2 Samuel 8

1 Bangʼ kinde moko Daudi noloyo jo-Filistia ma gibedo e bwo lochne, kendo nokawo Metheg Ama mogolo e loch jo-Filistia.

En tid härefter slog David filistéerna och kuvade dem. Därvid bemäktigade sig David huvudstaden och tog den ur filistéernas hand.

2 Daudi noloyo jo-Moab bende. Noketogi ma ginindo piny eka nopimogi gi tol. Kano pimogi diriyo to mago ninego to mane opim mar adek ne iweyo kangima. Omiyo jo-Moab nobedo e bwo loch Daudi kendo negigolone osuru.

Han slog ock moabiterna och mätte dem med snöre, i det att han lät dem lägga sig ned på jorden: med två snörlängder mätte han ut den del av dem, som skulle dödas, och med en full snörlängd den del som han låt leva. Så blevo moabiterna David underdåniga och förde till honom skänker.

3 Bende Daudi nokedo gi Hadadezer wuod Rehob, ma ruodh Zoba, eka nodhi mondo ogur lochne e dho Aora Yufrate.

Likaledes slog David Hadadeser, Rehobs son, konungen i Soba, när denne hade dragit åstad för att utsträcka sitt välde till floden.

4 Daudi nomako geche lweny alufu achiel gi joidh farese alufu abiriyo, gi jolweny mawuotho gi tiendgi alufu piero ariyo. Nongʼado odond farese duto.

Och David tog till fånga av han folk ett tusen sju hundra ryttare och tjugu tusen man fotfolk; och David lät avskära fotsenorna på alla vagnshästarna, utom på ett hundra hästar, som han skonade.

5 Kane jo-Aram moa Damaski obiro konyo Hadadezer ruodh Zoba, Daudi nonego ji alufu piero ariyo gariyo kuomgi.

När sedan araméerna från Damaskus kommo för att hjälpa Hadadeser, konungen i Soba, nedgjorde David tjugutvå tusen man av dem.

6 Noketo kambi mag jolwenje e dala maduongʼ mar Damaski e piny jo-Aram kendo jo-Aram nobedo e bwo lochne kendo negikelone osuru. Jehova Nyasaye nomiyo Daudi olocho kamoro amora mane odhiye.

Och David insatte fogdar bland araméerna i Damaskus, och araméerna blevo David underdåniga och förde till honom skänker. Så gav HERREN seger åt David, varhelst han drog fram.

7 Daudi nokawo kuodi molos gi dhahabu mane mag jotend lweny mar Hadadezer, mi okelogi Jerusalem.

Och David tog de gyllene sköldar som Hadadesers tjänare hade burit och förde dem till Jerusalem.

8 Ruoth Daudi nokawo mula mogundho chakre Teba nyaka Berothai mane gin miech Hadadezer.

Och från Hadadesers städer Beta och Berotai tog konung David koppar i stor myckenhet.

9 Kane Tou ruodh Hamath owinjo ni Daudi noloyo jolweny duto mag Hadadezer,

Då nu Toi, konungen i Hamat, hörde att David hade slagit Hadadesers hela här,

10 nooro wuode miluongo ni Joram ir Ruoth Daudi mondo omose kendo opake kuom loch moloyogo Hadadezer, manosebedo kakedo gi Tou. Joram nokelo gik molos gi fedha, dhahabu to gi mula.

sände han sin son Joram till konung David för att hälsa honom och lyckönska honom, därför att han hade givit sig i strid med Hadadeser och slagit honom; ty Hadadeser hade varit Tois fiende. Och han hade med sig kärl av silver, av guld och av koppar.

11 Ruoth Daudi nowalo gigi duto momiyo Jehova Nyasaye, mana kaka nosetimo gi fedha gi dhahabu mane oa kuom ogendini mane oloyo kaka:

Också dessa helgade konung David åt HERREN, likasom han hade gjort med det silver och guld han hade tagit från alla de folk som han hade underlagt sig:

12 Edom gi Moab gi jo-Amon gi jo-Filistia, gi Amalek. E kaka nowalo bende gik mane oyaki mag Hadadezer wuod Rehob, ma ruodh Zoba.

från araméerna, moabiterna, Ammons barn, filistéerna och amalekiterna, så ock med det byte han hade tagit från Hadadeser, Rehobs son, konungen i Soba.

13 Kendo Daudi humbe nolandore koa nego jo-Edom alufu apar gaboro e Holo mar Chumbi.

Och när David kom tillbaka från sin seger över araméerna, gjorde han sig ytterligare ett namn i Saltdalen, där han slog aderton tusen man.

14 Bangʼe noketo kambi askeche e piny Edom duto, mi jo-Edom nobedo e bwo loch Daudi. Kamoro amora ma Daudi nodhiye Jehova Nyasaye nomiye loch.

Och han insatte fogdar i Edom, i hela Edom insatte han fogdar; och alla edoméer blevo David underdåniga. Så gav HERREN seger åt David, varhelst han drog fram.

15 Daudi nobedo ruodh jo-Israel duto, kotimo maber kendo makare ni joge duto.

David regerade nu över hela Israel; och David skipade lag och rätt åt allt sitt folk.

16 Joab wuod Zeruya ne jatend jolweny; Jehoshafat wuod Ahilud ne jachan weche;

Joab, Serujas son, hade befälet över krigshären, och Josafat Ahiluds son, var kansler.

17 Zadok wuod Ahitub gi Ahimelek wuod Abiathar ne jodolo; Seraya ne jagoro;

Sadok, Ahitubs son, och Ahimelek, Ebjatars son, voro präster, och Seraja var sekreterare.

18 Benaya wuod Jehoyada ne jatend jo-Kereth gi jo-Peleth; to yawuot Daudi to ne jangʼad rieko mar joka ruoth.

Benaja, Jojadas son, hade befälet över keretéerna och peletéerna; dessutom voro Davids söner präster.