< Romerne 11 >

1 Jeg siger da: Mon Gud har forskudt sit folk? det være langt fra! Thi også jeg er en Israelit, af "Abrahams Sæd, Benjamins Stamme.
Adunadi eina hang-i, Tengban Mapuna mahakki misingbu hundokpirabra? Tasengna madu natte! Ei isamak Israel macha amani, Abraham-gi charol surolni, Benjamin-gi salaidagini.
2 Gud har ikke forskudt sit Folk, som han forud kendte. Eller vide I ikke, hvad Skriften siger i Stykket om Elias? hvorledes han træder frem for Gud imod Israel, sigende:
Tengban Mapuna ahoubadagi khankhraba mahakki misingbu hundokpide. Elijah-gi maramda Mapugi puyana kari haibage haiba nakhoina khangdra-- madudi mahakna Israel-gi misinggi mathakta Tengban Mapugi maphamda hanggatchakhi:
3 "Herre! dine Profeter have de ihjelslået, dine Altre have de nedbrudt, og jeg er den eneste, der er levnet, og de efterstræbe mit Liv."
“MAPU IBUNGO, makhoina Ibungogi wa phongdokpa maichousing hatkhre aduga nahakki latnapungsing thugaikhre; ei ithanta ngaihoure, aduga makhoina eibu hatnaba hotnari.”
4 Men hvad siger det guddommelige Gensvar til ham?"Jeg har levnet mig selv syv Tusinde Mænd, som ikke have bøjet Knæ for Bål."
Maduda Tengban Mapuna mangonda kari paokhum pikhibage? “Baal-da khuru khudak kundriba nupa lising taret khaaktuna eina eigidamak thamle.”
5 Således er der også i den nærværende Tid blevet en Levning som et Nådes-Udvalg.
Adugumduna houjiksu Tengban Mapugi thoujalna khandokpa khara leiri.
6 Men er det af Nåde, da er det ikke mere af Gerninger, ellers bliver Nåden ikke mere Nåde.
Mahakki thoujalna khandokpiba oirabadi, makhoina toukhiba thabakki maramna oiba yade; madu oiramlabadi thoujal adu thoujal oiramloi.
7 Hvad altså? Det, Israel søger efter, har det ikke opnået, men Udvalget har opnået det; de øvrige derimod bleve forhærdede,
Adunadi karino? Israel-gi misingna thiriba adu makhoina phangdre. Tengban Mapuna khanggatpiba makhoi kharatana madu phangle; atei pumnamak adudi mapukning kansinkhre.
8 som der er skrevet: "Gud gav dem en Sløvheds Ånd, Øjne til ikke at se med, Øren til ikke at høre med indtil den Dag i Dag."
Mapugi puyada asumna ikhibagumbani, “Tengban Mapuna makhoigi wakhal amadi thammoibu tanthahalle; ngasiphaoba makhoina tabasu ubasu ngamdre.”
9 Og David siger: "Deres Bord vorde til Snare og til Fælde og til Anstød og til Gengældelse for dem;
Aduga David-na hai, “Makhoigi chakkhangbasing aduna makhoibu phaaba amadi langda thuhanba oisanu; makhoi tuba oisanu, makhoi cheirak phangba oisanu!
10 deres Øjne vorde formørkede, så de ikke se, og bøj altid deres Ryg!"
Makhoi uba ngamdanaba makhoigi mamit mamsinba oisanu; aduga matam leiba khibikta awaba potlumna makhoigi manam polhanba oihallu.”
11 Jeg siger da: Mon de have stødt an, for at de skulde falde? Det være langt fra! Men ved deres Fald er Frelsen kommen til Hedningerne, for at dette kunde vække dem til Nidkærhed.
Adunadi eina amukka hang-i: Semba yaroidaba phibhamda makhoi tukhrabra? Tasengna madu natte! Makhoina pap toubagi maramna Jihudi nattaba phurupsingda aran-khubham thungle madu Israel-gi misingbu kallak-hananabani.
12 Men dersom deres Fald er Verdens Rigdom, og deres Tab er Hedningers Rigdom, hvor meget mere skal deres Fylde være det!
Makhoina pap toubana taibangpanda yaipha thoujal pubirakpa oirabadi aduga makhoigi maithibana Jihudi nattaba phurupsingda yaipha thoujal pubirakpa oirabadi, makhoi pumnamakpu tinsinlakpa matamdadi kayagi matik yaipha thoujal oigadaba!
13 Og til eder, I Hedninger, siger jeg: For så vidt jeg nu er Hedningeapostel, ærer jeg min Tjeneste,
Jihudi nattaba nakhoida eina hairibani: eina Jihudi nattabasingda pakhonchatpa oiribamakhei, eina toujaba thougal asida eina chaothokchagani.
14 om jeg dog kunde vække min Slægt til Nidkærhed og frelse nogle af dem.
Yarabadi eigi phurupki misingbu kallak-hallaga, makhoi kharadang oirabasu kanbiba yananabani.
15 Thi dersom deres Forkastelse er Verdens Forligelse, hvad bliver da deres Antagelse andet end Liv ud af døde?
Makhoibu hundokpana taibangpan-gi taisinnabiba oirabadi, makhoibu lousinba adudi sibadagi hinggatpa nattana kari oigani?
16 Men dersom Førstegrøden er hellig, da er Dejgen det også; og dersom Roden er hellig, da ere Grenene det også.
Anoiba yam matumdagi saruk ama Tengban Mapuda katlabadi lemhouba saruk pumnamak adusu Ibungogi oire; u-pal amagi maru adu Tengban Mapuda katlabadi, masasing adusu Ibungogi oire.
17 Men om nogle af Grenene bleve afbrudte, og du, en vild Oliekvist, blev indpodet iblandt dem og blev meddelagtig i Olietræets Rod og Fedme,
Chorophon pambigi usa khara kakthatlaga, lamgi chorophon pambigi masa amabu kolom semduna hapchille. Jihudi nattaba nakhoi lamgi chorophon pambiga pangkhakni, Jihudisinggi akanba thawaigi punsi adugi saruk nakhoina phangle.
18 da ros dig ikke imod Grenene; men dersom du roser dig, da bærer jo ikke du Roden, men Roden dig.
Nahakna tekkhraba usa ateising adugi mathakta usittaba touroidabani. Karamna nakhoina napan tougadouribano? Nahakti usa khakta oibani; nakhoina mara adubu puba natte, mara aduna nahakpu pubani.
19 Du vil vel sige: Grene bleve afbrudte, for at jeg skulde blive indpodet.
Adubu nahakna haigani, “Eibu kolom semba yananaba masasing adu kakthatkhibani.”
20 Vel! ved deres Vantro bleve de afbrudte, men du står ved din Tro; vær ikke overmodig, men frygt!
Madu achumbani. Makhoina thajadabagi maramna makhoibu kakthatkhibani, nahakti thajabagi maramna mapham aduda leire. Adubu chaothokpa touganu, madugi mahutta kiyu.
21 Thi når Gud ikke sparede de naturlige Grene, vil han heller ikke spare dig.
Tengban Mapuna mahousagi oiba usasing haibadi Jihudising adubu khakpidrabadi, Ibungo mahakna nahakpu khakpigani khanbra?
22 Så se da Guds Godhed og Strenghed: Over dem, som faldt, er der Strenghed, men over dig Guds Godhed, hvis du bliver i hans Godhed; ellers skal også du afhugges.
Maram aduna Tengban Mapugi thoujal heiba amasung sathiba adu khanduna yeng-u; tukhibasinggidamak sathiba, adubu nahakna Ibungogi thoujalda lengdana leirabadi, Ibungogi thoujal nangonda leigani. Nattrabadi, nahakpusu kakthatkhigani.
23 Men også hine skulle indpodes, dersom de ikke blive i Vantroen; thi Gud er mægtig til atter at indpode dem.
Aduga makhoina thajadaba adu thadoklabadi, makhoi amuk hanna kolom sembigani; maramdi madu Tengban Mapuna touba ngam-i.
24 Thi når du blev afhugget af det Olietræ, som er vildt af Naturen, og imod Naturen blev indpodet i et ædelt Olietræ, hvor meget mere skulle da disse indpodes i deres eget Olietræ, som de af Natur tilhøre!
Jihudi nattaba nakhoidi kaklaga, mahousaga onna-teinabada ingkholgi chorophon pambida kolom semlaba lamgi chorophon masasinggumbani. Jihudisingdi ingkholgi pambisinggumbani; kakthatkhraba masasing oiriba makhoibu masamakki chorophon pambida amuk hanna Tengban Mapuna kolom sembibada yamna henna laiba oigani!
25 Thi jeg vil ikke, Brødre! at I skulle være uvidende om denne Hemmelighed, for at I ikke skulle være kloge i eders egne Tanker, at Forhærdelse delvis er kommen over Israel, indtil Hedningernes Fylde er gået ind;
Eigi ichil-inaosa, athuppa asigi maramda nakhoina khangdaba eina pamde, nattrabadi nakhoi nawanglakpa yai: Israel-gi misingna thammoi kanba adu matam pumnamakki oiba natte madu atoppa phurupsingna masing suna Tengban Mapugi maphamda changlaktriba phaobagi matam adu phaobatani.
26 og så skal hele Israel frelses, som der er skrevet: "Fra Zion skal Befrieren komme, han skal afvende Ugudeligheder fra Jakob;
Asumna Israel pumnamakpu kanbigani. Masi Mapugi puyada ikhibagumnani, “Kanbiba Mapu adu Zion-dagi lakkani, aduga Jacob-ki charol suroldagi phattaba pumnamak louthokpigani.
27 og dette er min Pagt med dem, når jeg borttager deres Synder."
Eina makhoigi papsing louthokpiba matamda, eina makhoiga walepnaba asi lepkani.”
28 Efter Evangeliet er de vel Fjender for eders Skyld, men efter Udvælgelsen ere de elskede for Fædrenes Skyld;
Aphaba Paogi maramda, makhoi nakhoigi maramgidamak yeknabasingni; adubu khandokpagi maramda ipa ipusinggi maramgidamak makhoidi nungsibibasingni.
29 thi Nådegaverne og sit Kald fortryder Gud ikke.
Maramdi Tengban Mapugi khudolsing amasung mahakki koubiba adu hongba leite.
30 Thi ligesom I tilforn bleve ulydige imod Gud, men nu fik Barmhjertighed ved disses Ulydighed,
Jihudi nattaba nakhoigidamakti matam amada nakhoi Tengban Mapuna haiba illamde, adubu houjikti Jihudisingna haiba indabagi maramna nakhoina chanbiba phangjare,
31 således bleve også disse nu ulydige, for at også de måtte få Barmhjertighed ved den Barmhjertighed, som er bleven eder til Del.
matou asumna, nakhoina phangba chanbiba adugi maramna makhoinasu Tengban Mapugi chanbiba phangnanaba makhoina houjik haiba indaba oire.
32 Thi Gud har indesluttet alle under Ulydighed, for at han kunde forbarme sig over alle. (eleēsē g1653)
Maramdi Tengban Mapuna mioi pumnamakta chanbiba utnaba mahakna mioi pumnamakpu haiba indabadagi phadok oihalle. (eleēsē g1653)
33 O Dyb af Guds Rigdom og Visdom og Kundskab! hvor uransagelige ere hans Domme, og hans Veje usporlige!
Tengban Mapugi lan kayada chaokhrabano! Ibungogi lousing amasung khangba kayada lukhrabano! Kanana mahakki warepsingbu sandokna takpa ngamgani? Kanana mahakki lambibu wakhal taba ngamgani?
34 Thi hvem har kendt Herrens Sind? eller hvem blev hans Rådgiver?
Mapugi puyana asumna hai, “Kanana MAPU IBUNGO-gi wakhal khangbage? Kanana Ibungoda paotak piba ngamgani?
35 eller hvem gav ham først, så at der skulde gives ham Gengæld derfor?
Ibungona amuk singlaknaba, Ibungoda karigumba amata pikhiba kana leibage?”
36 Thi af ham og ved ham og til ham ere alle Ting; ham være Ære i Evighed! Amen. (aiōn g165)
Maramdi pot pumnamak Ibungona semkhibani aduga pot pumnamak Ibungogi mapanna amadi Ibungogidamak leibani. Matik mangal matam pumnamakki oina Tengban Mapugi oirasanu! Amen. (aiōn g165)

< Romerne 11 >