< Salme 83 >
1 (En Sang. En Salme af Asaf.) Und dig, o Gud, ikke Ro, vær ej tavs, vær ej stille, o Gud!
Asaph ih Saam laa. Aw Sithaw, angam duem hmah; aw Sithaw, om sut hmah loe, om duem hmah.
2 Thi se, dine Fjender larmer, dine Avindsmænd løfter Hovedet,
Na misanawk loe savaih o; nang hnuma kaminawk kawbangmaw lu to padoengh o tahang, tito khen ah.
3 oplægger lumske Råd mod dit Folk, holder Råd imod dem, du værner:
Nihcae loe nang ih kaminawk aling hanah thuih o moe, na buepsak ih kaminawk naeh hanah lok aram o.
4 "Kom, lad os slette dem ud af Folkenes Tal, ej mer skal man ihukomme Israels Navn!"
Nihcae mah, Angzo oh, nihcae to acaeng ah ohhaih thung hoiah anghmasak ving si; Israel ahmin to mi mah doeh panoek mak ai boeh, tiah thuih o.
5 Ja, de rådslår i Fællig og slutter Pagt imod dig,
Palung maeto amhonghaih hoiah lok a thuih o; na lok to aek hanah maeto ah angcuu o:
6 Edoms Telte og Ismaeliterne, Moab sammen med Hagriterne,
Edom ih kahni imnawk hoi Ishmael ih caanawk, Moab kaminawk hoi Hagar ih kaminawk;
7 Gebal, Ammon, Amalek, Filister land med Tyrus's Borgere;
Gebal kaminawk, Ammon kaminawk hoi Amelek kaminawk, Philistia kaminawk hoi Tura vangpui kaminawk;
8 også Assur har sluttet sig til dem, Lots Sønner blev de en Arm. (Sela)
Assyria kaminawk doeh nihcae khaeah athum o; nihcae mah Lot ih caanawk to abomh.
9 Gør med dem som med Midjan, som med Sisera og Jabin ved Kisjons Bæk,
Midian kaminawk nuiah na sak ih baktih, Sisera kaminawk hoi Kishon tava ah Jabin kaminawk khaeah na sak ih baktih toengah, nihcae nuiah sah toeng ah,
10 der gik til Grunde ved En-Dor og blev til Gødning på Marken!
nihcae loe En Dor ah amro o boih moe, long nuiah panuet thok ah ni oh o boih boeh.
11 Deres Høvdinger gå det som Oreb og Ze'eb, alle deres Fyrster som Zeba og Zalmunna,
Nihcae ih kalen kaminawk to Oreb hoi Zeeb baktiah sah ah; ue, angmacae angraeng ih caanawk to Zebah hoi Zalmunna baktiah omsak ah,
12 fordi de siger: "Guds Vange tager vi til os som Eje."
nihcae mah, Sithaw ih imnawk to aimacae hanah la si, tiah a thuih o.
13 Min Gud, lad dem blive som hvirvlende Løv som Strå, der flyver for Vinden.
Aw ka Sithaw, nihcae to takhi mah pahae ih anghnoeng baktiah omsak ah loe, takhi mah hmuh ih tavai baktiah angcoengsak ah.
14 Ligesom Ild fortærer Krat og Luen afsvider Bjerge,
Hmai mah kangh ih thing baktih, hmai mah maenawk kangh naah kangqong hmaipalai baktiah omsak ah,
15 så forfølge du dem med din Storm, forfærde du dem med din Hvirvelvind;
takhi sae hoiah nihcae to patom ah loe, nangmah ih takhipui hoiah nihcae to pazih ah.
16 fyld deres Åsyn med Skam, så de søger dit Navn, o HERRE;
Aw Angraeng, nihcae mah na hmin pakrong o thai hanah, nihcae ih mikhmainawk to azathaih hoiah koisak ah.
17 lad dem blues, forfærdes for stedse, beskæmmes og gå til Grunde
Nihcae azat o nasoe loe, raihaih tong o poe nasoe; ue, nihcae loe azat o nasoe loe, anghma o poe nasoe.
18 Og kende, at du, hvis Navn er HERREN, er ene den Højeste over al Jorden!
JEHOVAH, tiah ahmin maeto khue kaom Nang loe long nui boih ah na Sang koek, tiah kaminawk mah panoek o nasoe.