Ezekiel 34

1 Wach Jehova Nyasaye nobirona kama:

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

2 “Wuod dhano, kor wach kuom jokwath mag Israel, kiwachonegi kama: ‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Unune malit un jokwath mag Israel ma ritore kendgi! Donge jokwath onego orit rombe?

Du människobarn, profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem, till herdarna: Så säger Herren, HERREN: Ve eder, I Israels herdar, som haven sörjt allenast för eder själva! Var det då icke för hjorden som herdarna borde sörja?

3 Umadho chak, urwakoru gi yie rombe kendo uyangʼo chiayo machwe mabeyo mondo ucham, to ok urit rombe.

I stället åten I upp det feta, med ullen klädden I eder, det gödda slaktaden I; men om hjorden vårdaden I eder icke.

4 Pok umedo rombe mool teko, pok uthiedho matuo, kendo kata mago mohinyore pok umako nigi kuonde mowil. Pok udwogo mago morwenyo kendo pok umanyo mago molal. Useritogi gi kwinyo kod gero.

De svaga stärkten I icke, det sjuka heladen I icke, det sargade förbunden I icke, det fördrivna förden I icke tillbaka, det förlorade uppsökten I icke, utan med förtryck och hårdhet fören I fram mot dem.

5 Omiyo ne gike nikech ne onge jakwath, kendo kane gike kamano to negidoko chiemb ondiegi.

Så blevo de förskingrade, därför att de icke hade någon herde, de blevo till mat åt alla markens djur, ja, de blevo förskingrade.

6 Rombena nobayo ewi gode madongo duto gi gode matindo. Ne gike e piny duto, kendo onge ngʼama nomanyogi kata manodwarogi.

Mina får gå nu vilse på alla berg och alla höga kullar; över hela jorden äro mina får förskingrade, utan att någon frågar efter dem eller uppsöker dem.

7 “‘Kuom mano, winjuru wach Jehova Nyasaye, un jokwath:

Hören därför HERRENS ord, I herdar:

8 Akwongʼora gi nyinga awuon, an Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ni, nikech rombena onge jakwath kendo nikech mano osemiyo oyakgi mi gilokore chiemb ondiegi, kendo nikech joma kwayona ne ok omanyo rombena to ne giritore mana gin giwegi,

Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, sannerligen, eftersom mina får hava lämnats till rov, ja, eftersom mina får hava blivit till mat åt alla markens djur, då de nu icke hava någon herde, och eftersom mina herdar icke fråga efter mina får ja, eftersom herdarna sörja för sig själva och icke sörja för mina får,

9 Omiyo, un jokwath, winjuru gima Jehova Nyasaye wacho:

därför, I herdar: Hören HERRENS ord:

10 Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Adagi jokwath bende abiro keto chandruok mag rombena e wigi. Abiro gologi e tij rito romba mondo kik giyud gik ma giritorego gin giwegi. Abiro reso romba e dhogi, kendo romba koro ok nobed chiembgi kendo. Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho.

Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över herdarna och utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst; och herdarna skola då icke mer kunna sörja för sig själva, ty jag skall rädda mina får ur deras gap, så att de icke bliva till mat åt dem.

11 “‘Nikech ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Abiro manyo romba an awuon kendo abiro kwayogi.

Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans.

12 Mana kaka jakwath choko rombene moke ka en kodgi, e kaka abiro choke rombena. E odiechiengʼ achiel moro motimo rumbi gi mudho, abiro resogi ka agologi kuonde duto mane gikee.

Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äro förströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans mina får och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken.

13 Abiro dwogogi ka agologi e dier pinje mi akelgi e lopgi giwegi. Abiro kwayogi ewi gode mag Israel, kendo e holni gi pewe duto manie pinygi.

Och jag skall föra dem ut ifrån folken och församla dem ur länderna, och skall låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och var man eljest kan bo i landet.

14 Abiro kwayogi e lek maber, kendo ewi gode ma roboche mag Israel nobed lek ma gikwaye. E lek kuno ema giniyweye bangʼ ka giseyiengʼ, kendo kuno ginichiemie lek momew manie ewi gode mag Israel.

På goda betesplatser skall jag föra dem i bet, på Israels höga berg skola de få sina betesmarker; där skola de lägra sig på goda betesmarker, och fett bete skola de hava på Israels berg.

15 An awuon ema anarit rombena kendo anami ginind piny ka giyweyo, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.

Jag skall själv föra mina får i bet och själv utse lägerplatser åt dem, säger Herren, HERREN.

16 Abiro manyo rombega molal mi aduog mago molal. Abiro mako mago motur kendo mago mool abiro medo teko, to mago machwe kendo ma tekogi ngʼeny abiro tieko. Abiro kwayo rombega gi adiera.

Det förlorade skall jag uppsöka, det fördrivna skall jag föra tillbaka, det sargade skall jag förbinda, och det svaga skall jag stärka. Men det feta och det starka skall jag förgöra; ja, jag skall sköta det såsom rätt är.

17 “‘To un rombena, ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Abiro ngʼado bura e kind rombo achiel gi nyawadgi, kendo e kind imbe kod nywogi.

Men I, mina får, så säger Herren, HERREN: Se, jag vill döma mellan får och får, mellan vädurar och bockar.

18 Donge lek mabeyo oromou kwaye? Bende en gima kare mondo unyon lek mau mamoko gi tiendeu? Donge pi maler momiu mar modho oromou? Bende en gima kare mondo uchid pi mamoko gi tiendeu?

Är det eder icke nog att I fån beta på den bästa betesplatsen, eftersom I med edra fötter trampen ned vad som är kvar på eder betesplats? Och är det eder icke nog att I fån dricka det klaraste vattnet, eftersom I med edra fötter grumlen vad som har lämnats kvar?

19 Bende rombega nyalo chamo lum ma usenyono kendo modho pi ma useduwo gi tiendu?

Skola mina får beta av det som edra fötter hava trampat ned, och dricka vad edra fötter hava grumlat?

20 “‘Kuom mano ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho nigi: Neuru, an awuon abiro ngʼado bura e kind rombe machwe kod rombe modhero.

Nej; därför säger Herren, HERREN så till dem: Se, jag skall själv döma mellan de feta fåren och de magra fåren.

21 Nikech ugoyo joweteu matuo gi mba kendo utuomogi gi wiu, mi umiyogi gipogore gia e kweth kendo gikee,

Eftersom I med sida och bog stöten undan alla de svaga och med edra horn stången dem, till dess att I haven drivit dem ut och förskingrat dem,

22 omiyo abiro reso rombega kendo ok unuchak usandgi. Abiro ngʼado bura e kind rombo gi wadgi.

därför skall jag frälsa mina får, så att de icke mer bliva till rov, och skall döma mellan får och får.

23 Abiro keto jakwath achiel maritogi, ma en jatichna Daudi, kendo enoritgi maber mi enobed jakwadhgi.

Och jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David; ja, han skall föra dem i bet, han skall vara deras herde.

24 An Jehova Nyasaye anabed Nyasachgi, to jatichna Daudi nobed kaka ruoth e diergi. An Jehova Nyasaye ema asewacho.

Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David skall vara hövding bland dem. Jag, HERREN, har talat.

25 “‘Abiro timo singruok mar kwe kodgi, kendo abiro golo le mager e piny mondo giyud thuolo mar dak e piny motwo kendo ginindi ei bunge kaonge gima giluoro.

Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; jag skall göra ände på vilddjuren i landet, så att man i trygghet kan bo mitt i öknen och sova i skogarna.

26 Abiro gwedhogi, kaachiel gi kuonde molworo goda matin. Abiro oro koth machwe piyo kinde ma idware; adier, gweth miwuoro nobedie.

Och jag skall låta dem själva och landet runt omkring min höjd bliva till välsignelse. Jag skall låta regn falla i rätt tid; regnskurar till välsignelse skall det bliva.

27 Yiende mopidhi biro nyago olembgi kendo lowo biro chiego cham; kendo ji biro dak gi kwe e pinygi e kinde ma anaturie jok mag chuma manie ngʼutgi, kendo ma anaresgie kagolo e lwet joma nolokogi wasumbini, ema giningʼe ni an Jehova Nyasaye.

Träden på marken skola bära sin frukt, och jorden skall giva sin gröda, och själva skola de bo i sitt land i trygghet; och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människors hand, som hava hållit dem i träldom.

28 Joma ok jo-Yahudi ok nochak oyak gigi kendo, le makwiny ok nochak oneg-gi. Ginidag kaonge gima giluoro, kendo onge ngʼama nomigi luoro.

De skola sedan icke mer bliva ett byte för folken, och markens djur skola ej äta upp dem, utan de skola bo i trygghet, och ingen skall förskräcka dem.

29 Abiro miyo gidagi e lowo mongʼere kuom cham mochiego, kendo kech mager momako pinygi ok nochak ochamgi. Bende ok ginichak gine achaya mar ogendini mamoko.

Och jag skall åt dem låta en plantering växa upp, som skall bliva dem till berömmelse; och de som bo i landet skola icke mer ryckas bort av hunger, ej heller skola de mer lida smälek av folken.

30 Eka giningʼe ni, an Jehova Nyasaye ma Nyasachgi antie kodgi, kendo ni gin, jo-dhood Israel, gin joga, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.

Och de skola förnimma att jag, HERREN, deras Gud, är med dem, och att de, Israels hus, äro mitt folk, säger Herren, HERREN.

31 Un joga, un e kweth jamba ma akwayo, kendo an e Nyasachu, an Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho.’”

Ja, I ären mina får, I ären får i min hjord, människor som I ären, och jag är eder Gud, säger Herren, HERREN.