Eklesiastes 8
1 En ngʼa machalo gi ngʼama nigi rieko matut? En ngʼa mongʼeyo wacho tiend gik moko? Rieko miyo ngʼato bedo mamor kendo otieko ich wangʼ ma en-go.
Vem är lik den vise, och vem förstår att så uttyda en sak? Visheten gör människans ansikte ljust, genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn.
2 Luor chik ruoth, awacho kamano, nikech ni kwongʼori e nyim Jehova Nyasaye.
Jag säger er: Akta på konungens bud, ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud.
3 Kik irikni ka ia e nyim ruoth. Kik ichwak ngʼama timo richo, nimar obiro timo gimora amora mohero.
Förhasta dig icke att övergiva honom, inlåt dig ej på något som är ont; han kan ju göra allt vad han vill.
4 Nimar wach ruoth nigi teko, en ngʼa manyalo wachone niya, “Angʼo ma itimo?”
Ty en konungs ord är mäktigt, och vem kan säga till honom: "Vad gör du?"
5 Ngʼato angʼata moluoro chikne ok noyud hinyruok moro amora, to chuny man-gi rieko biro ngʼeyo sa mowinjore mar timo gimoro kod chenro miluwo.
Den som håller budet skall icke veta av något ont; och tid och sätt skall den vises hjärta lära känna.
6 Nimar nitiere sa mowinjore kod chenro miluwo e gimoro amora, kata kamano dhier mar dhano pek moloye.
Ty vart företag har sin tid och sitt sätt, och en människas ondska kommer tungt över henne.
7 Nimar dhano ok ongʼeyo gima biro, en ngʼa manyalo nyise gima biro?
Hon vet ju icke vad som kommer att ske; vem kan säga henne huru något kommer att ske?
8 Onge ngʼama nigi teko ewi yamo mondo ochike, omiyo onge ngʼama nigi teko e odiechieng thone. Mana kaka jalweny ok mi thuolo mar yweyo e kinde mag kedo, e kaka joricho bende ok yud thuolo kuom timbegigo.
Ingen människa har makt över vinden, till att hejda den, ej heller har någon makt över dödens dag, ej heller finnes undflykt i krig; så kan ogudaktigheten icke rädda sin man.
9 Magi duto ne aneno, kane aketo pacha e gik moko duto mitimo e piny. Nitie kinde moro ma ngʼato sandoe jowetegi to en owuon ema ohinyore.
Allt detta såg jag, när jag gav akt på allt vad som händer under solen, i en tid då den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.
10 Aseneno joma timbegi richo ka iyiko, jogo mane osiko kadonjo kendo wuok e kama ler kendo ne yudo pak e dala maduongʼ kuom gik ma ok mi Nyasaye duongʼ. Ma bende en tim manono.
Ock likaledes såg jag att de ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under det att sådana som hade gjort vad rätt var måste draga bort ifrån den Heliges boning och blevo förgätna i staden. Också detta är fåfänglighet.
11 Ka ngʼado bura ne janjore ok otim, to chuny ji pongʼ gi chenro mar timo marach.
Därför att dom icke strax går över vad ont som göres, få människors barn dristighet att göra det ont är,
12 Kata obedo ni joma timbegi richo nyalo timo richo mathoth, to pod ginyalo dak kuom kinde mangʼeny, to gima angʼeyo en ni joma oluoro Nyasaye to biro dhi maber e nyim Nyasaye.
eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är och likväl får länge leva. Dock vet jag ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud,
13 Nikech joma timbegi mono ok oluoro Nyasaye, ok ginine maber kendo ngimagi nolal mana ka tipo.
men att det icke skall gå den ogudaktige väl, och att hans dagar icke skola förlängas, såsom skuggan förlänges, eftersom han icke fruktar Gud.
14 Nitiere gimoro machielo maonge tiende matimore e piny: joma kare mayudo gigo ma joma mono ema onego yudi, kod joma timbegi mono mayudo gigo monego joma kare ema yudi. Ma bende, awacho, ni onge tiende.
En fåfänglighet som händer här på jorden är det att rättfärdiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de ogudaktigas gärningar, och att ogudaktiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar. Jag sade: Också detta är fåfänglighet.
15 Omiyo ayie ni mondo ji owinj maber e ngima margi, nikech onge gima ber ne dhano e piny moloyo chiemo, metho kod bedo gimor. Bangʼe obiro bedo mamor kuom tije matek motiyo e kinde mar ngimane ma Nyasaye omiye ngima e piny ka.
Så prisade jag då glädjen och fann att intet är bättre för människan under solen, än att hon äter ock dricker och är glad, så att detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar som Gud giver henne under solen.
16 Kane aketo pacha mondo angʼe rieko kendo mondo anon tich matek mar dhano e piny-ka ka nindo ok tere odiechiengʼ gotieno,
När jag vände mitt hjärta till att förstå vishet, och till att betrakta det besvär som man gör sig på jorden utan att få sömn i sina ögon, varken dag eller natt,
17 to ne afwenyo ni gigo duto Nyasaye ema timo. Omiyo onge ngʼama ongʼeyo gigo matimore e piny. Kata dabed ni oketo chunye manade mar ngʼeyo tiendgi, to ok onyal ngʼeyo tiendgi. Bende kata ngʼama riek par ni ongʼeyo, to ok onyal winjo tiendgi maber.
då insåg jag att det är så med alla Guds verk, att människan icke förmår fatta vad som händer under solen; ty huru mycket en människa än mödar sig för att utforska det, fattar hon det ändå icke. Och om någon vis man tänker att han skall kunna förstå det, så kommer han ändå icke att kunna fatta det.
