Ezekiel 18

1 Wach Jehova Nyasaye nobirona kama:

Och Herrans ord skedde till mig, och sade:

2 “Bende isewinjo ngero ma ji osiko kawacho e piny Israel niya, “‘Wuone osechamo olemo manumu, to nyithindo ema lekegi tho?’

Hvad drifven I ibland eder, uti Israels land, detta ordspråket, och sägen: Fäderna hafva ätit sura vindrufvor, men barnomen äro tänderna deraf ömma vordna?

3 “Akwongʼora gi nyinga awuon an Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ni ok unuchak ugo ngeroni e piny Israel.

Så sant som jag lefver; säger Herren Herren, sådant ordspråk skall intet mer gå ibland eder i Israel;

4 Nikech ji duto mangima gin maga, wuoro kaachiel gi wuowi, giduto machalre. Ngʼato ka ngʼato biro tho mana nikech richone owuon.

Ty si, alla själar äro mina; fadrens själ är så väl min, som, sonens själ; hvilken själ som syndar, hon skall dö.

5 “Kaponi nitie ngʼat moro makare moluwo adiera kendo timo gima kare.

Om nu en menniska är from, den der rätt och väl gör;

6 Ok ochiem ewi gode milame nyiseche manono kata ngʼiyo nyiseche manono mag dhood Israel. Kendo ok odwanyre gi chi nyawadgi kata bedo e achiel gi dhako manie kindene mar neno malo.

Den på bergomen icke äter, den sin ögon icke upphäfver till Israels hus afgudar; och sina nästas hustru icke besmittar, och icke ligger när qvinno uti hennes krankhet;

7 Ok othir ngʼato angʼata to odwoko gima osingne kar hola momiyo ngʼato Ok omaa ngʼato gire githuon, to omiyo joma odenyo chiemo kendo ochiwo lewni ne joma ni duk.

Den ingom skada gör; den gäldenäromen sin pant igengifver; den ingom något ifråtager med våld; den sitt bröd delar med dem hungroga, och kläder den nakota;

8 Ok ohol ji gige mondo oyudie ohala, kata ohala mokadho tongʼ ok okaw. Ok oyie mondo lwete otim gima rach kendo ongʼado bura maber e kind ji ka ok odew wangʼ.

Den intet ockrar; den ingen slem vinning tager; den icke hjelper till att göra orätt; den emellan menniskorna rätt dömer;

9 Oluwo buchena, kendo orito chikena gadiera. Ngʼat ma kamano en ngʼat makare, omiyo enobed mangima adier, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto owacho.

Den efter mina rätter vandrar, och min bud håller, så att han allvarliga gör derefter; det är en from man, han skall få lefva, säger Herren Herren.

10 “Kapo ni en gi wuowi mohero lweny, kata mohero chwero remo kata matimo achiel kuom gigi

Men om han föder en son, och den samme varder en mördare, den der blod utgjuter, eller något af dessa stycke gör;

11 mane wuon mare ne ok otimo kaka: “Ochiemo ewi gode milame nyiseche mamoko. Odwanyore gi chi nyawadgi.

Och intet af de andra stycken gör; utan äter på bergom, och besmittar sins nästas hustru;

12 Othiro joma odhier gi joma ochando. Omayo ji gigegi githuon. Ok odwok gik mane omako koholo ji gowi. Ogeno nyiseche mag dhano. Otimo gik makwero. Oholo ji gige mondo oyudie ohala

Gör dem fattiga och elända skada; tager något med våld; icke igengifver pant; upphäfver sin ögon till afgudar, dermed han en styggelse bedrifver;

13 Kendo okawo ohala mokalo tongʼ. Ngʼat ma kamano, bende nyalo bedo mangima adier? Ok onyal! Nikech osetimo gik mamonogi duto, ibiro nege mak olewo kendo rembe biro bet e wiye owuon.

Får ut på ocker; tager vinning; skulle han lefva? Han skall icke lefva; utan efter han sådana styggelse gjort hafver, så skall han döden dö; hans blod skall vara öfver honom.

14 “To kaponi wuowini nigi wuode moro maneno richo duto ma wuon-gi timo, to kata obedo ni osenenogi; to en to pod ok otimo gik ma kamago:

Men om han föder en son, den der alla sådana synder ser, som hans fader gör, och han fruktar sig, och så icke gör;

15 “Ok ochiem e gode milame nyiseche mamoko kata rango nyiseche mag dhood Israel. Ok odwanyre gi chi nyawadgi

Äter icke på bergom; upphäfver icke sin ögon till Israels hus afgudar; besmittar icke sins nästas hustru;

16 Ok othir ngʼato angʼata kata mako gir ngʼato eka ohole gimoro. Ok omaa ngʼato gire githuon to ochiwo chiembe ne joma odenyo, kendo ochiwo lewni ne joma ni duk.

Gör ingom skada; behåller icke pant; tager intet med våld; delar sitt bröd med dem hungroga, och kläder den nakota;

17 Otamo lwete mondo kik otim richo kendo ok okaw asoya kata ohala mokalo tongʼ. Orito chikena kendo oluwo buchena. Ok obi tho nikech richo wuon mare to obiro bedo mangima kuom adier.

Hjelper icke emot den elända; tager intet ocker eller slem vinning; utan håller min bud, och lefver efter mina rätter; han skall intet dö för sins faders missgernings skull, utan lefva.

18 To wuon mare to biro tho nikech richone owuon, nikech ne ongʼanyo ni ji kendo ne omayo owadgi githuon kendo nikech ne otimo gik maricho e dier jo-dalagi.

Men hans fader, den våld och orätt brukat hafver, och ibland sitt folk; det som intet doger, gjort hafver: si, han skall dö för sina missgernings skull.

19 “To eka upenjo ni, Angʼo momiyo wuowi ok kwan ka jaketho kuom ketho mar wuon?” Nikech wuowi osetimo gima adier kendo makare kendo nikech oseketo chunye mar rito buchena duto, obiro bedo mangima adier.

Så sägen I: Hvi skall sonen icke bära sins faders missgerning? Derföre, att han hafver gjort rätt och väl, och hållit och gjort alla mina rätter, skall han lefva.

20 Ngʼama timo richo ema biro tho. Wuowi ok bi kwan ni jaketho nikech ketho mar wuoro, kendo wuoro ok bi kwan ni jaketho nikech ketho mar wuode. Tim makare mar ngʼama kare ibiro ketne owuon kendo tim mamono mar ngʼama rach biro bedo mare owuon.

Ty hvilken själ som syndar, hon skall dö; sonen skall icke bära fadrens missgerning; och fadren skall icke bära sonens missgerning, utan dens rättfärdigas fromhet skall vara öfver honom, och dens orättfärdigas arghet skall vara öfver honom.

21 “To ka ngʼat ma timbene richo olokore oweyo richone mosetimo mi orito buchena kendo otimo gima ber kendo makare, to obiro bedo mangima kuom adier; ok obi tho.

Men om en ogudaktig omvänder sig ifrån alla sina synder, som han gjort hafver, och håller alla mina rätter, och gör rätt och väl, så skall han lefva, och icke dö.

22 Ok nokwane jaketho kuom richo duto mosetimo. Nikech gik makare mosetimo, obiro bedo mangima.

Men på all hans öfverträdelse, som han gjort hafver, skall intet tänkt varda; utan skall lefva, för den rättfärdighets skull, som han gör.

23 Uparo ni berna ka jaricho otho? Donge en morna ka gilokore giweyo timbegi maricho mondo gibed mangima? Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho.

Menar du, att jag lust hafver öfver dens ogudaktigas död, säger Herren Herren, och icke mycket mer, att han omvänder sig ifrå sitt onda väsende, och lefver?

24 “To ka ngʼat makare olokore oweyo timbene makare mi otimo richo kendo otimo gik mamono machalo gi mago ma ngʼat ma timbene richo timo, bende dobed mangima adier? Gik mabeyo mosetimo kata achiel ok nopar. Nikech timne mar bedo ngʼama ok ja-ratiro kendo nikech richo mosetimo, obiro tho.

Och om den rättfärdige vänder sig ifrå sine rättfärdighet, och gör det ondt är, och lefver efter all den styggelse som en ogudaktig gör, skulle han lefva? Ja, all hans rättfärdighet, som han gjort hafver, skall intet ihågkommen varda; utan han skall dö uti sin öfverträdelse och syndom, som han gjort hafver.

25 “To ka pod uwacho ni, ‘Yore mag Ruoth Nyasaye ok nikare.’ To winjuru, yaye dhood Israel: Bende yorena ok nikare adier? Donge yoreu ema ok nikare?

Och ändå sägen I: Herren handlar icke rätt. Derföre hörer nu, I af Israels hus: Hafver jag icke rätt, och I orätt?

26 Ka ngʼama kare olokore oweyo timbene makare mi otimo richo to timneno ema biro nege. Obiro tho nikech richo mosetimono.

Ty när den rättfärdige vänder sig ifrå sine rättfärdighet, och gör det ondt är, så måste han dö; men han måste dö för sina ondskos skull, som han gjort hafver.

27 To ka ngʼat ma timbene richo olokore oweyo timbene maricho mosetimo, mi otimo tim makare kendo adier, to ok obi otho.

Tvärtom, när den ogudaktige vänder sig ifrå sine orättfärdighet, som han gjort hafver, och gör nu rätt och väl, han varder behållandes sina själ lefvande.

28 Nikech oparo ketho duto moseketho kendo olokore owegi, obiro bedo mangima kuom adier; ok obi tho.

Ty efter han fruktar sig, och vänder åter af sine ondsko, så skall han lefva, och icke dö.

29 To dhood Israel pod wacho mana ni, ‘Yore mag Ruoth Nyasaye ok nikare.’ To winjuru, yaye dhood Israel: Bende yorena ok nikare adier? Donge yoreu ema ok nikare?

Och ännu säga de af Israels hus: Herren handlar icke rätt. Skulle jag hafva orätt? I af Israels hus hafven orätt.

30 “Kuom mano, yaye dhood Israel, abiro ngʼadonu bura, ngʼato ka ngʼato kuomu kaluwore gi yorene owuon, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto osewacho. Lokreuru! Weuru ketho duto musetimo, eka richo ok nobednu obadho.

Derföre vill jag döma eder, I af Israels hus, hvar och en efter hans väsende, säger Herren Herren. Derföre vänder eder om, och låter eder omvända, på det I icke skolen falla för missgerningenes skull.

31 Pogreuru gi ketho duto musetimo, kendo beduru gi chuny manyien kod paro malongʼo. Udwaro ni utho nangʼo, yaye dhood Israel?

Kaster ifrån eder all edor öfverträdelse, der I med öfverträdt hafven, och görer eder ett nytt hjerta, och ny anda; ty hvi vill du så dö, du Israels hus?

32 Nikech ok en morna ka ngʼato tho, Jehova Nyasaye Manyalo Gik Moko Duto ema owacho. Weuru timo richo mondo ubed mangima!

Ty jag hafver ingen lust till hans död, som dör, säger Herren Herren; derföre omvänder eder, så fån I lefva.