Ezekiel 34

1 Wach Jehova Nyasaye nobirona kama:

Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

2 “Wuod dhano, kor wach kuom jokwath mag Israel, kiwachonegi kama: ‘Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Unune malit un jokwath mag Israel ma ritore kendgi! Donge jokwath onego orit rombe?

Du menniskobarn, prophetera emot Israels herdar; prophetera, och säg till dem: Detta säger Herren Herren: Ve Israels herdom, hvilke föda sig sjelfva; skulle icke herdarna föda hjorden?

3 Umadho chak, urwakoru gi yie rombe kendo uyangʼo chiayo machwe mabeyo mondo ucham, to ok urit rombe.

Men I åten det feta, och klädden eder med ullene, och slagtaden det gödda; men fåren villen I intet föda.

4 Pok umedo rombe mool teko, pok uthiedho matuo, kendo kata mago mohinyore pok umako nigi kuonde mowil. Pok udwogo mago morwenyo kendo pok umanyo mago molal. Useritogi gi kwinyo kod gero.

De svaga stärkten I intet, och de sjuka heladen I intet, det såra förbunden I intet, det förvillda hemtaden I icke igen, och det borttappada uppsökten I icke; utan strängeliga och hårdeliga hafven I rådit öfver dem.

5 Omiyo ne gike nikech ne onge jakwath, kendo kane gike kamano to negidoko chiemb ondiegi.

Och min får äro förskingrade, lika som de der ingen herdan hafva, och äro allom vilddjurom till spis vordne, och platt förskingrade;

6 Rombena nobayo ewi gode madongo duto gi gode matindo. Ne gike e piny duto, kendo onge ngʼama nomanyogi kata manodwarogi.

Och gå ville här och der på bergen, och på allom högom backom, och äro förströdd öfver hela landet; och ingen är, som efter dem frågar, eller något sköter om dem.

7 “‘Kuom mano, winjuru wach Jehova Nyasaye, un jokwath:

Derföre hörer, I herdar, Herrans ord.

8 Akwongʼora gi nyinga awuon, an Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ni, nikech rombena onge jakwath kendo nikech mano osemiyo oyakgi mi gilokore chiemb ondiegi, kendo nikech joma kwayona ne ok omanyo rombena to ne giritore mana gin giwegi,

Så sant som jag lefver, säger Herren Herren: Efter I låten min får till rofs, och min hjord allom vilddjurom till spis varda, medan de ingen herdan hafva, och mine herdar intet fråga efter min hjord, utan äro sådana herdar, som föda sig sjelfva, men min får vilja de intet föda;

9 Omiyo, un jokwath, winjuru gima Jehova Nyasaye wacho:

Derföre, I herdar, hörer Herrans ord.

10 Ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Adagi jokwath bende abiro keto chandruok mag rombena e wigi. Abiro gologi e tij rito romba mondo kik giyud gik ma giritorego gin giwegi. Abiro reso romba e dhogi, kendo romba koro ok nobed chiembgi kendo. Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho.

Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till de herdar, och skall kräfva min hjord utu deras händer, och skall göra en ända med dem, att de skola intet mer herdar vara, och skola intet mer föda sig sjelfva; jag skall frälsa min får utu deras mun, att de intet mer skola uppäta dem.

11 “‘Nikech ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Abiro manyo romba an awuon kendo abiro kwayogi.

Ty så säger Herren Herren: Si, jag skall sjelf taga min hjord till mig, och besöka dem.

12 Mana kaka jakwath choko rombene moke ka en kodgi, e kaka abiro choke rombena. E odiechiengʼ achiel moro motimo rumbi gi mudho, abiro resogi ka agologi kuonde duto mane gikee.

Lika som en herde besöker sin får, då de ifrå sinom hjord förvillde äro; alltså skall jag besöka min får, och skall förlossa dem ifrån all rum, dit de hafva förströdde varit, på den tiden då mulet och mörkt var.

13 Abiro dwogogi ka agologi e dier pinje mi akelgi e lopgi giwegi. Abiro kwayogi ewi gode mag Israel, kendo e holni gi pewe duto manie pinygi.

Jag skall utföra dem ifrån all folk, och församla dem utur all land, och skall föra dem uti deras land, och skall föda dem på Israels bergom, och i allom dalom, och på alla lustiga platser i landena.

14 Abiro kwayogi e lek maber, kendo ewi gode ma roboche mag Israel nobed lek ma gikwaye. E lek kuno ema giniyweye bangʼ ka giseyiengʼ, kendo kuno ginichiemie lek momew manie ewi gode mag Israel.

Jag skall låta dem komma på de bästa betena, och deras hyddor skola stå på de höga berg i Israel; der skola de ligga uti roliga hyddor, och hafva feta ben på Israels bergom.

15 An awuon ema anarit rombena kendo anami ginind piny ka giyweyo, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.

Jag vill sjelf föda min får, och skall låta dem lägra sig, säger Herren Herren.

16 Abiro manyo rombega molal mi aduog mago molal. Abiro mako mago motur kendo mago mool abiro medo teko, to mago machwe kendo ma tekogi ngʼeny abiro tieko. Abiro kwayo rombega gi adiera.

Jag skall uppsöka det borttappada, och igenhemta det förvillda, och förbinda det sargada, och stärka det svaga; och hvad fett och starkt är, skall jag bevara; och skall sköta dem såsom de betorfvat.

17 “‘To un rombena, ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho: Abiro ngʼado bura e kind rombo achiel gi nyawadgi, kendo e kind imbe kod nywogi.

Men till eder, min hjord, säger Herren Herren alltså: Si, jag vill döma emellan får och får, och emellan vädrar och bockar.

18 Donge lek mabeyo oromou kwaye? Bende en gima kare mondo unyon lek mau mamoko gi tiendeu? Donge pi maler momiu mar modho oromou? Bende en gima kare mondo uchid pi mamoko gi tiendeu?

Är det icke nog, att I så goda bet hafven, och så öfverflödeliga, att I förtrampen det med fötterna; och så sköna källor, till att dricka så öfverflödeliga, att I träden deruti med fötterna, och gören dem orena;

19 Bende rombega nyalo chamo lum ma usenyono kendo modho pi ma useduwo gi tiendu?

Så att min får äta måste det I förtrampat hafven, och dricka det I med edra fötter orent gjort hafven?

20 “‘Kuom mano ma e gima Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto wacho nigi: Neuru, an awuon abiro ngʼado bura e kind rombe machwe kod rombe modhero.

Derföre, Så säger Herren Herren till dem: Si, jag skall döma emellan de feta och magra fåren;

21 Nikech ugoyo joweteu matuo gi mba kendo utuomogi gi wiu, mi umiyogi gipogore gia e kweth kendo gikee,

Derföre, att I springen till med fötterna, och stöten de svaga ifrån eder med edrom hornom, tilldess I förskingren dem all bort ifrån eder;

22 omiyo abiro reso rombega kendo ok unuchak usandgi. Abiro ngʼado bura e kind rombo gi wadgi.

Och skall hjelpa minom hjord, att de intet mer skola till rof varda, och skall döma emellan får och får.

23 Abiro keto jakwath achiel maritogi, ma en jatichna Daudi, kendo enoritgi maber mi enobed jakwadhgi.

Och jag skall uppväcka dem en enig Herda, den dem föda skall, nämliga min tjenare David; han skall föda dem, och skall vara deras herde.

24 An Jehova Nyasaye anabed Nyasachgi, to jatichna Daudi nobed kaka ruoth e diergi. An Jehova Nyasaye ema asewacho.

Och jag, Herren, skall vara deras Gud; men min tjenare David skall vara Försten ibland dem, det säger jag, Herren.

25 “‘Abiro timo singruok mar kwe kodgi, kendo abiro golo le mager e piny mondo giyud thuolo mar dak e piny motwo kendo ginindi ei bunge kaonge gima giluoro.

Och jag vill göra ett fridsförbund med dem, och borttaga all ond djur utu landena, att de skola säkre bo i öknene, och i skogomen sofva.

26 Abiro gwedhogi, kaachiel gi kuonde molworo goda matin. Abiro oro koth machwe piyo kinde ma idware; adier, gweth miwuoro nobedie.

Jag skall välsigna dem och alla mina högar allt omkring, och låta regna uppå dem i rättom tid; det skall vara ett nådeligit regn;

27 Yiende mopidhi biro nyago olembgi kendo lowo biro chiego cham; kendo ji biro dak gi kwe e pinygi e kinde ma anaturie jok mag chuma manie ngʼutgi, kendo ma anaresgie kagolo e lwet joma nolokogi wasumbini, ema giningʼe ni an Jehova Nyasaye.

Så att trän på markene skola bära sina frukt, och jorden gifva sin växt, och de skola bo säkre i landena, och skola förnimma att jag är Herren, när jag hafver sönderbrutit deras ok, och hulpit dem ifrå deras hand, som de tjena måste.

28 Joma ok jo-Yahudi ok nochak oyak gigi kendo, le makwiny ok nochak oneg-gi. Ginidag kaonge gima giluoro, kendo onge ngʼama nomigi luoro.

Och de skola icke mer varda Hedningomen till rof, och ingen djur på jordene skola mer uppäta dem; utan skola bo säkre utan all fruktan.

29 Abiro miyo gidagi e lowo mongʼere kuom cham mochiego, kendo kech mager momako pinygi ok nochak ochamgi. Bende ok ginichak gine achaya mar ogendini mamoko.

Och jag skall uppväcka dem ena berömda planto, att de icke mer skola lida hunger i landena, och ingen försmädelse mer lida ibland Hedningarna;

30 Eka giningʼe ni, an Jehova Nyasaye ma Nyasachgi antie kodgi, kendo ni gin, jo-dhood Israel, gin joga, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho.

Och skola veta att jag, Herren deras Gud, när dem är, och att de af Israels hus äro mitt folk, säger Herren Herren.

31 Un joga, un e kweth jamba ma akwayo, kendo an e Nyasachu, an Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho.’”

Ja, I menniskor skolen vara min fosterfår, och jag vill vara edar Gud, säger Herren Herren.