Esta 4

1 Kane Modekai owinjo gigo duto mane osetimore, noyiecho lepe morwako pien gugru mobukore gi buru, kodhi e dala maduongʼ koywak kendo kogoyo nduru matek ka chunye lit.

Då Mardechai förnam hvad skedt var, ref han sin kläder sönder, och drog en säck uppå, och strödde asko uppå sig; och gick ut midt i staden, ropandes högeliga och klageliga;

2 To nodhi mana nyaka e dhoranga ruoth nikech ne ok oyiene ngʼat morwako pien gugru mondo odonji.

Och kom inför Konungens dörr; ty ingen måtte komma in genom Konungens dörr, som en säck hade på sig.

3 E piny ka piny mane wach ruoth ochopoe, kuyo nomako jo-Yahudi, ka gitweyo chiemo, ka giywak kendo ka gidengo. Thothgi nonindo e piende gugru ka gibukore gi buru.

Och i all land, dit som Konungens ord och bud räckte, var en stor jämmer ibland Judarna; och månge fastade och greto, sörjde, och lågo i säcker och i asko.

4 Kane jotich Esta ma nyiri gi mago machwo mabwoch okelone wach mar Modekai nokuyo ahinya. Noorone lewni mondo orwaki kar rwako pien gugru, to notamore kawogi.

Då kommo Esthers tjenstepigor, och hennes kamererare, och sade henne det. Då vardt Drottningen svårliga förfärad; och hon sände kläder till Mardechai, att han skulle draga dem uppå, och lägga säcken af sig; men han tog dem intet.

5 Eka Esta noluongo Hathak, achiel kuom jotich ruoth mabwoch manoketi mondo otine, noore ir Modekai mondo onone kuom gima chande.

Då kallade Esther Hatach, en af Konungens kamererare, som för henne stod, och gaf honom befallning till Mardechai, att hon måtte få veta hvad det vore, och hvi han gjorde så.

6 Omiyo Hathak nowuok modhi ir Modekai e paw dala maduongʼ mane ni e nyim dhoranga ruoth.

Då gick Hatach ut till Mardechai, der han stod på gatone i stadenom, utanför Konungens port.

7 Modekai nonyise gik moko duto mosetimorene, nonyise koda kar romb pesa ma Haman nosesingore nodhi chulo e kar keno mar joka ruoth mondo otiekgo jo-Yahudi.

Och Mardechai sade honom allt det honom händt var, och summon af silfret, som Haman tillredt hade, till att väga in uti Konungens kammar, för Judarnas skull, att han måtte förgöra dem;

8 Nomiye kalatas mondikie weche mag tiekogi ma nondiki e dala mar Susa, mondo onyis Esta kendo olerne weche mondikgo, nowachone ni mondo okwaye mondo odhi e nyim ruoth kendo ohomb ruoth ongʼwon ne ogandane.

Och fick honom afskriftena af budet, som i Susan uppslaget var på deras förderf, att han skulle det låta se Esther; och böd henne att hon skulle ingå till Konungen, och bedas en bön af honom, och få veta af honom om sitt folk.

9 Hathak nodok ir Esta monyise weche mane Modekai owacho.

När Hatach kom in, och sade Esther Mardechai ord,

10 Eka nonyiso ngʼatno mondo owach ne Modekai niya,

Sade Esther till Hatach, och lät säga Mardechai:

11 “Jotelo duto mag ruoth to gi ji duto moa e gwenge mag pinyruoth, ongʼeyo ni onge ngʼato angʼata madichwo kata ma dhako manyalo donjo ir ruoth e laru maiye ka ok ruoth ema oluonge to oket chik achiel kende ni nyaka nege. Makmana ka ruoth orieyo ludhe mar dhahabu kochomo ngʼatno eka ok nonege. Koro to osekawo ndalo piero adek kapok ruoth oluonga.”

Det veta alle Konungens tjenare och folken i Konungens land, att hvilken som ingår till Konungen i den inra gården, vare sig man eller qvinna, den icke kallad är, den skall efter lagen straxt dö, utan så är, att Konungen räcker ut emot honom den gyldene spiron, att han dermed må lefvandes blifva; men jag är nu intet kallad i tretio dagar, till att komma in till Konungen.

12 Kane onyis Modekai weche mane Esta owacho,

Då denna Esthers ord vordo sagd Mardechai,

13 nodwoko kowacho niya, “Kik ipar ni in kendi ema inikwo e dhood jo-Yahudi duto nikech in e od ruoth.

Bad Mardechai säga henne igen: Tänk icke det, att du undsätter ditt lif, efter du äst i Konungens hus, för alla Judar.

14 To nikech ka ilingʼ e kinde ma kama, to jo-Yahudi noyud resruok e yo moro machielo, to in kod jood wuonu notieku. To ngʼama dingʼe ni ne ibiro e od ruoth e sa ma kama mana ni mondo ikonywa?”

Förty om du i denna gången tiger stilla, så kommer Judomen en hjelp och undsättning af en annan väg, och du och dins faders hus varder förgåendes; och ho vet, om du icke för denna tidens skull äst kommen till riket?

15 Eka Esta nooro dwoko ne Modekai kama:

Esther lät svara Mardechai:

16 “Dhi ichok jo-Yahudi duto man Susa, mondo utwe chiemo kulemona. Kik uchiem kata metho kuom ndalo adek otieno gi odiechiengʼ. An gi nyiri matiyona bende wabiro tweyo chiemo kendo metho mana kaka un. Ka usetimo kamano, to abiro dhi ir ruoth, kata obedo ni chik ok oyie kamano. Ka ochuno ni nyaka atho, to anatho.”

Så gack nu bort, och församla alla Judar, som i Susan för handene äro; och faster för mig, så att I icke äten eller dricken i tre dygn, hvarken dag eller natt; jag och mina tjenarinnor vilje också fasta; och så vill jag gå in för Konungen, emot budet; blifver jag borto, så är jag borto.

17 Omiyo Modekai nodhi motimo duto mane Esta ochiko mondo otim.

Mardechai gick bort, och gjorde alltså, som Esther honom budit hade.