2 Weche Mag Ndalo 8
1 E giko higni piero ariyo mane Solomon ogerogo hekalu mar Jehova Nyasaye kod kare owuon mar dak,
När de tjugu år voro förlidna, under vilka Salomo byggde på HERRENS hus och på sitt eget hus,
2 Solomon noloso mier matindo mane Hiram omiye kendo noketoe jo-Israel mondo odagie.
byggde Salomo upp de städer som Huram hade givit honom och lät Israels barn bosätta sig i dem.
3 Bangʼe Solomon nodhi Hamath Zoba mokawe.
Och Salomo drog till Hamat-Soba och bemäktigade sig det.
4 Bende nogero Tadmor mane nitie e thim kaachiel gi mier madongo mag keno manogero Hamath.
Och han byggde upp Tadmor i öknen och alla de förrådsstäder som i Hamat äro byggda av honom.
5 Noloso Beth Horon Mamalo kod Beth Horon Mamwalo kaka mier madongo mochiel gohinga motegno kendo oketnegi rangeye miloro gi lodi.
Vidare byggde han upp Övre Bet-Horon och Nedre Bet-Horon och gjorde dem till fasta städer med murar, portar och bommar,
6 Bende nogero Baalath kaachiel gi mier duto madongo mag keno kod mier duto madongo mag geche lweny to gi faresegi, Solomon nogero gimoro amora mane odwaro gero Jerusalem gi Lebanon kod gwenge duto mane nitie e bwo lochne.
så ock Baalat och alla Salomos förrådsstäder, ävensom alla vagnsstäderna och häststäderna, och allt annat som Salomo kände åstundan att bygga i Jerusalem, på Libanon och eljest i hela det land som lydde under hans välde.
7 Ji duto mane odongʼ e pinyno koa kuom jo-Hiti, gi jo-Amor kod jo-Perizi, gi jo-Hivi kod jo-Jebus (ogendinigi ne ok jo-Israel),
Allt det folk som fanns kvar av hetiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, korteligen, alla de som icke voro av Israel --
8 tiende ni, nyikwagi mane odongʼ e piny ma jo-Israel ne ok otieko, Solomon nolokogi wasumbini michuno mondo oti githuon, kaka obet nyaka chil kawuono,
deras avkomlingar, så många som funnos kvar i landet efter dem, i det att Israels barn icke hade utrotat dem, dessa pålade Salomo att vara arbetspliktiga, såsom de äro ännu i dag.
9 To Solomon ne ok oloko jo-Israel wasumbini kuom tije, to noketogi kaka jolwenje, jotelo mag jotend lweny kod jotelo mag geche lweny kod joriemb gechene.
Men somliga av Israels barn gjorde Salomo icke till trälar vid de arbeten han utförde, utan de blevo krigare och hövitsmän för hans kämpar, eller uppsyningsmän över hans vagnar och ridhästar.
10 Bende ne gin jodong Ruoth Solomon madongo ma kar rombgi ne jotelo mia ariyo gi piero abich mane orito ji.
Och konung Salomos överfogdar voro två hundra femtio; dessa hade befälet över folket.
11 Solomon nogolo nyar Farao e Dala Maduongʼ mar Daudi mokelo e od ruoth manogerone kowacho niya, “Chiega ok nyal dak e od ruoth Daudi ma ruodh jo-Israel nikech kuonde ma Sandug Muma mar Jehova Nyasaye mar singruok osedonje gin kuonde maler.”
Och Salomo lät Faraos dotter flytta upp från Davids stad till det hus som han hade byggt åt henne; ty han sade: "Jag vill icke att någon kvinna skall bo i Davids, Israels konungs, hus, ty det är en helig plats, eftersom HERRENS ark har kommit dit."
12 Solomon nochiwo ne Jehova Nyasaye misengini miwangʼo pep e kendo mar misango mar Jehova Nyasaye mane ogero e nyim agola,
Nu offrade Salomo brännoffer åt HERREN på HERRENS, altare, det som han hade byggt framför förhuset;
13 kaluwore gi chik mane Musa ogolo kuom chiwo migolo pile ka pile mag odiechienge Sabato, Wuok Dwe, kaachiel gi sewni moyier adek mag higa ka higa ma gin Sawo mar makati ma ok oketie thowi, gi Sawo mar Jumbe kod Sawo mar Kiche.
han offrade var dag de för den dagen bestämda offren, efter Moses bud, på sabbaterna, vid nymånaderna och vid högtiderna tre gånger om året, nämligen vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddohögtiden.
14 Kaluwore gi chike Daudi wuon mare, Solomon nochano migepe mag jodolo kuom tijegi kendo jo-Lawi notelo ni tich wer kod konyo jodolo kaluwore gi tije mopogore opogore mapile ka pile. Kendo nopogo jorit rangeye gi migepegi kuom rangeye mopogore opogore nikech ma e chik ma Daudi ngʼat Nyasaye nochiko.
Och efter sin fader Davids anordning fastställde han de avdelningar i vilka prästerna skulle tjänstgöra, ävensom leviternas åligganden, att de skulle utföra lovsången och betjäna prästerna -- var dag de för den dagen bestämda åliggandena -- så ock huru dörrvaktarna, efter sina avdelningar, skulle hålla vakt vid de särskilda portarna; ty så hade gudsmannen David bjudit.
15 Kuom weche duto mane ruoth ochiko jodolo kod jo-Lawi ne onge moro amora mane giweyo kata mana weche mag keno.
Och man vek icke av ifrån vad konungen hade bjudit angående prästerna och leviterna, varken i fråga om någon annan angelägenhet eller i fråga om förråden.
16 Tije Solomon duto notim kochakore chiengʼ manochakoe gero hekalu mar Jehova Nyasaye nyaka tiekne. Omiyo hekalu mar Jehova Nyasaye notiek gero.
Så utfördes allt Salomos arbete, först intill den dag då grunden lades till HERRENS hus, och sedan intill dess det blev fullbordat. Och så var då HERRENS hus färdigt.
17 Bangʼe Solomon nodhi Ezion Geber kod Elath manie dho nam e piny Edom.
Vid denna tid drog Salomo till Esjon-Geber och till Elot, på havsstranden, i Edoms land.
18 Omiyo Hiram nooro yiedhi kikwangʼogi kod jotende owuon, jogo molony kuom tich nam. Jogi kaachiel gi joge Solomon nokwangʼ nyaka Ofir ma gikelo dhahabu ma pekne romo kilo alufu apar gabiriyo kendo negikele ne Ruoth Solomon.
Och Huram sände till honom skepp genom sitt folk, och därjämte av sitt folk sjökunnigt manskap. De foro med Salomos folk till Ofir och hämtade därifrån fyra hundra femtio talenter guld, som de förde till konung Salomo.
