2 Weche Mag Ndalo 35
1 Josia notimo Sap Pasaka ni Jehova Nyasaye e Jerusalem kendo ne oneg nyarombo mar Pasaka chiengʼ mar apar gangʼwen mar dwe mokwongo.
Därefter höll Josia HERRENS påskhögtid i Jerusalem; man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden.
2 Noketo jodolo e tijegi kendo nojiwogi kuom tich hekalu mar Jehova Nyasaye.
Och han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i HERRENS hus.
3 Nowachone jo-Lawi mane osepwodhi ni Jehova Nyasaye mondo opuonj jo-Israel duto niya, “Keturu Sanduku Maler e hekalu mane Solomon wuod Daudi ruodh Israel nogero. Ok onego utingʼe e goku. Omiyo tineuru Jehova Nyasaye ma Nyasachu kendo ni joge Israel.
Och han sade till leviterna som undervisade hela Israel, och som voro helgade åt HERREN: »Sätten den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels konung, har byggt. Den skall icke mer vara en börda på edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.
4 Chanreuru e migepe kaluwore gi anywolau kaka chik mane Daudi ruodh jo-Israel kod Solomon wuode ondiko.
Gören eder redo efter edra familjer, i edra avdelningar, enligt vad David, Israels konung, har föreskrivit, och enligt hans son Salomos föreskrifter,
5 “Chunguru Kama Ler gi jo-Lawi moko e kind migepe matindo mag anywola mar joweteu mamoko.
och inställen eder i helgedomen, ordnade efter edra bröders, det meniga folkets, familjeskiften, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på vart skifte.
6 Yangʼuru nyiromb Pasaka kendo pwodhreuru mondo ukony joweteu timo gima Jehova Nyasaye nochiko gi dho Musa mondo utim.”
Och slakten påskalammet och helgen eder och reden till det för edra bröder, så att I gören efter HERRENS ord genom Mose.»
7 Eka Josia nochiwo ni joma nochokore nyirombe gi diek moromo alufu piero adek kod rwedhi alufu adek mondo otimgo misango mar Pasaka. Magi duto nochiwo kogolo kuom mwandune owuon.
Och Josia gav åt det meniga folket såsom offergärd småboskap, dels lamm och dels killingar, till ett antal av trettio tusen, alltsammans till påskoffer, åt alla som voro där tillstädes, så ock tre tusen fäkreatur, detta allt av konungens enskilda egendom.
8 Jodonge bende nokelo chiwo kuom herogi ni ji gi jodolo kod jo-Lawi. Hilkia gi Zekaria kod Jehiel ma jotelo madongo mag hekalu mar Nyasaye nochiwo ni jodolo nyirombe kod diek alufu ariyo gi mia auchiel kod dhok mia adek mondo otimgo misango mar Pasaka.
Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.
9 Konania bende, kaachiel gi Shemaya kod Nethanel ma owetene kod Hashabia gi Jeyel kod Jozabad mane jatend jo-Lawi nomiyo jo-Lawi nyirombe kod diek alufu abich kod dhok mia abich mondo otimgo misango mar Pasaka.
Men Konanja och hans bröder, Semaja och Netanel, jämte Hasabja, Jegiel och Josabad, de översta bland leviterna, gåvo åt leviterna såsom offergärd fem tusen lamm och killingar till påskoffer, så ock fem hundra fäkreatur.
10 Kane gige tich duto oseikore, jodolo nochungʼ keregi kendo jo-Lawi nobedo e migepegi kaka ne ruoth osechiko.
Så blev det då ordnat för gudstjänsten; och prästerna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och likaledes leviterna, efter sina avdelningar, såsom konungen hade bjudit.
11 Nyirombe mag Pasaka nochinji kendo jo-Lawi nomiyo jodolo remo kapod giyangʼo chiayogo mi jodolo nokiro remogo.
Därefter slaktade de påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som de togo emot av leviterna; och dessa drogo av huden.
12 Negiwalo mago mane mag misengini miwangʼo pep ma gimiyo migepe matindo tindo mag ariyo mar anywola mar ji mondo gichiwgi ni Jehova Nyasaye kaka ondiki e kitap Musa. Kamano bende e kaka negitimo kod dhok.
Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt det meniga folket, efter deras familjeskiften, för att de skulle offra dem åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de ock med fäkreaturen.
13 Ne gibulo jamni mag Pasaka ewi mach kaka chik owacho to ring misengini maler ne gitedo e agulni gi pipni kod sufuriache kendo negipogo ji mapiyo piyo.
Och de stekte påskalammet på eld, på föreskrivet sätt; men tackoffersköttet kokade de i grytor, pannor och kittlar och delade ut det med hast åt allt det meniga folket.
14 Bangʼ mano negiloso mag-gi giwegi kod misango mag jodolo nikech jodolo mane gin Nyikwa Harun ne timo misengini miwangʼo pep kod misango mag boche nyaka otieno, omiyo jo-Lawi noloso mag-gi giwegi kod mag jodolo ma nyikwa Harun.
Sedan redde de till åt sig själva och åt prästerna; ty prästerna, Arons söner, voro upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena; därför måste leviterna reda till både åt sig och åt prästerna, Arons söner.
15 Jower ma nyikwa Asaf ne nitiere keregi kaluwore gi chik mar Daudi gi mar Asaf gi mar Heman kod mar Jeduthun janen mar ruoth. Jorit dhorangeye ne ok owuok kuondegi mag rito nikech owetegi ma jo-Lawi nosetedonigi.
Och sångarna, Asafs barn, stodo på sin plats, såsom David och Asaf och Heman och konungens siare Jedutun hade bjudit, och dörrvaktarna stodo var och en vid sin port; de behövde icke gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder, de andra leviterna, redde till åt dem.
16 Kamano tije Jehova Nyasaye duto mar Sap Pasaka kod mar timo misengini miwangʼo pep e kendo mar misango mar Jehova Nyasaye notim chiengʼono, kaka ruoth Josia nochiko.
Så blev allt ordnat för HERRENS tjänst på den dagen, i det att man höll påskhögtid och offrade brännoffer på HERRENS altare, såsom konung Josia hade bjudit.
17 Jo-Israel duto mane nitiere nochamo Pasaka e ndalono kendo negitimo Sap Makati ma ok oketie Thowi kuom ndalo abiriyo.
De israeliter som voro där tillstädes höllo nu påskhögtid och firade det osyrade brödets högtid i sju dagar.
18 Pasaka machal kamano ne pok otim e Israel chakre ndalo mag Samuel janabi; kendo onge ruodh Israel moro amora ma nosetimo Pasaka machal gi mane Josia kaachiel gi jodolo, jo-Lawi kod jo-Juda duto gi jo-Israel mane oriwore gi jo-Jerusalem otimo.
En påskhögtid lik denna hade icke blivit hållen i Israel sedan profeten Samuels tid; ty ingen av Israels konungar hade hållit en sådan påskhögtid som den vilken nu hölls av Josia jämte prästerna och leviterna och hela Juda och dem av Israel, som voro där tillstädes, jämväl Jerusalems invånare.
19 Pasakani notim e higa mar apar gaboro mar loch Josia.
I Josias adertonde regeringsår hölls denna påskhögtid.
20 Bangʼ kane Josia osetieko loso hekalu, Neko ruodh Misri nodhi mondo oked e dala mar Karkemish man but Yufrate mi Josia nodhi mondo orad kode e lweny.
Efter allt detta, sedan Josia hade försatt templet i gott stånd, drog Neko, konungen i Egypten, upp för att strida vid Karkemis, som ligger vid Frat; och Josia drog ut mot honom.
21 To Neko noorone joote mondo owachne niya, “En angʼo ma walaro kodi yaye ruodh Juda? In ok ema abiro amonji e kindeni, to amonjo dhoot ma wakedogo. Nyasaye osenyisa mondo atim piyo omiyo kik ipiem gi Nyasaye ma jakora ka ok kamano to obiro tieki.”
Då skickade denne sändebud till honom och lät säga: »Vad har du med mig att göra, du Juda konung? Det är icke mot dig jag nu kommer, utan mot min arvfiende, och Gud har befallt mig att skynda. Hör upp att trotsa Gud, som är med mig, och tag dig till vara, så att han icke fördärvar dig.»
22 Kata kamano, Josia ne ok oweye, omiyo nodhi korwakore magalagala mondo oked kode. Ne ok odewo gima Neko nonyise kaluwore gi gima Nyasaye ochiko to nodhi mokedo kode e paw Megido.
Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord, som dock kommo från Guds mun. Och det kom till strid på Megiddos slätt.
23 Jodir asere nochielo ruoth Josia mi nowacho ni jotichne niya, “Golauru ka nimar asehinyora marach.”
Men skyttarnas skott träffade konung Josia; och konungen sade till sina tjänare: »Bären mig undan, ty jag är svårt sårad.»
24 Omiyo ne gigole e gache ma gikete e gari machielo mane en-go ma gikele Jerusalem kama nothoe. Noyike e liete mag kwerene kendo jo-Juda kod jo-Jerusalem duto noywage.
Då buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.
25 Jeremia nochwogo wend ywak ni Josia kendo jower duto machwo gi mamon pod wero wendno ka giparogo Josia nyaka chil kawuono. Gino oselokore tim jo-Israel kendo wendno ondik e kitap Ywagruok.
Och Jeremia sjöng en klagosång över Josia. Och alla sångare och sångerskor talade sedan i sina klagosånger om Josia, såsom man gör ännu i dag; och dessa sånger blevo allmänt gängse i Israel. De finnas upptecknade bland »Klagosångerna».
26 Weche mag ndalo mamoko mag loch Josia kod tichne maber manotimo koluwore gi gima ondiki e Chik mar Jehova Nyasaye,
Vad nu mer är att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde, efter vad föreskrivet var i HERRENS lag,
27 gigo manotimo duto aa chakruokgi nyaka gikogi ondik e kitap ruodhi mag Israel kod Juda.
och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar
