Wuok 39

1 Negiloso lep dolo momin gi law mayom marambulu gi maralik kod marakwaro ma itiyogo e kama ler mar lemo. Bende negiloso lewni mopwodhi ne Harun kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Men af det gula silket, skarlakanet och rosenrödt, gjorde de Aaron ämbetskläder, till att tjena i helgedomenom; såsom Herren hade budit Mose.

2 Negiloso law mayom mar dolo miluongo ni efod gi dhahabu kod usi marambulu gi maralik kod marakwaro momin gi law mayom.

Och han gjorde lifkjortelen af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;

3 Ne githedho dhahabu marep-rep kendo ne gilire matindo tindo mondo olosgo law marambuluno gi maralik kod marakwaro kolose gi jatwengʼo molony.

Och utslog guldet, och skar det i trådar, så att man kunde konsteliga virka det in med det gula silket, skarlakan, rosenrödt, och hvita silket;

4 Negiloso okanda ariyo mag gok mitweyogo law efodno e kondene gi yo ka nyime kod yo kangʼeye.

Och gjorde så, att man sammanfogade honom på båda axlar, och band honom tillhopa på båda sidor.

5 Okandane mochwe maber ne chalo kode kolose obedo gimoro achiel gi law mayom mar dolo miluongo ni efod bende nyaka lose gi dhahabu kod law momin mayom man-gi range marambulu gi maralik kod marakwaro kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Och bältet var af samma konst och verk, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke; såsom Herren hade budit Mose.

6 Ne giketone kite mag oniks e yo michanogo dhahabu kendo negikedogi kaka ikedo kido ka gindiko nying yawuot Israel kuome.

Och de tillredde två onichinerstenar, omfattade i guld; utgrafna af stensnidare med Israels barnas namn;

7 Eka negitweyo kitego e lep akor mag law mayom mar dolo miluongo ni efod mondo gibed kaka kite mag rapar ne nyithind Israel kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Och fäste dem på axlarna af lifkjortelen, att de skulle vara åminnelsestenar till Israels barn; såsom Herren Mose budit hade.

8 Ne gitwangʼo law akor e yo ma jatwengʼo molony twengʼogo ka olose gi dhahabu kod usi marambulu, gi maralik kod marakwaro kod law mayom mar katana kendo momin maber ka law mayom mar dolo miluongo ni efod.

Och de gjorde skölden efter den konst och verk, som lifkjortelen var, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;

9 Noromre duto ka borne gi lachne romo bat achiel kendo nobane nyadiriyo.

Så att han var fyrakant och tvefald, en hand lång och bred;

10 Eka negichano laini angʼwen mag kite ma nengogi tek kuom lawno. Laini mokwongo ne gichane kite kaka rubi, topaz gi beril;

Och fyllde honom med fyra radar stenar. Den första raden var en sarder, topaz och smaragd;

11 e laini mar ariyo ne ochanie kite kaka tarkus, gi safir kod emerald,

Den andra, en rubin, saphir och diamant;

12 to e laini mar adek ne gichane kite kaka jasinth, gi agat kod amethist

Den tredje, en lyncurer, achat och amethist;

13 kendo e laini mar angʼwen ne gichane kite kaka krisolit gi oniks kod jaspa. Kidigo duto negichano kaka thiwni mag dhahabu.

Den fjerde, en turkos, onicher och jaspis; omfattade i guld i alla radarna.

14 Kitego duto nondikie nying yawuot Israel apar gariyo, ka okedgi kaka kido ka moro ka moro ochungʼ ne nying dhout Israel apar gariyogo.

Och stenarna stodo grafne af stensnidarena, efter de tolf Israels barnas namn; hvardera af sitt namn, efter de tolf slägten.

15 Bende negilosone law akor thiwni mokedi mag dhahabu maler machalo kaka tol.

Och de gjorde till skölden kedjor uppåt af klart guld;

16 Ne gilose kaka ichano dhahabu kod chumbe molworore ariyo mag dhahabu mi gitweyo chumbe molwororego e riak law mar law akor.

Och tu gyldene spänner, och två gyldene ringar; och fäste de två ringar vid tu hörnen af skölden.

17 Negitweyo thiwni ariyogo mag dhahabu e ratege mantie e riak law akor,

Och de två gyldene kedjorna satte de uti de två ringar på hörnen af skölden.

18 kendo negitweyo lak thiwnigo komachielo e laini ariyo mochan kaka dhahabu ka gichomego e tond law akor kuom law mayom mar dolo miluongo ni efod gi yo ka nyime.

Men de två ändar af de gyldene kedjor läto de komma intill de tu spännen; och hakade dem intill hörnen af lifkjortelen tvärtemot hvartannat;

19 Negiloso ratege ariyo mag dhahabu mi gichomogi e konde ariyo mamoko mag law akor gi yo ka iye e riake kama otwangʼ-go law mayom mar dolo miluongo ni efod.

Och gjorde två andra gyldene ringar, och knäppte dem vid de andra tu hörnen af skölden nedantill, så att han låg hardt inpå lifkjortelen;

20 Eka negiloso ratege ariyo mag dhahabu mi gichomogi e riak tonde ariyo mag gok yo ka nyime mar law mayom mar dolo miluongo ni efod machiegni gi kama oriwego but nungone.

Och gjorde två andra gyldene ringar; dem gjorde de på tu hörnen nedantill på lifkjortelen, tvärtemot hvarannan, der lifkjortelen nedantill sammangår.

21 Negitweyo ratege mag law akorno kuom ratege mag law dolo miluongoni efod gi tol e yo nungone mondo law kik gonyre kuom law efod kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Och vardt skölden med sina ringar knäppt intill lifkjortelens ringar med ett gult snöre, så att det låg hardt intill lifkjortelen, och icke for löst ifrå lifkjortelen; såsom Herren hade budit Mose.

22 Negiloso kandho marambulu mirwakogo law dolo mar efod, ma en tij jatwengʼo molony,

Och han gjorde silkeskjortelen under lifkjortelen, den all virkad var med gult silke;

23 ka en gi otuchi e diere kaka ngʼut law kendo notwangʼ ngʼuteno gi pien mondo kik oyiechi.

Och hans hufvudsmog midt ofvanuppå, och en borda omkring hufvudsmoget fållad, att det icke skulle gå sönder.

24 Negiloso gik mongʼinore kaka olemo molos gi usi marambulu gi maralik, law momin mayom e riak lawno.

Och de gjorde på hans fåll granatäple af gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke:

25 Bende negiloso gara kaka okode mag dhahabu maler mi gilierogi e riak aroyano ka gikikore gi gik mongʼinore kolemo.

Och gjorde bjellror af klart guld; dem satte de emellan de granatäplen allt omkring på fållen af den silkeskjortelen;

26 Garago gi gik mongʼinore kolemogo nokikore e riak lawno alwora mondo orwake kitimo tich dolo kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Ju ett granatäple, och en bjellra allt omkring, till att tjena deruti; såsom Herren hade budit Mose;

27 To negilosone Harun kod yawuote kandho mar law mayom mar katana, ma en tij jatwengʼo molony,

Och gjorde desslikes den trånga kjortelen, virkad af hvitt silke, till Aaron och hans söner;

28 kendo ne gilosonegi kilemba motwangʼ gi law mayom mar katana gi ogute kaachiel gi sirwaru maiye,

Och hatten af hvitt silke, och sköna hufvor af hvitt silke, och nederklädet af tvinnadt hvitt linne;

29 kod okanda mayom mitweyo marambulu gi maralik kod marakwaro kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Och det stickade bältet af tvinnadt hvitt silke, gult silke, skarlakan, rosenrödt; såsom Herren hade budit Mose.

30 Negiloso gima opadore ka san gi dhahabu maler mondo obed osimbo maler mi gindiko kuome ni: Kama owal ne Jehova Nyasaye.

De gjorde ock ännespannet på den helga kronona af klart guld, och grofvo skrift deruppå: Herrans HELIGHET;

31 Eka ne gitweye gi tol marambulu e kilemba kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Och bundo ett gult snöre dervid, att det måtte knäppas ofvanpå hatten; såsom Herren hade budit Mose.

32 Koro tich duto mar Hemb Romo norumo. Jo-Israel notimo gik moko duto mana kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

Alltså vardt fullbordadt hela verket till vittnesbördsens tabernakels boning. Och Israels barn gjorde allt det Herren hade budit Mose;

33 Eka negikelo hemb romono ir Musa: Ne en hema kod gigene duto gi ramakine gi sirnine gi bepene miriwo kod sirni gi rachungigi;

Och hade boningen till Mose, tabernaklet och all dess redskap, spänner, bräder, skottstänger, stolpar, fötter;

34 kod raum mag pien rombo molok makwar gi raum mar piende monyongʼ mayom mag le mag nembe kod pasia migengʼego;

Täckelset af rödlett vädurskinn; täckelset af tackskinn, och förlåten;

35 kod Sandug Muma gi ludhene gi raum mar kar pwodhruok;

Vittnesbördsens ark med sina stänger; nådastolen;

36 gi mesa kod gigene duto mag tich kod makati miketo e nyim Jehova Nyasaye;

Bordet med all dess redskap, och skådobröden;

37 gi rachungi mar taya molos gi dhahabu maler gi gigene duto kaka techene gi mo milielgo;

Den sköna ljusastakan, tillreddan med lamporna, och all sin redskap, och oljo till lysning;

38 gi kendo mar misango mochwe gi dhahabu, gi mor pwodhruok, gi ubani mangʼwe ngʼar gi pasia molier e dhood hema;

Gyldene altaret och smörjelsen, och godt rökverk; klädet i tabernaklets dörr;

39 kod kendo mar misango molos gi mula kaachiel gi singʼengene man kod ludhene, gi gik moko duto mitiyogo e kendono; gi karaya molos gi mula, kod rachungine;

Kopparaltaret och dess koppargallrar, med sina stänger, och all sin redskap; tvättekaret med sin fot;

40 kod pasia mag laru, gi sirnine kod rachungigi, kod pasia moumo kar donjo mar laru; loye mag laru gi tonde motwegigo, gi gik moko duto mar kar lemo ma en Hemb Romo;

Bonaden till gården med sina stolpar och fötter, klädet till ingången åt gårdenom med sin tåg och pålar, och all redskap som behöfdes till boningenes tjenst, vittnesbördsens tabernakels;

41 gi lewni mochwe mag tij dolo mitiyogo e kama ler mar lemo ma gin lewni mag Harun jadolo kod lep yawuote ka gitiyogo kaka jodolo.

Aarons Prestens ämbetskläder till att tjena i helgedomenom; och hans söners kläder, till att de skulle göra Prestaämbetet.

42 Jo-Israel nosetimo tije duto mana kaka Jehova Nyasaye nochiko Musa.

All ting, såsom Herren hade budit Mose, gjorde Israels barn till alla denna tjenstena.

43 Musa ne onono tijno mi oneno ni negisetimo mana kaka Jehova Nyasaye nochiko. Omiyo Musa nogwedhogi.

Och Mose såg på allt detta verket, att de gjorde såsom Herren budit hade, och välsignade dem.