2 Samuel 4

1 Kane Ish-Bosheth wuod Saulo owinjo ni Abner nosetho Hebron, chunye noa, kendo Israel duto luoro nomako.

Då nu Sauls son hörde att Abner var död i Hebron, sjönk allt hans mod, och hela Israel var förskräckt.

2 Koro wuod Saulo ne ni kod ji ariyo mane otelo ni jolweny mane dhi peyo. Achiel kuomgi ne nyinge Baana to machielo ne iluongo ni Rekab; ne gin yawuot Rimon ja-Beeroth, moa dhood Benjamin nikech Beeroth ne ikwano kaka achiel kuom jo-Benjamin,

Men Sauls son hade till hövitsmän för sina strövskaror två män, av vilka den ene hette Baana och den andre Rekab, söner till Rimmon från Beerot, av Benjamins barn. Ty också Beerot räknas till Benjamin;

3 nikech jo-Beeroth noringo modhi Gitaim mi gibedo kuno kaka jodak nyaka chil kawuono.

men beerotiterna flydde till Gittaim och bodde där sedan såsom främlingar, vilket de göra ännu i dag.

4 Jonathan wuod Saulo ne nigi wuowi mane tiendene ariyo duto ongʼol. Ne en ja-higni abich kane wach Saulo gi Jonathan obiro koa Jezreel. Japite ne okawe mi oringo, kane orikni mondo owuogi nyathi nogore piny mobet rangʼol. Nyinge ne en Mefibosheth.

(Också Jonatan, Sauls son, hade lämnat efter sig en son, som nu var ofärdig i fötterna. Han var nämligen fem år gammal, när budskapet om Saul och Jonatan kom från Jisreel, och då tog hans sköterska honom och flydde; men under hennes bråda flykt föll han omkull och blev därefter halt; och han hette Mefiboset.)

5 Koro Rekab gi Baana, yawuot Rimon ja-Beeroth, ne owuok mondo odhi e od Ish-Boseth, negichopo odiechiengʼ tir sa ma piny liet, noyudo ka oyweyo.

Nu gingo beerotiten Rimmons söner Rekab och Baana åstad och kommo till Is-Bosets hus, då det var som hetast på dagen, medan han låg i sin middagssömn.

6 Negidonjo e ot maiye ka gima gidwaro kawo ngʼatno kendo, negichwowo bund iye. Eka Rekab gi owadgi ma Baana nopusore modhi.

När de så, under förevändning att hämta vete, hade kommit in i det inre av huset, sårade de honom med en stöt i underlivet; därefter flydde Rekab och hans broder Baana undan.

7 Negidonjo e ot kane oyudo onindo e kitandane e ode kor nindo. Bangʼ kane gisechwowe ma ginege, negingʼado wiye oko. Negikawo wiye ma gidhigo kendo negiwuotho otieno duto ka giluwo yor Araba.

De kommo alltså in i huset, när han låg på sin vilobädd i sovkammaren, och sårade honom till döds och höggo huvudet av honom; därpå togo de hans huvud och färdades genom Hedmarken hela natten.

8 Negikelo wi Ish-Boseth ni Daudi e piny Hebron mi giwachone ruoth niya, “Ma en wi Ish-Boseth wuod Saulo ma jasiki, mane dwaro negi. Odiechiengni Jehova Nyasaye osechako chulo kuor ni Saulo gi kothe ne ruodha ma en ruoth.”

Och de förde så Is-Bosets huvud till David i Hebron och sade till konungen: »Se här är Is-Bosets, Sauls sons, din fiendes, huvud, hans som stod efter ditt liv. HERREN har i dag givit min herre konungen hämnd på Saul och hans efterkommande.»

9 Daudi nodwoko Rekab gi owadgi ma Baana yawuot Rimon ja-Beeroth niya, “Akwongʼora gi nying Jehova Nyasaye mangima, moseresa e masiche duto,

Då svarade David Rekab och hans broder Baana, beerotiten Rimmons söner, och sade till dem: »Så sant HERREN lever, han som har förlossat mig från all nöd:

10 kane ngʼato owachona ni, ‘Saulo otho,’ noparo ni okelona wach maber. Ne amake mine onege Ziklag. Mano e mich manamiye kuom kelona wach.

den som förkunnade för mig och sade: 'Nu är Saul död', och som menade sig vara en glädjebudbärare, honom lät jag gripa och dräpa i Siklag, honom som jag eljest skulle hava givit budbärarlön;

11 To koro nachiw kum malit machalo nadi ka joricho osenego ngʼat maonge ketho e ode owuon kendo e kitandane owuon? Donge owinjore mondo achulni kuor kuom remo ma usechwero, mondo ua e piny!”

huru mycket mer skall jag icke då nu, när ogudaktiga män hava dräpt en oskyldig man i hans eget hus, på hans säng, utkräva hans blod av eder hand och utrota eder från jorden!»

12 Omiyo nochiwo chik ni joge, mine ginegogi. Negingʼado lwetgi gi tiendgi mine giliero ringregi e dho yawo man Hebron. Negikawo wi Ish-Boseth ma giyiko e liend Abner e Hebron.

På Davids befallning dräpte hans män dem sedan och höggo av deras händer och fötter och hängde upp dem vid dammen i Hebron. Men Is-Bosets huvud togo de, och de begrovo det i Abners grav i Hebron.