2 Samuel 3

1 Lweny mane ni e kind dhood Saulo gi dhood Daudi nodhi nyime kuom ndalo mangʼeny. Daudi nomedo bedo giteko ahinya, ka dhood Saulo to nomedo bedo manyap.

Och det var ett långt örlig emellan Sauls hus och Davids hus; men David gick och förkofrades, och Sauls hus gick tillbaka och förminskades.

2 Yawuowi mane Daudi onywolo ka en Hebron e magi: Wuode makayo ne en Amnon wuod Ahinoam nyar Jezreel;

Och David vordo födde bara i Hebron: hans förstfödde son Ammon, utaf Ahinoam den Jisreelitiskon;

3 mar ariyo ne en Kileab wuod Abigael ma dhako mane chwore otho mane jaod Nabal ja-Karmel; mar adek ne en Abisalom wuod Maaka nyar Talmai ruodh Geshur;

Den andre Chileab, utaf Abigail, Nabals hustru den Carmelitens; den tredje Absalom, Maachas son, Thalmai dotters, Konungens i Gesur;

4 mar angʼwen ne en Adonija wuod Hagith; mar abich ne en Shefatia wuod Abital;

Den fjerde Adonia, Haggiths son; den femte SephatJa, Abitals son;

5 mar auchiel ne en Ithream ma wuod chi Daudi miluongo ni Egla. Jogi duto Daudi nonywolo ka en Hebron.

Den sjette Jithream, utaf Egla, Davids hustru. Desse äro födde David i Hebron.

6 E ndalo mag lweny mane ni e kind dhood Saulo gi dhood Daudi, Abner nomedo bedo gi teko e dhood Saulo.

Som nu örlig var emellan Sauls hus och Davids hus, förstärkte Abner Sauls hus.

7 Saulo ne nigi dhako machielo ma nyinge Rizpa nyar Aiya. Kendo Ish-Boseth nopenjo Abner niya, “Marangʼo isedonjo e od wuora mi ikawo chiege miloko mari?”

Och Saul hade ena frillo benämnd Rizpa, Aja dotter; och Isboseth sade till Abner: Hvi sofver du när mins faders frillo?

8 Abner ne iye owangʼ ahinya nikech wach mane Ish-Boseth owachone mine odwoke niya, “Kare aromra mana gi wich guok e kind Juda? Kawuononi abolora e bwo loch wuonu ma Saulo gi joode kod osiepene. Pok achiwi e lwet Daudi. To kata kamano, iketho nyinga ni atimo richo gi dhakoni!

Då vardt Abner ganska vred af denna Isboseths ord, och sade: Är jag då ett hundahufvud, jag som emot Juda gör barmhertighet på dins faders Sauls hus, och på hans bröder och vänner, och hafver icke gifvit dig i Davids händer; och du räknar mig i dag en ogerning till för en qvinnos skull?

9 Mad Nyasaye ngʼadne Abner bura, kata obed ni en bura matek machalo nade, ka diponi ok atimone Daudi gima Jehova Nyasaye nokwongʼore ka singone,

Gud göre med Abner det och det, om jag icke gör, såsom Herren David svorit hafver;

10 mi alok pinyruoth kagolo e dhood Saulo kendo kaguro motegno loch Daudi e Israel gi Juda chakre Dan nyaka Bersheba.”

Att riket skall tagas ifrån Sauls hus; och Davids stol skall uppsätter varda öfver Israel och Juda, ifrå Dan allt intill BerSaba.

11 Ish-Boseth ok nohedhore wacho gimoro kendo ni Abner nikech noluore.

Och han kunde icke mer svara honom ett ord; ty han fruktade honom.

12 Eka Abner ne ooro joote mage moko ir Daudi mondo owach kama: “Mani en piny ngʼa? Los winjruok koda kendo abiro konyi kakelo Israel duto kuomi.”

Och Abner sände båd för sig till David, och lät säga honom: Hvem hörer landet till? Och sade: Gör ditt förbund med mig; si, min hand skall vara med dig, så att jag vill vända till dig hela Israel.

13 Daudi nowacho niya, “Mano ber. Abiro loso winjruok e kinda kodi. To gimoro achiel madwaro kuomi en; kik ibi e nyima ka ok ikelo Mikal nyar Saulo chiengʼ ma ibiro nena.”

Han sade: Ja väl, jag vill göra förbund med dig; men ett beder jag af dig, att du icke ser mitt ansigte, förra än du förer till mig Michal, Sauls dotter, när du kommer till att se mitt ansigte.

14 Eka Daudi nooro joote ir Ish-Boseth wuod Saulo konyise niya, “Miya Mikal chiega mane anywomo an awuon gi ringre jo-Filistia mia achiel.”

Sände ock David båd till Isboseth, Sauls son, och lät säga honom: Få mig mina hustru Michal, den jag mig fast hafver med hundrade Philisteers förhudar.

15 Omiyo Ish-Boseth nogolo chik mondo ogole kuom Paltiel wuod Laish machuore.

Isboseth sände åstad, och lät taga henne ifrå mannen Phaltiel, Lais son.

16 Chwore to noluwo bangʼe kaywak nyaka gichopo Bahurim, eka Abner ne owachone niya, “Dog dala!” Mi nodok.

Och hennes man gick med henne, och gret efter henne, allt intill Bahurim. Då sade Abner till honom: Vänd om, och gack dina färde. Och han vände om igen.

17 Abner ne owuoyo gi jodong Israel kowacho niya, “Kuom kinde moko usebedo ka udwaro keto Daudi obed ruodhu.”

Och Abner hade ett tal med de äldsta i Israel, och sade: I hafven länge tillförene åstundat David, att han måtte vara Konung öfver eder.

18 Koro sani timuru kamano! Nimar Jehova Nyasaye ne osingore ni Daudi ni, Ka akonyora gi jatichna Daudi abiro reso joga Israel oa e lwet Filistia kendo e lwet wasikgi duto.

Så görer ock så nu; förty Herren hafver sagt om David: Jag skall frälsa mitt folk Israel, genom min tjenares Davids hand, utu de Philisteers hand, och utur alla deras fiendars hand.

19 Abner ne owuoyo gi jo-Benjamin en owuon. Eka ne odhi Hebron mondo onyis Daudi weche duto ma jo-Israel gi dhood Benjamin duto ne dwa timo.

Talade ock Abner för BenJamins öron; och gick desslikes bort till att tala för Davids öron i Hebron, allt det Israel och hela BenJamins hus täcktes.

20 Kane Abner gi ji piero ariyo mane obirogo ir Daudi ochopo Hebron, Daudi ne olosone nyasi mar chiemo kaachiel gi joge.

Då nu Abner kom till David i Hebron, och tjugu män med honom, gjorde David dem ett gästabåd.

21 Eka Abner ne owacho ni Daudi niya, “We mondo adhi piyo mondo achok jo-Israel duto ni ruodha ma ruoth, mondo giwinjre kodi, mondo ibed ruodhgi giduto kaka chunyi dwaro.” Omiyo Daudi ne oweyo Abner oa ire modhi gi kwe.

Och Abner sade till David: Jag vill stå upp, och gå bort till att församla hela Israel till min herra Konungen, och att de skola göra ett förbund med dig; på det du må vara en Konung, såsom din själ det begärar. Så lät då David Abner gå ifrå sig med frid.

22 Joge Daudi gi Joab noduogo koa pecho e sechego kendo negikelo gik mangʼeny moyaki. Abner to ne osewuok oweyo Daudi Hebron nikech Daudi ne oseweye thuolo mondo odhi, kendo noweye odhi gi kwe.

Och si, Davids tjenare och Joab kommo ifrå krigsfolket, och hade ett stort rof med sig; men Abner var icke nu qvar när David i Hebron, utan han hade låtit honom ifrå sig, så att han med frid bortgången var.

23 Kane Joab gi jolweny duto mane ni kode odonjo, ne owachne ni Abner wuod Ner ne osebiro ir ruoth, mi ruoth ne osemiye thuolo modhi, kendo bende nine osedhi gi kwe.

Då nu Joab, och hela hären med honom, var kommen, vardt honom sagdt, att Abner, Ners son, var kommen till Konungen, och han hade låtit honom ifrå sig, så att han var med frid bortgången.

24 Omiyo Joab ne odhi ir ruoth mowachone niya, “Isetimo angʼoni? Ne, Abner ne obiro iri, to angʼo momiyo iweye odhi? Koro osedhi!

Så gick Joab in till Konungen, och sade: Hvad hafver du gjort? Si, Abner är kommen till dig: Hvi hafver du släppt honom ifrå dig, så att han är bortgången?

25 Ingʼeyo Abner wuod Ner; osebiro mondo owuondi kendo mondo onon kendo ongʼe kaka iwuotho mondo ongʼe gik moko duto ma itimo.”

Känner du icke Abner, Ners son? Ty han är kommen till att bedraga dig, att han må bespeja din utgång och ingång, och få veta allt det du gör.

26 Joab ne owuok oweyo Daudi mi ooro joote mi olawo Abner, kendo ne gijuke ka en e soko man Sira mi giduoge. To Daudi ne ok ongʼeyo wachni.

Och som Joab utgick ifrån David, sände han båd efter Abner, att de skulle hem ta honom igen ifrå BorHasira; och David visste der intet af.

27 Koro kane Abner osedwogo Hebron, Joab notere tenge e dhorangach; ka gima odwa wuoyo kode lingʼ-lingʼ. To kendo gikanyo, ema nochuloe kuor mar Asahel, mi Joab nochwowo iye motho.

Som nu Abner igenkom till Hebron, hade Joab honom midt uti porten, att han skulle tala med honom enskildt; och stack honom der i buken, så att han blef död, för hans broders Asahels blods skull.

28 Bangʼe ka Daudi nowinjo wachni, nowacho niya, “An kod pinyruodha wanabed maler e nyim Jehova Nyasaye nyaka chiengʼ kuom remb Abner wuod Ner.

När nu David detta hörde, sade han: Jag är oskyldig, och mitt rike, för Herranom evinnerliga, för Abners, Ners sons, blod;

29 Mad rembe bed ewi Joab gi ewi dhood wuon-gi duto! Mad e dhood Joab kik bedi ni onge ngʼama nigi adhola machwer kata ja-dhoho kata ngʼama wuotho gi luth kata ngʼama inego gi ligangla kata ngʼama ochando chiemo.”

Men det komme öfver Joabs hufvud, och öfver hela hans faders hus; och vände icke åter i Joabs hus, den som en etterflöd och spitelsko hafver, och den som sländo håller, och den genom svärd faller och den som bröd fattas.

30 Joab gi Abishai owadgi nonego Abner nikech nosenego Asahel mowadgi e lweny mane oked Gibeon.

Alltså dråpo Joab och hans broder Abisai Abner, derföre att han slog deras broder Asahel ihjäl, i stridene vid Gibeon.

31 Eka Daudi nowacho ni Joab gi ji duto mane ni kode niya, “Yiechuru lepu kendo rwakreuru gi lep ywak kendo wuothuru e nyim Abner ka uywak.” Ruoth Daudi owuon to nowuotho kaluwo joma otingʼo ringre Abner.

Men David sade till Joab, och allt folket som med honom var: Rifver edor kläder sönder, och drager säcker uppå eder, och jämrer eder för Abners skull. Och Konungen gick efter bårena.

32 Abner ne oiki e piny Hebron, kendo ruoth noywak malit e liende. Ji duto bende noywak.

Och då de begrofvo Abner i Hebron, upphof Konungen sina röst, och gret vid Abners graf; gret ock desslikes allt folket.

33 Ruoth nochwogo wend ywak ne Abner kama: “Yaye bende ne onego Abner tho mana kaka ngʼama ofuwo tho?

Och Konungen beklagade sig öfver Abner, och sade: Abner är icke död såsom en dåre dör.

34 Lweti ne ok otwe, tiendeni ne ok otwe gi ratege. Isepodho mana kaka ngʼato podho e lwet joma richo.” Kendo ji duto notugore ka ywage kendo.

Dina händer voro intet bundna; dina fötter voro intet satte i fjettrar; du äst fallen, såsom man faller för arga skalkar. Då begret folket honom än mer.

35 Eka giduto negibiro kendo gisayo Daudi mondo ochamie gimoro kar odiechiengʼ, to Daudi nosekwongʼore kowacho niya, “Mad Nyasaye ngʼadna bura kata obedo ni en malit manade ka dipo ni abilo chiemo kata chamo chiemo moro amora ka chiengʼ pok opodho.”

Då nu allt folket kom in med David till att äta, och ännu bittida dags var, svor David, och sade: Gud göre mig det och det, om jag bröd eller något annat smakar, förrän solen nedergår.

36 Ji duto noneno moyie gimor; adieri negimor gi gik moko duto ma ruoth notimo.

Och allt folket visste det, och det behagade dem väl allt det goda, som Konungen gjorde för hela folksens ögon.

37 Omiyo chiengʼno ji duto gi Israel duto nongʼeyo ni ruoth ne ok oriwore e wach nek mar Abner wuod Ner.

Och allt folket och hela Israel märkte på den dagen, att det var icke af Konungenom, att Abner, Ners son, vardt dräpen.

38 Eka ruoth nowacho ni joge niya, “Donge ungʼeyo ni jatelo kendo ngʼat maduongʼ osetho e Israel kawuono?

Och Konungen sade till sina tjenare: Veten I icke, att på denna dag är en Förste och stor man fallen i Israel?

39 Kawuononi, kata bedni an e ngʼat mowir mondo obed ruoth to abwok, yawuot Zeruya-gi otamo wangʼa. Mad Jehova Nyasaye chul kuor ni ngʼama timne rach marom gi timbene maricho!”

Och jag är ännu späd, och en smord Konung; men de män ZeruJa söner äro mig allt för hårde; Herren vedergälle honom, som illa gör, efter hans ondsko.