1 Weche Mag Ndalo 22
1 Bangʼe Daudi nowacho niya, “Ma e kama od Jehova Nyasaye ma Nyasaye nobedie, kendo kae ema jo-Israel nogerie kendo mar misango miwangʼo pep.”
Och David sade: "Här skall HERREN Guds hus stå, och här altaret för Israels brännoffer."
2 Omiyo Daudi nogolo chik mondo ochok jodak duto manie piny jo-Israel kendo koa kuomgi noyiero jangʼad kite mondo opa kite migerogo od Nyasaye.
Och David befallde att man skulle samla tillhopa de främlingar som funnos i Israels land; och han anställde hantverkare, som skulle hugga ut stenar för att därmed bygga Guds hus.
3 Noiko nyinyo modhuro mondo olosgo musmande migedogo kendo mirwakogo dhoudi mag rangeye gi mula mathoth mokadho apima.
Och David anskaffade järn i myckenhet till spikar på dörrarna i portarna och till krampor, så ock koppar i sådan myckenhet att den icke kunde vägas,
4 Bende noiko yiend sida madongo ma ok kwan nikech jo-Sidon gi jo-Turo nokelone Daudi yiende mangʼeny mag sida.
och cederbjälkar i otalig mängd; ty sidonierna och tyrierna förde cederträ i myckenhet till David.
5 Daudi nowacho niya, “Wuoda Solomon pod rawera mayot kendo en gi ngʼeyo matin, to ot monego ogerne Jehova Nyasaye nyaka bed miwuoro kendo ma humbe gi berne onego onere e piny mangima. Omiyo nyaka aikne gige gedo.” Kuom mano, Daudi noiko gik moko mangʼeny kapok otho.
David tänkte nämligen: "Min son Salomo är ung och späd, men huset som skall byggas åt HERREN måste göras övermåttan stort, så att det bliver namnkunnigt och prisat i alla länder; jag vill därför skaffa förråd åt honom." Så skaffade David förråd i myckenhet före sin död.
6 Bangʼe noluongo wuode Solomon mochike ni mondo oger ot ne Jehova Nyasaye, ma Nyasach Israel.
Och han kallade till sig sin son Salomo och bjöd honom att bygga ett hus åt HERREN, Israels Gud.
7 Daudi nowachone Solomon niya, “Wuoda naparo e chunya mondo ager ot miluongo gi Nying Jehova Nyasaye, ma Nyasacha.
Och David sade till sin son Salomo: "Jag hade själv i sinnet att bygga ett hus åt HERRENS, min Guds, namn.
8 To wach Jehova Nyasaye nobirona kawacho ni, ‘Isechwero remo mangʼeny kendo isekedo lwenje mangʼeny. Ok iniger ot maluongo Nyinga nikech isechwero remo mangʼeny e nyima.
Men HERRENS ord kom till mig; han sade: Du har utgjutit blod i myckenhet och fört stora krig; du skall icke bygga ett hus åt mitt namn, eftersom du har utgjutit så mycket blod på jorden, i min åsyn.
9 To ininywol wuowi manobed ngʼat mohero kwe maonge tungni, kendo anami obed gi kwe kuom jowasike molwore. Enochake ni Solomon, mi anakelni jo-Israel kwe e ndalo lochne.
Men se, åt dig skall födas en son; han skall bliva en fridsäll man, och jag skall låta honom få fred med alla sina fiender runt omkring; ty Salomo skall han heta, och frid och ro skall jag låta vila över Israel i hans dagar.
10 En ema noger ot miluongo gi Nyinga. Enobed wuoda, to anabed wuon mare kendo anagur loch mar pinyruodhe mar Israel nyaka chiengʼ.’
Han skall bygga ett hus åt mitt namn; han skall vara min son, och jag skall vara hans fader. Och jag skall befästa hans konungatron över Israel för evig tid.
11 “Koro wuoda, Jehova Nyasaye obed kodi, kendo mad ogwedhi mondo mi iger od Jehova Nyasaye, ma Nyasachi kaka nosewacho ni initim.
Så vare nu HERREN med dig, min son; må du bliva lyckosam och få bygga HERRENS, din Guds, hus, såsom han har lovat om dig.
12 Mad Jehova Nyasaye omiyi rieko kod ngʼeyo e kinde moketi mondo irit jo-Israel kendo mondo mi irit chik Jehova Nyasaye, ma Nyasachi.
Må HERREN allenast giva dig klokhet och förstånd, när han sätter dig till härskare över Israel, och förhjälpa dig till att hålla HERRENS, din Guds, lag.
13 Bangʼe inine ber kimako chike kod buche ma Jehova Nyasaye nomiyo Musa ne jo-Israel. Bed motegno kendo gichir, kik iluor kata kik chunyi bed gi nyosruok.
Då skall du bliva lyckosam, om du håller och gör efter de stadgar och rätter som HERREN har bjudit Mose att ålägga Israel. Var frimodig och oförfärad; frukta icke och var icke försagd.
14 “Aseneno lit malich mondo aikne od Jehova Nyasaye dhahabu ma pekne romo tan alufu adek mia abiriyo gi piero abich kaachiel gi fedha ma pekne romo tan alufu piero adek gabiriyo gi mia abich kaachiel gi mula kod nyinyo ma pekgi okadho apima kod yiende gi kite. In bende inyalo medo moko.
Och se, trots mitt betryck har jag nu anskaffat till HERRENS hus ett hundra tusen talenter guld och tusen gånger tusen talenter silver, därtill av koppar och järn mer än som kan vägas, ty så mycket är det; trävirke och sten har jag ock anskaffat, och mer må du själv anskaffa.
15 In gi jotich mangʼeny kaka jopa kite, jogedo gi jopa bao kaachiel gi ji molony e tije mopogore opogore,
Arbetare har du ock i myckenhet hantverkare, stenhuggare och timmermän, och därtill allahanda folk som är kunnigt i allt slags annat arbete.
16 mag dhahabu, kod fedha, mula kod nyinyo kaachiel gi jopecho mokadho akwana. Koro chak tich, mad Jehova Nyasaye obed kodi.”
På guldet, silvret, kopparen och järnet kan ingen räkning hållas. Upp då och gå till verket; och vare HERREN med dig!"
17 Bangʼe Daudi nochiko jotend Israel duto mondo okony wuode Solomon.
Därefter bjöd David alla Israels furstar att de skulle understödja hans son Salomo; han sade:
18 Nowachonegi niya, “To donge Jehova Nyasaye ma Nyasachu ni kodu? To donge osemiyou kwe e alworau duto? Nimar osechiwo joma odak e pinyni e lweta ma pinyni koro nitie e bwo loch Jehova Nyasaye kaachiel gi joge.
"HERREN, eder Gud, är ju med eder och har låtit eder få ro på alla sidor; ty han har givit landets förra inbyggare i min hand, och landet har blivit HERREN och hans folk underdånigt.
19 Omiyo koro keturu chunyu gi ngimau kuom dwaro Jehova Nyasaye ma Nyasachu. Koro chakuru gero kama ler mar lemo mar Jehova Nyasaye mondo omi ukel Sandug Muma mar Singruok mar Jehova Nyasaye kod gigo mopwodhi mag Nyasaye ei hekalu mibiro gero ne Nying Jehova Nyasaye.”
Så vänden nu edert hjärta och eder själ till att söka HERREN, eder Gud; och stån upp och byggen HERREN Guds helgedom, så att man kan föra HERRENS förbundsark och vad annat som hör till Guds helgedom in i det hus som skall byggas åt HERRENS namn."
