2 Weche Mag Ndalo 2

1 Solomon nochiwo chik mondo ger hekalu ni Nying Jehova Nyasaye kod ode mar ruoth.

Och Salomo tänkte nu på att bygga ett hus åt HERRENS namn och ett hus åt sig själv till konungaboning.

2 Nondiko jotingʼ gik moko ji alufu piero abiriyo gi jopa kite e got ji alufu piero aboro kod nyipeche alufu adek gi mia auchiel.

Därför avräknade Salomo sjuttio tusen män till att vara bärare, åttio tusen man till att hugga sten i bergen, och tre tusen sex hundra till att hava uppsikt över de andra.

3 Solomon noorone Hiram ruodh Turo wach niya, “Orna yiend sida kaka ne iorone wuora Daudi sida mane ogerogo ode mar dak.

Och Salomo sände till Huram, konungen i Tyrus, och lät säga: "Visa samma vänskap mot mig som mot min fader David, till vilken du sände cederträ, för att han skulle bygga sig ett hus att bo i.

4 Sani achiegni gero hekalu ni Nying Jehova Nyasaye Nyasacha mondo achiwne kaka kar wangʼo ubani mangʼwe ngʼar e nyime. Hekaluni nobed kama iketoe makati mowal e nyime pile, kendo kama ichiwoe misengini miwangʼo pep mapile pile okinyi godhiambo. Misenginigi bende notim kinde Sabato kod ndalo ma dwe opor, kaachiel gi sewni moyier mag Jehova Nyasaye ma Nyasachwa. Ma en chik mochwere ni jo-Israel.

Nu vill jag bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn och helga det åt honom, för att man där må antända välluktande rökelse inför hans ansikte, och hava skådebröden beständigt upplagda, och offra brännoffer morgon och afton, på sabbaterna, vid nymånaderna och vid HERRENS, vår Guds, högtider; ty så är det för evärdlig tid stadgat för Israel.

5 “Hekalu ma anager nobed maduongʼ nikech Nyasachwa duongʼ moloyo nyiseche mamoko duto.

Och det hus som jag vill bygga skall vara stort, ty vår Gud är större än alla andra gudar.

6 To en ngʼa manyalo gerone hekalu, ka kata polo malo kata polo mabor moloyo ok nyal romi? An to an ngʼa mondo agerne hekalu makmana gero kama iwangʼoe misengini e nyime?

Vem förmår väl att bygga honom ett hus? Himlarna och himlarnas himmel rymma honom ju icke. Vem är då jag, att jag skulle kunna bygga honom ett hus, om icke för att antända rökelse inför hans ansikte?

7 “Yie iorna ngʼama olony e tij dhahabu kod fedha, kod mula kod nyinyo kendo mongʼeyo loso law maralik gi makwar kod marambulu kendo man-gi ngʼeyo kuom goro gik mamoko mondo oti gi jotichna molony man Juda gi Jerusalem mane Daudi wuora oketo.

Så sänd mig nu en konstförfaren man som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn, så ock i purpurrött, karmosinrött och mörkblått garn, och som är skicklig i att utföra snidverk, tillsammans med de konstförfarna män som jag har hos mig här i Juda och Jerusalem, och som min fader David har anställt.

8 “Kowna bende yiend sida gi saipras gi algumo mag Lebanon nimar angʼeyo ni jotiji olony e ngʼado yiende kanyo. Jotijena biro tiyo kanyakla kod jotijegi

Och sänd mig cederträ, cypressträ och algumträ från Libanon, ty jag vet att dina tjänare äro skickliga i att hugga virke på Libanon; och mina tjänare äro redo att vara dina tjänare behjälpliga.

9 mondo giikna yiende mangʼeny nikech hekalu magero nyaka bed maduongʼ kendo miwuoro.

Må du skaffa mig virke i myckenhet, ty huset som jag vill bygga skall vara stort och härligt.

10 Anami jotichni ma jongʼad yien gunde alufu piero angʼwen mag ngano moregi, gi gunde alufu piero ariyo gariyo mag shairi gi degi alufu angʼwen mag divai kod depe alufu angʼwen mag mo.”

Och jag är villig att åt timmermännen som hugga virket giva, för dina tjänares räkning, tjugu tusen korer tröskat vete, tjugu tusen korer korn, tjugu tusen bat vin och tjugu tusen bat olja."

11 Hiram ruodh Turo nodwoko Solomon gi baruwa kowacho: “Nikech Jehova Nyasaye ohero joge oseketi idoko ruodhgi.”

Härpå svarade Huram, konungen i Tyrus, i ett brev som han sände till Salomo: "Därför att HERREN älskar sitt folk, har han satt dig till konung över dem."

12 Kendo Hiram nomedo wacho niya, “Pak odogne Jehova Nyasaye ma Nyasach jo-Israel mane ochweyo polo gi piny! Osemiyo Ruoth Daudi wuowi mariek, mongʼeyo fwono tiend weche kendo fwenyo gik moko, en ema noger hekalu ne Jehova Nyasaye to gi od ruoth modakie owuon.

Och Huram skrev ytterligare: "Lovad vare HERREN, Israels Gud, himmelens och jordens skapare, han som har givit konung David en vis son, så utrustad med klokhet och förstånd, att han kan bygga ett hus åt HERREN och ett hus åt sig själv till konungaboning!

13 “Aoroni Huram-Abi ngʼat man-gi lony maduongʼ

Så sänder jag nu en konstförfaren och förståndig man, nämligen Huram-Abi.

14 ma min-gi ne nyar Dan to wuon-gi ne ja-Turo. Ne otiegore e tije dhahabu, kod fedha, mula kod nyinyo, kidi kod yien, kendo kuom loso lewni maralik gi marambulu gi marakwaro to gi law katana maber. En kod lony mangʼeny kuom kit goro duto kendo loso kido moro amora momiye. Enoti gi jotijegi molony kaachiel gi mag ruodha Daudi wuonu.

Han är son till en av Dans döttrar, och hans fader är en tyrisk man; han är skicklig att arbeta i guld och silver, i koppar, järn, sten och trä, så ock i purpurrött, mörkblått, vitt och karmosinrött garn, och tillika att utföra alla slags snidverk och att väva alla slags konstvävnader; honom må du låta utföra arbetet tillsammans med dina och min herres, din fader Davids, konstförfarna män.

15 “Emomiyo ruodha yie iorna ngano gi shairi kod mo zeituni kod divai mane isingo.

Må alltså nu min herre sända till sina tjänare vetet och kornet, oljan och vinet som han har talat om.

16 Wanatongʼ yiend Lebanon moromo kaka idwaro kendo nwatwegi kanyakla ma wakwangʼ-gi e nam nyaka Jopa, eka iniomgi mitergi Jerusalem.”

Då vilja vi hugga virke på Libanon, så mycket du behöver, och flotta det till dig på havet till Jafo; men därifrån må du själv låta föra det upp till Jerusalem."

17 Solomon nokwano jodak duto man Israel bangʼ kwan mane wuon mare Daudi nosekwano kendo noyudo ni gin ji alufu mia achiel gi piero abich gadek gi mia auchiel.

Och Salomo lät räkna alla främmande män i Israels land, likasom hans fader David förut hade anställt en räkning av dem. Och de befunnos vara ett hundra femtiotre tusen sex hundra.

18 Ne oketo ji alufu piero abiriyo kuomgi mondo obed jotingʼo to ji alufu piero aboro opa kite e gode kaachiel gi ji alufu adek gi mia auchiel ma nyipechegi mondo omi ji oti.

Av dem utsåg han sjuttio tusen till att vara bärare, åttio tusen till att hugga sten i bergen, och tre tusen sex hundra till att hava uppsikt över folket och hålla det till arbete.