Rapar Mar Chik 33

1 Magi e gweth mane Musa ngʼat Nyasaye owacho ne jo-Israel kapok otho.

Och detta är den välsignelse gudsmannen Mose gav Israels barn före sin död;

2 Nowachonegi niya, “Jehova Nyasaye nobiro koa Sinai mochopo irgi koa Seir, mi ofwenyore koa e got Paran. Nobiro gi oganda maler kowuok yo milambo e kor gode mage.

han sade: "HERREN kom från Sinai, och från Seir gick hans sken upp för dem; man kom fram i glans från berget Paran, ut ur hopen av mångtusen heliga; på hans högra sida brann i eld en lag för dem.

3 En adier ni in ema ihero ji, jomaler duto ginie lweti. Giduto gikulore e nyimi kendo kuomi ema gikawe chike,

Ja, han vårdar sig om folken; folkets heliga äro alla under din hand. De ligga vid din fot, de hämta upp av dina ord.

4 ma gin chike mane Musa omiyowa, mondo obed mwandu mag joka Jakobo.

Mose gav åt oss en lag, en arvedel for Jakobs menighet.

5 En ema ne ruoth mar Jeshurun, ka jotend oganda ne ochokore, kaachiel gi dhout Israel.”

Och Jesurun fick en konung, när folkets hövdingar församlades, Israels stammar allasammans."

6 “Jo-Reuben mondo obed mangima kendo kik githo, to bende kik gibed manok.”

"Må Ruben leva och icke dö; dock blive hans män en ringa hop.

7 Kuom jo-Juda, Musa nowuoyoe kama: “Yaye Jehova Nyasaye, winj ywak jo-Juda; yie mondo iduog-gi ir jogi. Bednegi tekregi ma gisirorego kendo ikonygi kuom wasikgi!”

Och detta sade han om Juda: "Hör, o HERRE, Judas röst, och låt honom komma till sitt folk. Med sina händer utförde han dess sak; bliv du honom en hjälp mot hans ovänner."

8 Kuom jo-Lawi, Musa nowuoyoe kama: “Nimiyo nyikwa Lawi ombulu miluongo ni Thumim gi Urim mondo gingʼego dwaroni nikech gin joma tiyoni gadiera. Ne imiyogi tembe kama iluongo ni Masa kendo sokni mag Meriba mi inwangʼo ni gin jo-adiera.

Och om Levi sade han: "Dina tummim och dina urim, de tillhöra din frommes skara, dem du frestade i Massa, dem du tvistade med vid Meribas vatten,

9 Nowachone wuon kod min ni, ‘Aonge gi geno kodgi.’ Ne ok oyie gi jowetegi kata yie kod nyithinde owuon, to ne orito wecheni kendo rito singruokni.

dem som sade om fader och moder: 'Jag ser dem icke', och som icke ville kännas vid sina bröder, ej heller veta av sina barn. Ty de aktade på ditt tal, och ditt förbund höllo de.

10 Negipuonjo joka Jakobo chikeni kendo jo-Israel bende negipuonjo wecheni. Ne giwangʼo ubani mangʼwe ngʼar kendo negitimoni misengini miwangʼo pep ewi kendo mar misango.

De lära Jakob dina rätter och Israel din lag, de bära fram rökverk för din näsa och heloffer på ditt altare.

11 Yaye Jehova Nyasaye, gwedh riekogi duto kendo ibed mamor gi tij lwetegi. Tiek joma wasikgi ma monjogi; kendo tiekgi chuth ma ok ginichak gibed gi teko.”

Välsigna, HERRE, hans kraft, och låt hans händers verk behaga dig. Krossa länderna på hans motståndare, på hans fiender, så att de icke kunna resa sig."

12 Kuom jo-Benjamin, Musa nowuoyoe kama: “Weuru joma oluoro Jehova Nyasaye obed gi kwe, nimar oritogi kinde duto, bende ngʼatno ma Jehova Nyasaye ohero yudo yweyo kuome.”

Om Benjamin sade han: "HERRENS vän är han, han skall bo i trygghet hos honom, hos honom som överskygger honom alltid, och som har sin boning mellan hans höjder."

13 Kuom joka Josef, Musa nowuoyo kama, Mad Jehova Nyasaye gwedh tich lwetgi kamiyogo koth koa e polo malo, kaachiel gi pi manie bwo lowo,

Och om Josef sade han: "Välsignat av HERREN vare hans land med himmelens ädlaste gåvor, med dagg, med gåvor från djupet som utbreder sig därnere,

14 gi olembe mabeyo duto ma chiengʼ nyalo miyo dongo kaachiel gi gik mabeyo duto mapichni;

med solens ädlaste alster och månvarvens ädlaste frukter,

15 kod mich mabeyo mawuok e gode machon, kod kuonde ma omew mag gode manyaka chiengʼ;

med de uråldriga bergens yppersta skatter och de eviga höjdernas ädlaste frukt,

16 kod mich mabeyo duto mag piny to gi gik moko duto manie iye gi ngʼwono mar ngʼat modak e bungu maliel. Gwethgi duto obedi ewi joka Josef, ngʼat mane oyier kuom owetene.

med jordens ädlaste frukt och allt vad hon bär, och med nåd från honom som bodde i busken. Detta komme över Josefs huvud, över hans hjässa, furstens bland bröder.

17 Joka Josef nochal gi rwath makayo, tungene nochal mana ka tung jowi manie thim, ma obiro chuowogo ogendini moriembgi nyaka tunge piny duto. Tungego gin ji alufu apar mag Efraim kod ji alufu apar mag jo-Manase.

Härlig är den förstfödde bland hans tjurar, såsom en vildoxes äro hans horn; med dem stångar han ned alla folk, ja ock dem som bo vid jordens ändar. Sådana äro Efraims tiotusenden. sådana Manasses tusenden."

18 Kuom jo-Zebulun, Musa nowuoyoe kama: “Un jo-Zubulun, beduru mamor e seche muwuok kudhi oko, to un bende jo-Isakar beduru ei hembeu.

Och om Sebulon sade han: "Gläd dig, Sebulon, när du drager ut, och du, Isaskar, i dina tält.

19 Gibiro luongo ji e gode kendo kanyo ema negi timie misengini makare; ginitim nyasi gi mwandu mabeyo miyudo e dho nam kod gik mabeyo mopondo e kwoyo.”

Folk inbjuda de till sitt berg; där offra de rätta offer. Ty havens rikedom få de suga, och de skatter som sanden döljer."

20 Kuom joka Gad, Musa nowuoyo kama: “Ogwedh ngʼat mayaro tongʼ Gad! Gad odak kanyo ka sibuor, koyiecho bat kata wi gima omako.

Och om Gad sade han: "Lovad vare han som gav så rymligt land åt Gad! Lik en lejoninna har han lägrat sig, han krossar både arm och hjässa.

21 Negiyiero bath koma ber moloyo mondo obed margi, nikech gin ema nopognegi migap jatelo. Negibiro ir jatend ji, mi gingʼado bura makare mar Jehova Nyasaye, kendo kumo jo-Israel.”

Han utsåg åt sig förstlingslandet, ty där var hans härskarlott förvarad. Dock drog han med bland folkets hövdingar; HERRENS rätt utförde han och hans domar, tillsammans med det övriga Israel."

22 Kuom joka Dan, Musa nowuoyoe kama: “Dan to en nyathi sibuor mawuok Bashan.”

Och om Dan sade han: "Dan är ett ungt lejon, som rusar ned från Basan."

23 Kuom joka Naftali, Musa nowuoyoe kama: “Dhood Naftali oum gi ngʼwono mangʼeny mar Jehova Nyasaye kendo otingʼo gweth mare, ginikaw piny mantie yo milambo mar nam.”

Och om Naftali sade han: "Naftali har fått riklig nåd och välsignelse till fyllest av HERREN. Västern och södern tage du i besittning."

24 Kuom joka Asher, Musa nowuoyoe kama: Wuowi mogwedhi e kind yawuowi en Asher, we oyud pak e kind owetene, kendo olwok tiendene gi mo.

Och om Aser sade han: "Välsignad bland söner vare Aser! Han blive älskad av sina bröder, och han doppe sin fot i olja.

25 Nyororo mar rangeyeni nobed mag chuma kod nyinyo kendo tekoni nomedre ndalo duto mag ngimani.

Av järn och koppar vare dina riglar; och så länge du lever, må din kraft bestå."

26 “Onge ngʼama romo gi Nyasach Jeshurun, mawuotho e kor polo e duongʼne, mondo okonyi.

"Ingen är lik Gud, o Jesurun; till din hjälp far han fram på himmelen och i sin höghet på skyarna.

27 Nyasaye manyaka chiengʼ e kar konyruoku kendo tekone osiko manyaka chiengʼ. Obiro riembo wasiku duto ka uneno kowacho ni, ‘Tiekgiuru!’

En tillflykt är han, urtidens Gud, och härnere råda hans eviga armar. Han förjagade fienderna för dig, han sade: Förgör dem.

28 Kuom mano Israel nodag kende gi kwe; bende nyithind Jakobo norit maber, e piny ma cham nitie kod divai manyien, kama thoo moa e polo lwarie gokinyi.

Så fick Israel bo i trygghet, Jakobs källa vara i ro, i ett land med säd och vin, under en himmel som dryper av dagg.

29 Yaye jo-Israel, un joma ogwedhi! En ngʼatno machal kodu, oganda mores gi Jehova Nyasaye? En e okumbani kendo jaresni kendo en e liganglau mar duongʼ. Wasiku nobed gi luoro e nyimu, kendo unumuk kuondegi motegno mag pondo.”

Säll är du, Israel; ja, vem är dig lik? Du är ett folk som får seger genom HERREN, genom honom som är din skyddande sköld, honom som är ditt ärorika svärd. Ja, dina fiender skola visa dig underdånighet, och du skall gå fram över deras höjder."