Isaya 41

1 “Lingʼuru e nyima, un pinje mag chula e dier nam! Weuru ogendini obed motegno! Wegiuru gisud machiegni mondo giwuo; kendo warom kaachiel kama ingʼadoe bura.

Tige öarna för mig, och folken stärke sig, träde fram, och tale; låt oss gå till rätta med hvarannan.

2 “En ngʼa mosejiwo ngʼat maa yo wuok chiengʼ, kaluonge kuom tim makare mondo otim tichne? Ochiwo ogendini e lwete kendo oloyo Ruodhi e nyime. Otiekogi gi liganglane ma gichal gi buru kendo okeyogi gi asere mana ka mihudhwe ma yamo tero.

Ho hafver uppväckt den rättfärdiga östanefter? Ho kallade honom att han gå skulle? Ho gaf Hedningarna och Konungarna för honom, att han dem öfvermägtig vardt, och gaf dem för hans svärd, såsom stoft, och för hans båga, såsom förströdda agnar;

3 Olawogi matek nyaka e yore mane pok owuothoe kendo okadho yorego maber mak ohinyre.

Och han jagade efter dem, och gick det igenom med frid, och vardt intet trött af vägen?

4 En ngʼa mosetimo kamano mochopo dwarone, koluongo tiengʼ ka tiengʼ nyaka chakre chon? En mana an Jehova Nyasaye, an ema akwongo kendo An ema agik.”

Ho verkar det, och gör det, och kallar alla menniskor, den ena efter den andra, allt ifrå begynnelsen? Jag Herren är både den förste och den siste.

5 Pinje manie chula oseneno wachno mi luoro omakogi; kendo tungʼ piny nyaka tungʼ piny kirni. Gibiro ka gisudo machiegni.

Då öarna sågo det, fruktade de sig, och jordenes ändar förskräckte sig; de nalkades, och kommo fram.

6 Kamoro konyo nyawadgi, kendo jiwo wadgi kowachone niya, “Bed gichir!”

Den ene halp den andra, och sade till sin nästa: Var tröst.

7 Kamano japecho jiwo jatheth, kendo ngʼat matiyo gi nyundo, jiwo ngʼatno magoyo musmal, konyiso jawengʼo gi mach niya, “Iriwo nyinyono maber.” Ngʼat machielo to guro nyasacheno motegno mondo kik lwar piny.

Timbermannen tog guldsmeden till sig, och gjorde bleckskifvorna släta med hammaren på städet, och sade: Det vill väl stå. Och de fäste det med naglar, att det icke skulle stå ostadigt.

8 “To in, yaye Israel jatichna, un joka Jakobo ma aseyiero, un nyikwa Ibrahim osiepna,

Men du Israel, min tjenare, Jacob, den jag utvalt hafver, du Abrahams mins väns säd;

9 ne agolou e tungʼ piny gi tungʼ piny, kendo ne aluongou kagolou mabor. Ne awacho ni, ‘In jatichna’; aseyieri bende pok akwedi.

Den jag styrkt hafver allt ifrå verldenes ända, och hafver kallat dig, ifrå hennes väldiga, och sade till dig: Du skall vara min tjenare; ty jag utkorar dig, och bortkastar dig icke;

10 Omiyo kik ibed maluor, nimar an kodi; bende kik kibaji goyi, nimar an Nyasachi. Abiro miyi teko kendo abiro konyi; bende abiro siri gi bada ma korachwich mar loch.”

Frukta dig intet, jag är med dig; vik icke af, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjelper dig ock, jag håller dig vid magt, genom mina rättfärdighets högra hand.

11 “Jogo duto mamon kodi wigi biro kuot ma dhier nono, adier jogo duto makwedi biro lal nono.

Si, alle de som dig hätske äro, skola till spott och skam varda, och blifva såsom intet, och de män, som med dig träta, skola förgås;

12 Ibiro manyo wasikigo to ok iniyudgi. Chutho jogo makedo kodi ok nobed gimoro kata matin.”

Så att du skall fråga efter dem, och icke finna dem. De män, som med dig kifva, skola, varda såsom intet, och de män, som emot dig strida, skola få en ända;

13 Nimar an Jehova Nyasaye ma Nyasachi mamako badi ma korachwich, omiyo awachoni niya, “Kik ibed maluor; abiro konyi.

Ty jag är Herren din Gud, den dina högra hand stärker, och säger till dig: Frukta dig intet; jag hjelper dig.

14 Kik ibed maluor, yaye Jakobo, kata obedo ni inenori ni iyomyom ka kudni kamano, yaye in Israel matin maonge ndhathe kik ibed maluor, nimar an awuon abiro konyi,” Jehova Nyasaye Maler mar Israel, ma Jawarni ema asewacho kamano.

Så frukta dig nu intet, du matker Jacob, I fattige hop Israel. Jag hjelper dig, säger Herren, och din förlossare, den Helige i Israel.

15 “Ne, abiro miyo ichal gi gir dino ngano manyien kendo ma pod lekene bith. Ibiro muko gode madongo kitoyogi matindo tindo kendo inimi gode matindo lokre buru.

Si, jag hafver gjort dig till en ny skarp tröskovagn, den taggar hafver, att du skall tröska berg och sönderstöta dem, och göra högarna såsom stoft.

16 Inipiedhgi to yamo nokegi kendo kalausi notergi mabor. To inibed mamor nikech Jehova Nyasaye, kendo inibed gi ilo nikech Nyasaye Maler mar Israel.

Du skall förströ dem, att vädret skall föra dem bort, och väderflagor förskingra dem; men du skall vara glad i Herranom, och berömma dig af Israels Heliga.

17 “Joma chandore kendo joma odhier manyo pi, to ok gininwangʼ, omiyo dwondgi otwo nikech riyo ohingogi. To an Jehova Nyasaye abiro resogi; An, ma an Nyasach Israel ok anajwangʼ-gi.

De elände och fattige söka vatten, och der är intet. Deras tunga borttorkas för törst; men jag Herren vill höra dem. Jag Israels Gud vill icke öfvergifva dem;

18 Abiro miyo aore mol kawuok kuonde motwo, kendo sokni biro tuch e holni. Abiro miyo piny motimo ongoro bed gi pi thidhna, kendo kuonde motimo okak sokni nowuogie.

Utan jag vill öppna vattufloder på höjderna, och källor midt på markene. Jag vill göra öknena till vattusjöar, och torra landet till vattukällor.

19 Abiro miyo yiend sida gi siala, gi ochwoga kod zeituni twi e piny motimo ongoro. Abiro pidho yiende kuonde ma yande ojwangʼ, bap ndege gi obudo nodongʼ kaachiel,

Jag vill gifva i öknene cedren, furo, myrten och oljoträ. Jag vill gifva på markene gran, bok och buxbom tillhopa;

20 mondo ji one kendo ongʼe, mondo gipar kendo gibed giwinjo, ni lwet Jehova Nyasaye ema osetimo kamano, kendo ni Nyasaye Maler mar Israel ema osemiyo magi otimore.”

På det man må se och känna, och förmärka och förstå tillsammans, att Herrans hand hafver detta gjort, och den Helige i Israel hafver detta skapat.

21 Jehova Nyasaye wacho niya, “Kel ane ywakni.” Ruodh Jakobo wacho niya, “Wuouru ane kuom wachni.

Så låter edra sak komma fram, säger Herren. Bärer fram der I uppå stån, säger Konungen i Jacob.

22 Un nyisecheu manono, nyiswa anena gima biro timore. Nyiswa anena tiend gik mane osetimore, mondo omi wangʼe ni gichalo nade, kendo nyiswa anena kaka gikogi nobedi. Kata nyiswa anena gik mabiro timore,

Låt dem träda fram, och förkunna oss hvad tillkommande är; förkunner oss och propheterer något framföreåt; låt oss akta deruppå med vår hjerta, och märka huru det härefter gå skall, eller låter oss dock höra hvad tillkommande är.

23 kendo nyiswa anena ni angʼo mabiro timore, mondo wangʼe ni un nyiseche. Timuru ane gimoro, bed ni ber kata rach, manyalo bwogowa kendo kelo luoro kuomwa.

Förkunner oss hvad härefter komma skall, så vilje vi märka, att I ären gudar. Görer antingen godt eller ondt, så vilje vi derom tala, och skåda tillsammans.

24 To kata kamano ok unyal gimoro kendo gik mutimo onge tich; bende ngʼat makwanou ka nyisechene en raura ka un.

Si, I ären af intet, och edart verk är ock intet, och den eder utväljer, är en styggelse.

25 “Asejiwo ngʼato mawuok nyandwat kendo obiro, en ngʼat maa yo wuok chiengʼ maluongo nyinga. Onyono Ruodhi mag piny mana ka lop muono, mi onywasgi mana kaka jachwech nywaso lop chweyo agulu.

Men jag uppväcker en af nordan, och han kommer östanefter. Han skall predika dem i mitt Namn, och han skall gå öfver de väldiga, såsom öfver ler, och skall trampa ler, såsom en krukomakare.

26 En ngʼa mane ofwenyo wachni nyaka aa chakruok, mondo wangʼe wachni kata en ngʼa mane fwenye kapok otimore mondo ne wawachi ni, ‘Ne owacho adier’? Onge ngʼato mane owacho ma kata mane owuoyo kuome chon, bende onge ngʼato mane owinjo wach moro amora koa kuomi.

Ho kan något förkunna af begynnelsen, att vi måge begripat; eller prophetera framföreåt, att vi måge säga: Du talar rätt? Men här är ingen förkunnare, ingen som något höra låter, ingen som af eder ett ord höra må.

27 An ema ne akwongo nyiso Sayun kawachone ni, ‘Ne, eri gin ka!’ Ne aoro jaote mondo oter wach maber Jerusalem.

Jag är den förste, som till Zion säger; Si, der är det, och gifver Jerusalem Predikare.

28 Ne amanyo to ok aneno ngʼato, onge ngʼato kuomgi manyalo puonjo, bende onge ngʼato e diergi manyalo dwoko penjona.

Men jag skådar dit, men der är ingen; och ser ibland dem, men der är ingen rådgifvare. Jag frågar dem, men då svara de intet.

29 Neuru, nyisechegi duto gin gik manono! Timbegi duto onge tich, kendo kido ma gilamo chalo mana gi yamo kendo gin gik manono.”

Si, det är alltsammans vedermöda, och intet med deras väsende; deras afgudar äro icke utan ett väder och fåfängelighet.