
7 Onge ngʼato angʼata maluongo nyingi, kata matemo mondo opadre kuomi, nimar isepandonwa wangʼi kendo ijwangʼowa mabor nikech richo magwa.
Ingen åkallar ditt Namn, eller uppstår till att hålla sig intill dig; ty du gömmer bort ditt ansigte för oss, och låter oss försmäkta uti våra synder.
8 Kata kamano, yaye Jehova Nyasaye, in e Wuonwa. Wan e lop chwech, to ine jachwechwa; kendo wan duto wan tich lweti.
Men nu, Herre, du äst vår Fader; vi äre ler. Du äst vår mästare, och vi äre alle dina händers verk.
9 Yaye Jehova Nyasaye, kik ibed gi mirima mokadho apima, kik ipar richowa ndalo duto. Yaye Jehova Nyasaye, wakwayi, yie irangwa, nimar wan duto wan jogi.
Herre, var icke för fast vred, och tänk icke på syndena evinnerliga; se dock deruppå, att vi alle äre ditt folk.
10 Miechi madongo maler olokore thim, kata mana Sayun owuon bende olokore thim, kendo Jerusalem odongʼ gunda.
Dins helgedoms städer äro öde vordne; Zion är öde vordet; Jerusalem ligger förstördt.
11 Hekalu marwa maler, kendo man-gi duongʼ mane kwerewa opakie, osewangʼ gi mach, kendo mwanduwa duto osekethore.
Vår helighets och härlighets hus, der våre fäder dig utinnan lofvat hafva, är uppbrändt med eld, och allt det kosteliga, som vi hadom, är till skam gjordt.
12 Bangʼ magi duto, yaye Jehova Nyasaye, bende pod inyalo mana jwangʼowa? Adier dilingʼ thi kikumowa mokadho apima?
Vill du, Herre, vara så hård härutinnan, och stilla sitta, och så svårliga, nederslå oss?

< Isaya 64 >