< Tich Joote 28 >

1 Kane wasechopo e lowo motwo ka wangima, ne wayudo ni chulano iluongo ni Malta.
Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.
2 Joma nodak e chulano norwakowa duto gi ngʼwono mathoth, mi gimokonwa mach mondo wao, nikech koth ne chue kendo piny ne ngʼich.
Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.
3 Paulo nodondo yien moko mokelo mondo omedi e mach, to kane oyudo oketo yien-go e mach, thuol moro ne liet mar mach ogolo momoko e lwete.
När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.
4 Kane jo-chulano oneno ka thuol oliero e lwet Paulo, ne giwuoyo kendgi kagiwacho niya, “Ngʼatni nyaka bed ni en janek, mano emomiyo kata obedo ni osetony e nam, to bura mar tho mongʼadne pod luwe.”
Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: "Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet."
5 To Paulo notengʼo thuondno oko molwar e mach, kendo onge gima notime.
Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.
6 Jogo ne geno ni lwete biro kuot, kata ni nobiro gore piny apoya mi otho, to negirito gamingʼa mi ok gineno gima otime. Eka negiloko pachgi mi giwacho ni Paulo en nyasaye.
De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.
7 But kama newantiereno ne nitie puothe madongo mag ruodh chulano miluongo ni Publio. Ruodhno norwakowa, moritowa maber kaka wende kuom ndalo adek.
I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.
8 To wuon-gi nonindo e kitanda nikech notuo, ka en gi midhusi, kendo nodiewo. Paulo nodonjo kama noninde mondo onene, to bangʼ koselamone, noketo lwete kuome mochange.
Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.
9 Kane mano osetimore, joma tuo duto mane ni e chulano nobiro moyudo chang.
Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.
10 Joma nodak e chulano nomiyowa luor e yore mangʼeny kendo kane koro wadwaro aa, ne gikowowa gi gige konyruok duto mane wachando.
Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.
11 Bangʼ ka dweche adek nosekalo, ne waidho yie moro mane osebedo karito kanyo e ndalo chwiri. Ne en yie ja-Aleksandria mane oket ne kido mag nyiseche ariyo ma rude, miluongo ni, Kasta gi Poluko.
Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.
12 Ne wakwangʼ waa kanyo nyaka wachopo Sirakusa, kendo kuno ne wabede kuom ndalo adek.
Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.
13 Kane waa kanyo, ne wakwangʼ mi wachopo Regiam, to kinyne, ka yamb milambo nochako kudho, ne wadhi nyime nyaka ne wachopo Puteoli, bangʼ kwangʼ kuom ndalo ariyo.
Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.
14 Puteoli kanyo ne wayude owete moko ma norwakowa mondo wadag kodgi kuom juma achiel. Bangʼe ne wamedo kwangʼ nyaka Rumi.
Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom.
15 Owete man kuno nosewinjo wach birowa, omiyo ne giwuotho mi gichweyo nyaka Chiro mar Apio, to moko noromonwa kama iluongo ni Tres Tabernae, tiende ni ute adek mag bworo. Kane Paulo oneno jogi, nogoyo ne Nyasaye erokamano, kendo noyudo jip mi chunye noduogo.
Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.
16 Kane wachopo Rumi, Paulo noyudo thuolo mar dak e ode kende gi askari marite.
Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.
17 Bangʼ bedo Rumi kuom ndalo adek, Paulo noluongo jotend jo-Yahudi mane odak kanyo. To kane gisechokore, nowachonegi niya, “Owetena, kata obedo ni ok asetimo gimoro marach ni jo-Yahudi kata ne timbe machon mag kwerewa, to nomaka Jerusalem moketa e lwet jo-Rumi.
Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: "Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.
18 To Bangʼ yala, negidwaro weya, nikech negiyudo ni aonge gi ketho mowinjore gi tho.
Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.
19 To ka jo-Yahudi nodagi wachno, ne ochuna ni nyaka akwa thuolo mondo abi oyala e buch Kaisar, to ne ok atimo mano nikech an gi wach moro gi jo-Yahudi wetena.
Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.
20 Mano emomiyo asekwayo mondo ubi awuoye kodu matin. En mana nikech geno mar jo-Israel emomiyo otweya gi nyororo.”
Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja."
21 Negidwoke niya, “Wan pok wayudo baruwa moro amora moa Judea ma wuoyo kuomi, kendo kata mana owete manyocha oa kuno machiegni pok okelonwa wach moro, kata wacho pok giwachonwa gimoro misetimo marach.
Då svarade de honom: "Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.
22 Kata kamano, wadwaro winjo paroni, nikech wangʼeyo ni ji wuoyo kuom kanyakla marach kuonde duto.”
Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.
23 Negichano mondo girom gi Paulo odiechiengʼ moro achiel, kendo ji koro ne medo biro mangʼeny ir Paulo kama nodakie. Chakre okinyi nyaka odhiambo, noleronigi tiend wach pinyruoth Nyasaye. Notimo kamano kotemo loko paro mane gin-go kuom Yesu, kokonyore gi weche mondiki e Chik Musa kod jonabi.
Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.
24 Moko kuomgi norwako wechene, to moko notamore yie.
Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.
25 Ne gipogore e kindgi giwegi mi gichako wuok ka Paulo nowachonegi weche mogik niya, “Roho Maler nowacho adier ni kwereu, kane owuoyo gi dho Isaya janabi, kowacho kama:
Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: "Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,
26 “‘Dhi ir jogo mondo iwachnegi ni, “Ubiro siko kuwinjo weche miwacho, to wach ok nodonjnu ngangʼ; ubiro siko kungʼicho, to ok unune gimoro.”
när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.
27 Nikech chuny jogi osedinore; gisedino itgi, kendo gisemiyo wengegi. Nono to dipo ka wengegi oneno, kendo itgi owinjo wach, mi chunygi ofwenyo tiend weche, kendo gidwog ira mi achang-gi!’”
Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'
28 Paulo notieko kawachonegi niya, “Emomiyo adwaro ni ungʼe ni warruok mar Nyasaye osechopo ni joma ok jo-Yahudi, kendo gibiro rwake!” [
Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå."
29 Bangʼ wacho mano, jo-Yahudi mane winje nowuok odhi, ka gigoyo mbaka matek e kindgi giwegi.]
30 Kuom higni ariyo, Paulo nodak e ode owuon mochulo, kendo norwako ji duto mane obiro ire mondo onene.
I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;
31 Noyalo kuom pinyruoth Nyasaye gichir ma ok ngʼato ogengʼe, kopuonjo ji kuom Ruoth Yesu Kristo.
och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri.

< Tich Joote 28 >