Ezekiel 44
1 Eka ngʼatno noduoga nyaka e rangach ma oko mar kama ler mar lemo, mochomo yo wuok chiengʼ, kendo ne olore.
Därefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, den kom vette åt öster; den var nu stängd.
2 Jehova Nyasaye nowachona niya, “Rangajni nyaka sik kolor. Ok onego yawe, kendo ok oyie ni ngʼato mondo oluwe kadonjo. Nyaka osik kolore nikech Jehova Nyasaye, ma Nyasach Israel, oseluwe kadonjo.
Och HERREN sade till mig: »Denna port skall förbliva stängd och icke mer öppnas, och ingen skall gå in genom den, ty HERREN, Israels Gud, har gått in genom den; därför skall den vara stängd.
3 Wuod ruoth kende ema oyiene mar bet piny gi ei rangach mondo ochiem e nyim Jehova Nyasaye. To nyaka odonji koluwo bwo gama mar kar donjo kendo kanyo ema ochak oluw kodok.”
Dock skall fursten, eftersom han är furste, få sitta där och hålla måltid inför HERRENS ansikte; han skall då gå in genom portens förhus, och samma väg skall han gå ut igen.»
4 Eka ngʼatno nokela koluwo koda rangach man yo nyandwat mochomo nyim hekalu tir. Nangʼicho, kendo naneno duongʼ mar Jehova Nyasaye kopongʼo hekalu mar Jehova Nyasaye, mi napodho piny auma.
Därefter förde han mig genom norra porten till platsen framför huset; och jag fick se huru HERRENS härlighet uppfyllde HERRENS hus. Då föll jag ned på mitt ansikte.
5 Jehova Nyasaye nowachona niya, “Wuod dhano, nen maber, chik iti mos kendo ket chunyi mondo itim gik moko duto ma anyisi kuom chike duto mag hekalu mar Jehova Nyasaye. Ket chunyi mar yango yo midonjogo e hekalu kod yore duto miwuokgo kama ler mar lemo.
och HERREN sade till mig: Du människobarn, akta på och se med dina ögon, och hör med dina öron allt vad jag nu talar med dig om alla stadgar angående HERRENS hus och om alla lagar som röra det; och giv akt på huru man går in i huset genom alla helgedomens utgångar.
6 Nyis jo-dhood Israel ma jongʼanyogo kama: ‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Yaye dhood Israel, timbeu mamono oroma!
Och säg till Israels hus, det gensträviga: Så säger Herren, HERREN: Nu må det vara nog med alla de styggelser I haven bedrivit, I av Israels hus,
7 Kaachiel gi timbeu mamono mamoko duto, ne ukelo ogendini mamoko ma ok oter nyangu gie chunygi gi ringregi nyaka ei kara maler mar lemo, mine udwanyo hekaluna kane uchiwona chiemo gi boche kod remo, kendo ne uketho singruokna kodu.
I som haven låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus har blivit ohelgat, under det att I framburen min spis, fett och blod. Så har mitt förbund blivit brutet, för att icke nämna alla edra andra styggelser.
8 Kar timo gima owinjore utim gi giga maler, to ne uketo jomoko nono mondo ema orit kara maler mar lemo.
I haven icke själva förrättat tjänsten vid mina heliga föremål, utan haven satt andra till att åt eder förrätta tjänsten i min helgedom.
9 Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Onge ogendini ma ok oter nyangu gie chunygi kata kuom ringregi moyie negidonjo kara maler mar lemo, kata obed ni gin oganda ma oko modak e dier jo-Israel.
Så säger Herren, HERREN: Ingen främling med oomskuret hjärta och oomskuret kött får komma in i min helgedom, ingen av de främlingar som finnas bland Israels barn.
10 “‘To jo-Lawi mane odhi mabor koda ka jo-Israel nobaro oweya, mago mane obaro oweya ka giluwo nyisechegi manono, nyaka yud kum maromre gi richogi.
Utan de leviter som gingo bort ifrån mig, när Israel for vilse de som då själva foro vilse och gingo bort ifrån mig och följde sina eländiga avgudar, de skola bära på sin missgärning
11 Ginyalo mana tiyona e kara maler mar lemo ka girito dhorangeye mag hekalu kendo ka gikonyo tije moko e iye; ginyalo yangʼo jamni mitimogo misengini miwangʼo pep kendo ginyalo chiwo misengini ni ji ka gichungʼ e nyimgi kendo gitiyonegi.
och skola i min helgedom bestrida vakttjänstgöringen vid husets portar och annan tjänstgöring i huset; de skola slakta brännoffer och slaktoffer åt folket, och skola stå inför dem till att betjäna dem.
12 To nikech negitiyo nigi e nyim nyisechegi manono, mi gimiyo jo-dhood Israel opodho e richo, omiyo asekwongʼora chuth ni nyaka giyud kum maromre gi richogi, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.
Eftersom de betjänade dem inför deras eländiga avgudar och så blevo för Israels hus en stötesten till missgärning, därför betygar jag om dem med upplyft hand, säger Herren, HERREN, att de skola få bära på sin missgärning.
13 Ok oyienigi sudo buta machiegni mondo gitina kaka jodolo, kata mondo gibi machiegni gi gira moro amora maler, kata gi chiwo maga maler mogik. Nyaka gitingʼ wichkuot mar timbegi mamono.
De skola icke få nalkas mig, till att förrätta prästerlig tjänst inför mig, eller till att nalkas något av mina heliga föremål, nämligen de högheliga, utan de skola bära på sin skam och på de styggeliga synder som de hava bedrivit.
14 To kata kamano pod abiro ketogi jorit mag tijega mag hekalu kod tije duto monego otim e iye.
Och jag skall sätta dem till att förrätta tjänsten i huset vid allt tjänararbete där, allt som där skall utföras.
15 “‘To jodolo ma jo-Lawi kendo ma nyikwa Zadok mane otiyo tijegi gi adiera e kara maler mar lemo kane jo-Israel obaro oweya, oyienigi sudo buta machiegni mondo giti e nyima. Ginyalo chungʼ e nyima ka gichiwo misengini mag boche gi remo, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.
Men de levitiska präster, nämligen Sadoks söner, som förrättade tjänsten vid min helgedom, när de övriga israeliterna foro vilse och gingo bort ifrån mig, de skola få träda fram till mig för att göra tjänst inför mig; de skola stå inför mitt ansikte för att offra åt mig fett och blod, säger Herren, HERREN.
16 Gin kendgi ema onego gidonji e kara maler mar lemo; gin kendgi ema oyienigi sudo machiegni gi mesana mondo giti e nyima kendo gitim tijena.
De skola gå in i min helgedom, och de skola träda fram till mitt bord för att göra tjänst inför mig och förrätta vad som är att förrätta åt mig.
17 “‘Ka gidonjo e dhorangeye mag laru ma iye, to nyaka girwak lewni marep-rep. Ok oyienegi rwako lewni mapek molos gi yie rombe ka gitiyo e dhorangeye mag laru ma iye, kata ei hekalu.
Och när de komma in i den inre förgårdens portar, skola de ikläda sig linnekläder; de få icke hava på sig något av ylle, när de göra tjänst i den inre förgårdens portar och inne i huset.
18 Nyaka gitwe kilemba molos gi lewni marep-rep e wiyegi, kendo nyaka gitwe lewni marep-rep e nungogi. Ok oyienigi rwako gimoro amora manyalo miyo luya chamgi.
De skola hava huvudbonader av linne på sina huvuden, och benkläder av linne omkring sina länder; de skola icke omgjorda sig med något som framkallar svett.
19 Kagiwuok oko mondo gidonji e laru ma oko kama ji nitie to nyaka gigol oko lewni mane girwako ka gitiyo, kendo nyaka giwegi e udi maler mowal, ka girwako lepgi mamoko, mondo kik gikel chandruok ni joma orere e lewnigo.
Och när de sedan gå ut på den yttre förgården, till folket på den yttre förgården, skola de taga av sig de kläder i vilka de hava gjort tjänst, och skola lämna dem kvar i helgedomens tempelkamrar och ikläda sig andra kläder, för att de icke må göra folket heligt med sina kläder.
20 “‘Ok oyienigi lielo yie wigi kata weyo yie wigi dongo maboyo, to nyaka gine ni yier wiyegi obusi maber.
De skola icke raka huvudet, men skola icke heller låta håret växa fritt, utan skola klippa sitt huvudhår kort.
21 Ok oyiene jadolo madho divai seche modonjo e laru maiye.
Och vin får ingen präst dricka, när han har kommit in på den inre förgården.
22 Bende ok oyienigi kendo mon ma chwogi otho, kata mon moweyo chwogi. Ginyalo kendo mana nyiri masilili mag jo-Israel, kata dhako ma chwore otho ma chwore ne jadolo.
En änka eller en frånskild kvinna får han icke taga till hustru åt sig, utan allenast en jungfru av Israels barns släkt; dock får han taga en änka, om hon är änka efter en präst.
23 Jadolo onego puonj joga pogruok manie kind gik maler mowal kod gik moko amoka moriwo ji duto, kendo nyaka ginyisgi kaka ginyalo pogo kind gik mochido gi gik mopwodhi.
Och de skola lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent.
24 “‘Ka nitie winjruok marach moro amora e kind ji, to jodolo nyaka bed jongʼad bura kendo nyaka gilos wachno kaluwore gi buchena. Nyaka girit chikena gi yorena morito nyasi maga moyiedhi duto, kendo nyaka girit Sabato maga kaka odiechienge maler.
Och i rättssaker skola de uppträda såsom domare och skola avdöma dem efter mina rätter. Och mina lagar och stadgar skola de iakttaga vid alla mina högtider, och mina sabbater skola de hålla heliga.
25 “‘Jadolo nyaka ritre, kendo kik osud machiegni gi ringre ngʼama otho ma dimi obed mogak. To kapo ni ngʼama othono en wuon mare kata min mare, kata wuode kata nyare, kata owadgi kata nyamin mapok odhi tedo, to oyiene mondo obed mogak.
Ingen av dem får orena sig genom att gå in till någon död människa; allenast genom fader eller moder eller son eller dotter eller broder, eller genom en syster som icke har tillhört någon man må han ådraga sig orenhet.
26 Ka osepwodhore, to nyaka orit kuom ndalo abiriyo.
Men när han därefter har blivit ren, skall man räkna för honom ytterligare sju dagar;
27 Odiechiengʼ mowinjore odonji e laru maiye mar kama ler mar lemo mondo oti tij dolo e kama ler mar lemo, to nyaka ochiw misango mar golo richo ni en owuon, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.
och på den dag då han går in i helgedomen, på den inre förgården, för att göra tjänst i helgedomen, då skall han bära fram ett syndoffer för sig, säger Herren, HERREN.
28 “‘An e girkeni kende ma jadolo nigo. Kik umigi mwandu moro amora e piny Israel. An ema abiro bedo mwandugi.
Och deras arvedel skall bestå däri att jag själv skall vara deras arvedel. Och I skolen icke giva dem någon besittning i Israel, ty jag själv är deras besittning.
29 Gibiro chamo misengini mag cham, misengini mag golo richo kod misengini mag pwodhruok; kendo gimoro amora manie piny Israel mowal ni Jehova Nyasaye nobed margi.
Spisoffret och syndoffret och skuldoffret få de äta, och allt tillspillogivet i Israel skall höra dem till.
30 Chambu mabeyo mogik duto mukwongo kayo kaachiel gi chiwo magu duto makende biro bedo mag jodolo. Chiemo mokwong tedo mag chambgi nomi jodolo eka ginigwedh miechu.
Och det första av alla förstlingsfrukter av alla slag, och alla offergärder av alla slag, vadhelst I frambären såsom offergärd, detta skall höra prästerna till; och förstlingen av edert mjöl skolen I giva åt prästen, för att du må bringa välsignelse över ditt hus.
31 Jodolo ok oyienegi chamo gimoro amora motho kende kata ma ondiek onego, bed ni en winyo kata le.
Intet självdött eller ihjälrivet djur, vare sig fågel eller boskapsdjur, få prästerna äta.
