Tich Joote 21
1 Bangʼ kane wasegoyonegi oriti, ne wasiayo yie mi wakwangʼ e dier nam tir nyaka chula mar Kos. Kinyne ne watundo e chula mar Rodos, kendo kane waa kanyo, to ne wadhi mi wachopo Patara.
Som nu skedde att vi lade af dädan, och foro ifrå dem, kommom vi rätta kosen till Coum; och dagen nästefter till Rhodum, och dädan till Patara.
2 Kuno newanwangʼe yie madhi Foinike, mine waidho kendo wachako kwangʼ.
Och der fingo vi ett skepp, som aktade sig till Phenicien; der stego vi uti, och ladom utaf.
3 Kane wasechopo kama koro ne wanyalo nenogo Saipras, ka waluwo yo modok milambo mare, ne wakwangʼ kwachomo Siria, mine wagowo Turo kama ne idhi lorie gik mane yiewa otingʼo.
Och som Cypren begynte komma oss i sigte, lätom vi det på vänstra handene, och segladom till Syrien, och kommom till Tyrum; ty der lossade skeppet upp laddningena.
4 Ne wayudo jopuonjre kuno, kendo ne wabet kodgi kuom ndalo abiriyo. Kaka Roho Maler notelonigi, neginyiso Paulo ni kik odhi Jerusalem.
Och efter vi funne der Lärjungar, blefvo vi der i sju dagar. Och de sade Paulo genom Andan, att han skulle icke fara upp till Jerusalem.
5 Kata kamano, ka ndalo mane onego wabedgo kodgi norumo, ne wawuok kendo wadhi nyime gi wuodhwa. Jopuonjre duto, kaachiel gi mondegi kod nyithindgi, ne okowowa nyaka oko mar dalano, kendo kane wachopo e dho nam, to ne wagoyo chongwa piny mi walemo.
Och då de dagar förlupne voro, drogo vi våra färde; och de följde oss alle, samt med hustrur och barn, tilldess vi kommom utu staden; och på stranden fölle vi på knä, och bådom.
6 Eka ne wagoyonegi oriti, bangʼe wadonjo e yie, ka gin to gidok miechgi.
Och sedan vi hade helsat hvarannan, ginge vi till skepps; och de gingo till sitt igen.
7 Ne wadhi nyime gi wuodhwa ka waa Turo, nyaka ne wagowo Potolomai, kuma ne wamosoe jowete, kendo ne wabet kodgi kuom odiechiengʼ achiel.
Men vi höllo seglatsen fram ifrån Tyro, och kommom neder till Ptolemais; och der hel sade vi bröderna, och blefve der en dag med dem.
8 Kinyne ne wawuok kanyo mi wachopo Kaisaria, kendo ne wabet e od Filipo jayalo, mane en achiel kuom jokony abiriyo.
Dagen derefter kommom vi, som vorom med Paulo, till Cesareen; och gingom in uti Philippi Evangelistens hus, hvilken en var af de sju, och blefvom när honom.
9 Filipo ne nigi nyiri angʼwen mapok okendi mane gin johul wach.
Och han hade fyra döttrar, jungfrur som propheterade.
10 Kane wasebet kodgi kuom ndalo moko, janabi ma nyinge Agaba nobiro irwa koa Judea.
Och medan vi vorom der i många dagar, kom der en Prophet till utaf Judeen, benämnd Agabus.
11 Kane ngʼatni ochopo irwa, nokawo okanda mar Paulo motweyogo bedene gi tiendene owuon, kendo owacho niya, “Roho Maler wacho kama: ‘Mana kaka atweyorani e kaka jo-Yahudi man Jerusalem biro tweyo wuon okandani mi gichiwe e lwet joma ok jo-Yahudi.’”
Då han var kommen till oss, tog han Pauli bälte, och band sig fötter och händer, och sade: Det säger den Helge Ande: Den man, som detta bältet tillhörer, skola Judarna så binda i Jerusalem, och antvarda honom i Hedningahänder.
12 Kane wawinjo wachno, wan kaachiel gi ji duto, ne wasayo Paulo mondo kik odhi Jerusalem.
När vi detta hörde, bådom vi, och de som utaf den staden voro, att han icke skulle draga upp till Jerusalem.
13 To nodwokowa kowacho niya, “Angʼo momiyo uywak kendo unego chunya? An aikora ok mana ni twech kende, to kata ni tho e Jerusalem kuno, nikech nying Ruoth Yesu.”
Då svarade Paulus, och sade: Hvad gören I, gråtandes, och bedröfvandes mitt hjerta? Jag är redebogen icke allenast bindas, utan jemväl dö i Jerusalem, för Herrans Jesu Namns skull.
14 Kane wayudo ni ok onyal loko pache, to ne waweyo wachno, mi wawacho niya, “Ruoth Nyasaye mondo otim dwarone.”
Och efter han lät intet säga sig, gåfve vi oss tillfrids, sägande: Varde Herrans vilje.
15 Bangʼ mano ne waikore mi wadhi nyaka Jerusalem.
Efter de dagar redde vi oss till, och forom upp till Jerusalem.
16 Jopuonjre moko moa Kaisaria bende nodhi kodwa nyaka dala Manason, kama nonego wadagie. Manason ne en ja-Saipras, kendo ne en achiel kuom jopuonjre mane okwongo yie kuom Ruoth.
Och kommo någre Lärjungar med oss af Cesareen, de der med sig hade en gamlan Lärjunga, som var af Cypren, benämnd Mnason, när hvilkom vi gästa skulle.
17 Kane wachopo Jerusalem, jowete norwakowa gi mor.
Och när vi kommom till Jerusalem, undfingo oss bröderna gerna.
18 Kinyne Paulo kaachiel kodwa nodhi mondo one Jakobo kendo jodongo duto nochokore kodwa.
Dagen derefter gick Paulus med oss in till Jacobum; och alle de äldste församlades;
19 Paulo nomosogi, eka nonyisogi weche duto kuom gik mane Nyasaye osetimo e kind joma ok jo-Yahudi e tichne mar lando Injili.
Då han dem helsat hade, förtäljde han dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud gjort hade, genom hans tjenst, ibland Hedningarna.
20 Kane giwinjo mano, negipako Nyasaye, eka giwacho ni Paulo niya, “Owadwa Paulo, inyalo neno kaka jo-Yahudi gana gi gana oseyie kuom Ruoth Yesu, kendo kargi giduto giketo chunygi kuom luwo Chik.
Då de det hörde, prisade de Herran, och sade till honom: Du ser, käre broder, huru mång tusend Judar äro som tro; och alle hafva nit om lagen.
21 Osenyisgi ni ipuonjo jo-Yahudi modak e kind joma ok jo-Yahudi duto mondo kik gilu Chike Musa, kisemogi mondo kik giter nyithindgi nyangu kata kik gilu timbewa.
Och de hafva hört af dig, att du lärer alla de Judar, som bo ibland Hedningarna, att de skola träda ifrå Mose lag; sägandes, att de icke skola omskära sin barn, och icke vandra efter som vant är.
22 Koro wanyalo timo angʼo? Wangʼeyo ni gibiro ngʼeyo maonge kiawa ni isechopo ka,
Hvad är det då? Den menige man måste ändtliga församlas; ty de få väl höra, att du äst kommen.
23 omiyo yie kodwa mondo itim kaka wanyisi. Nitie chwo angʼwen e dierwa ka mosetimo singruok.
Så gör nu, som vi säge dig: Vi hafve här fyra män, som löfte hafva på sig;
24 Kaw jogi mondo idhi ipwodhri kaachiel kodgi, bangʼe ichulnegi nengo mar misengini monego gichul bangʼ pwodhruok, eka oliel yie wigi. Kitimo kamano, to ji duto biro kawo weche duto ma ji wacho kuomi kaka miriambo, kendo gibiro kawi kaka ngʼat moluwo Chik Musa.
Dem tag till dig, och rena dig med dem, och bekosta der något uppå att de raka sitt hufvud; och deraf kunna alle veta, att det är intet som de hört hafva om dig; utan att du ock så vandrar, att du ock håller lagen.
25 To kuom joma ok jo-Yahudi moyie, wasendikonegi kuom gimane buchwa ongʼado ni kik gicham chiemo motimgo misango ni nyiseche manono, kik ucham remo, gi ring jamni mode, kendo ni kik giterre.”
Men de Hedningar, som vid trona tagit hafva, dem hafve vi tillskrifvit, och beslutit att de intet sådant behöfva att hålla; utan att de taga sig vara för det afgudom offradt är, och för blod, och för det som förqvafdt är, och för boleri.
26 Kinyne Paulo nokawo jogo mi nopwodhore kaachiel kodgi, eka nodonjo e hekalu mondo onyisgi chiengʼ ma pwodhruokno norume, kod odiechiengʼ ma notimnie misango ni ngʼato ka ngʼato.
Dagen derefter tog Paulus männerna till sig, och lät rena sig med dem; och gick in i templet, förkunnandes att reningsdagarna voro fullbordade, tilldess utoffradt var, för hvar och en af dem.
27 Kane ndalo abiriyo mag pwodhruok chiegni rumo, jo-Yahudi moko moa e piny Asia noneno Paulo ei hekalu. Ne githuwo ji duto kode mi gimake,
Då de sju dagar när ute voro, och de Judar, som voro af Asien, fingo se honom i templet, upprette de allt folket, och togo fatt på honom,
28 ka gikok niya, “Jo-Israel, konywauru. Ma e ngʼat mapuonjo ji duto kamoro amora modhiye mondo gibed mamon kod jowa, gi chikewa kod hekaluwani. Kata sani osekelo nyaka jo-Yunani ei hekalu ka, mi odwanyo kama lerni.”
Ropande: I män af Israel, hjelper; detta är den man, som alla allestäds lärer, emot folket, emot lagen, och emot detta rummet; och derutöfver hafver han dragit Greker in i templet, och gjort detta helga rummet oskärdt.
29 (Noyudo giseneno Trofimo ja-Efeso ka nigi Paulo e Jerusalem mi giparo ni dipo ka Paulo nosedonjo nyaka ei hekalu.)
Ty de hade sett Trophimus af Epheso i staden med honom, och mente att Paulus hade haft honom in i templet.
30 Wachno nomiyo koko ochakore ei Jerusalem duto, kendo ji moa koni gi koni nobiro karingo. Negimako Paulo mi giywaye gigole ei hekalu, bangʼe giloro dhorangeye duto.
Och vardt ett upplopp i hela staden, och folket församlades, och togo Paulum, och drogo honom utu templet. Och straxt vordo portarna tilläste.
31 Kane gichako goye mondo ginege, wach nochopo ni jatend lweny mar jo-Rumi, ni dala Jerusalem duto otimo koko.
Och som de ville dräpit honom, fick den öfverste höfvitsmannen för krigsfolket båd, huru hela Jerusalem var upprest.
32 Kuom mano, nokawo jotelo moko gi jolweny mi oringo odhi kodgi nyaka kuma ne oganda ochokore. Kane jokokogo oneno jatend lweny gi jolweny mane ni kode, ne giweyo goyo Paulo.
Då tog han straxt till sig krigsknektarna och höfvitsmännerna, och kom löpandes till dem; och när de fingo se höfvitsmannen och krigsknektarna, vände de igen att slå Paulum.
33 Jatelono nobiro momako Paulo, kendo nogolo chik mondo otweye gi nyoroche ariyo. Bangʼe nopenjogi niya, “Ngʼatni en ngʼa? To osetimo angʼo?”
Och gick höfvitsmannen fram, och tog fatt på honom, och lät binda honom med två kedjor; och sporde ho han var, eller hvad han gjort hade.
34 Jomoko e chokruokno nokok kawacho gimoro achiel to jomoko ne wacho gimachielo makoro jatend lweny ne ok nyal ngʼeyo malongʼo gima notimore nikech koko, omiyo nogolo chik mondo oter Paulo kama askeche odakie.
Men ibland folket ropade den ene så, och den andre så; och efter han kunde intet förfara det visst var, för sorlets skull, lät han föra honom i lägret.
35 Kane Paulo ochopo e ndiri midonjogo ka jolweny, jogo koro ne ger marach mi nochuno askeche mondo otingʼe.
Och när han kom till trapporna, hände sig att krigsknektarna måste bära honom, för öfvervålds skull, som gick af folkena.
36 Ogandano mane oluwogi nosiko kakok niya, “Negeuru.”
Ty der följde ganska mycket folk efter, och ropade: Tag bort honom!
37 Kane jolweny koro chiegni donjo gi Paulo kama gidakie, nokwayo jatendgi kowacho niya, “Yiena mondo awachni wach moro.” Jatend jolweny nodwoke kapenje niya, “Kare ingʼeyo dho jo-Yunani?
Och som nu Paulus begynte komma in i lägret, sade han till höfvitsmannen: Må jag ock tala med dig? Då sade han: Kan du tala Grekisko?
38 Donge aparo ni in e ja-Misri manyocha ochako koko e dalani kotelo ni jo-mahundu alufu angʼwen momanore gi gige lweny, nyaka e thim?”
Äst icke du den Egyptiske mannen, som för dessa dagar gjorde ett upplopp, och hade ut i öknena fyratusend mördare?
39 Paulo nodwoke niya, “An ja-Yahudi monywol Tarso, e piny Kilikia. Kuom mano, ok aa e dala moro matin minyalo chayo. Kiyie, to miya thuolo awuo gi jogi.”
Då sade Paulus: Jag är en Judisk man, af Tarsen i Cilicien, en borgare i den namnkunniga staden; jag beder dig, städ till att jag må tala till folket.
40 Kane jatend lweny osemiye thuolo mondo owuo, Paulo nochungʼ e raidhi, motingʼo ni ji bade mondo gilingʼ. Kane giselingʼ nowuoyo kodgi gi dho jo-Hibrania kowacho niya:
Och han tillstadde det. Då stod Paulus på trappone, och tecknade till folket med handene. Då nu vardt en stor tysta, talade han till dem på Ebreiskt mål, sägandes:
