1 Weche Mag Ndalo 28
1 Daudi noluongo jotend Israel duto mondo ochokre Jerusalem. Noluongo jotend dhoudi gi jotend migepe mag jotich ruoth, jotelo morito migepe mag jolweny alufe gi migepe mag jolweny miche, to gi jotelo morito mwandu duto kod jamni mag ruoth gi mag yawuote kaachiel gi jotelo matiyo e dala ruoth, joma roteke to gi jolweny mathuondi.
Och David församlade till Jerusalem alla Israels hövdingar, stamhövdingarna och häravdelningarnas hövitsmän, dem som voro i konungens tjänst, och över- och underhövitsmännen och uppsyningsmännen över alla konungens och hans söners ägodelar och boskap, så ock hovmännen och hjältarna och alla tappra stridsmän.
2 Eka Ruoth Daudi nochungo kar tiende mowacho niya, “Winjauru jowetena kendo jothurwa. Ne achano e chunya mondo ager ot kaka kar yweyo mar Sandug Singruok mar Jehova Nyasaye mondo obed raten mar tiend Nyasachwa kendo ne an gi chenro mar gere.
Och konung David stod upp från sin plats och sade: "Hören mig, mina bröder och mitt folk. Jag hade själv i sinnet att bygga ett hus till vilostad för HERRENS förbundsark och för vår Guds fotapall, och jag hade skaffat förråd till byggnadsverket.
3 To Nyasaye nowachona ni, ‘Ok iniger ot miluonge Nyinga nikech in jalweny kendo isechwero remo.’
Men Gud sade till mig: 'Du skall icke bygga ett hus åt mitt namn, ty du är en krigsman och har utgjutit blod.'
4 “Kata kamano Jehova Nyasaye ma Nyasach Israel noyiera kuom anywolana mondo abed ruodh Israel manyaka chiengʼ. Noyiero Juda jatelo, to koa e dhood Juda noyiero anywolana, to kuom yawuot wuora duto, notimo ngʼwono mondo oketa ruodh Israel duto.
Dock utvalde HERREN, Israels Gud mig ur hela min faders hus till att vara konung över Israel evärdligen. Ty Juda utvalde han till furste, och i Juda hus min faders hus, och bland min faders söner hade han behag till mig, så att han gjorde mig till konung över hela Israel.
5 To kuom yawuota duto ma bende Jehova Nyasaye osemiya mangʼeny, noyiero wuoda Solomon mondo obedi e kom loch mar pinyruodh Jehova Nyasaye e Israel.
Och bland alla mina söner -- ty HERREN har givit mig många söner -- utvalde han min son Salomo till att sitta på HERRENS konungatron och härska över Israel.
6 Nowachona niya, Wuodi Solomon e ngʼat manogerna ot gi laru mare nikech aseyiere mondo odok wuoda kendo anabed wuon-gi.
Och han sade till mig: 'Din son Salomo är den som skall bygga mitt hus och mina förgårdar; ty honom har jag utvalt till min son, och jag skall vara hans fader.
7 Ka orito chikena gi buchena ma ok obaro mana kaka iritogi sani, to anagur lochne nyaka chiengʼ.
Och jag skall befästa hans konungamakt för evigt, om han är ståndaktig i att göra efter mina bud och rätter, såsom han nu gör.'
8 “Omiyo achikou e nyim Israel duto kendo e nyim chokruok mar Jehova Nyasaye kendo ka Nyasachwa wacho kama: Beduru motangʼ mondo ulu chike duto mag Jehova Nyasaye ma Nyasachu mondo omi piny maberni osik maru kendo uchiwe kaka girkeni ne nyikwau nyaka chiengʼ.
Och nu säger jag inför hela Israel, HERRENS församling, och inför vår Gud, som hör det: Hållen och akten på alla HERRENS, eder Guds, bud, så att I fån besitta det goda landet och lämna det såsom arv åt edra barn efter eder till evärdlig tid.
9 “To in wuoda Solomon, par Nyasach wuonu kendo ichiwri mondo itine gi chunyi duto kendo imiye paroni duto nikech Jehova Nyasaye nono chuny ji duto kendo ongʼeyo paro duto mopondo. Kidware, to iniyude, to kiweye, to enojwangʼi nyaka chiengʼ.
Och du, min son Salomo, må lära känna din faders Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ; ty HERREN rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom, så låter han sig finnas av dig, men om du övergiver honom, då förkastar han dig evinnerligen.
10 Emomiyo par malongʼo nikech Jehova Nyasaye oseyieri mondo igerne ot kaka kama ler mar lemo. Bed motegno kendo itim tich.”
Så se nu till; ty HERREN har utvalt dig att bygga ett hus till helgedomen. Var frimodig och gå till verket."
11 Bangʼe Daudi nonyiso wuode Solomon kit gedo mar agoch hekalu, kaka onego gere, kuondege mag keno, utege mamalo, agolnige maiye kod kar timo misango.
Och David gav åt sin son Salomo en mönsterbild av förhuset och tempelbyggnaderna, och av förrådskamrarna, de övre salarna och de inre rummen, och av nådastolens boning;
12 Ne omiye kit gedo duto mag laru mar hekalu mar Jehova Nyasaye to gi udi molwore kod mago mag keno mar hekalu mar Jehova Nyasaye kendo kuonde keno mag gik mopwodhi mana kaka Roho mar Nyasaye noketo e pache.
vidare en mönsterbild av allt som han hade tänkt ut i sitt sinne rörande förgårdarna till HERRENS hus, och rörande alla kamrarna runt omkring för Guds hus' skatter och för de förråd som utgjordes av vad som hade blivit helgat åt HERREN;
13 Bende nomiye chike mag migepe mag jodolo kod jo-Lawi to gi tije duto mag hekalu mar Jehova Nyasaye kaachiel gi gik moko duto mitiyogo e iye.
vidare föreskrifter rörande prästernas och leviternas avdelningar och alla sysslor som skulle förekomma vid tjänstgöringen i HERRENS hus, och rörande alla kärl som skulle användas vid tjänstgöringen i HERRENS hus,
14 Bende nonyise pek mar dhahabu molosgo gige dhahabu monego tigo e tije mopogore opogore, to gi pek mar fedha molosgo gige fedha monego tigo tije mopogore opogore kaka:
och rörande guldet, med uppgift på den vikt i guld, som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen, och rörande alla kärl av silver, med uppgift på den vikt som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen.
15 pek mar rachungi mag teyni kod techegi molos gi dhahabu, kaachiel gi pek mar rachungi mar taya ka taya gi techene, pek fedha mar rachungi mar taya ka taya gi techene molos kod fedha mana kaka moro ka moro owinjore gi tije;
Och han angav vikten på de gyllene ljusstakarna med tillhörande lampor av guld, med uppgift på vikten i var särskild ljusstake med dess lampor, så ock rörande silverljusstakarna, med uppgift på vikten i var ljusstake med dess lampor, alltefter beskaffenheten av den tjänstförrättning vid vilken ljusstaken skulle användas;
16 pek mar dhahabu mar mesa ka mesa miketoe makati mopwodhi kaachiel gi pek mar fedha mag mesni molos gi fedha;
likaledes rörande vikten på guldet till skådebrödsborden, vart bord för sig, och rörande silvret till silverborden.
17 pek mar dhahabu maler milosogo uma, bakunde mag kiro pi kod njage; pek mar dhahabu mar tawo ka tawo molos gi dhahabu kod pek mar fedha mar tawo ka tawo molos gi fedha;
Och han gav honom föreskrifter rörande gafflarna och skålarna och kannorna av rent guld, och rörande de gyllene bägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare, och rörande silverbägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare;
18 kod pek dhahabu mopwodhi molosgo kendo mar misango miwangʼoe ubani. Bende nonyise kaka onego olos gach lweny, ma en kerubi molos gi dhahabu moyaro bwombegi kendo oumo Sandug Singruok mar Jehova Nyasaye.
likaså rörande rökelsealtaret av rent guld, med uppgift på vikten; så ock en mönsterbild av vagnen, de gyllene keruberna, som skulle breda ut sina vingar och övertäcka HERRENS förbundsark.
19 Daudi nowacho niya, “Magi duto manie ndiko ne ayudo kuom lwet Jehova Nyasaye mane ni kuoma, kendo nomiya winjo matut kuom chenro mar gedo.”
"Om alltsammans", sade han, "har HERREN undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utföras enligt mönsterbilden."
20 Bangʼe Daudi nowachone Solomon niya, “Bed motegno kendo gichir kendo tim tijni. Kik ibed maluor kendo kik chunyi nyosre nikech Jehova Nyasaye ma Nyasacha nobed kodi. Ok enojwangʼi bende ok noweyi nyaka itiek tije mag hekalu mar Jehova Nyasaye.”
Och David sade till sin son Salomo: "Var frimodig och oförfärad och gå till verket; frukta icke och var icke försagd. Ty HERREN Gud, min Gud, skall vara med dig. Han skall icke lämna dig och icke övergiva dig, till dess att allt som skall utföras för tjänstgöringen i HERRENS hus har blivit fullbordat.
21 Migepe mag jodolo kod jo-Lawi oseikore ne tije duto mag hekalu mar Jehova Nyasaye, kendo joma ochiwore molony e tije mopogore opogore oikore konyi e tije duto. Jotelo kod ji duto nowinj weche duto miwacho.
Och se, här äro prästernas och leviternas avdelningar, som skola förrätta allt slags tjänst i Guds hus. Och till allt som skall utföras har du hos dig allahanda villigt folk, utrustat med vishet till allt slags arbete; därjämte äro hövdingarna och allt folket redo till allt vad du befaller."
