Salme 58

1 (Til sangmesteren. Al-tasjhet. Af David. En miktam.) Er det virkelig Ret, I taler, I Guder, dømmer I Menneskenes Børn retfærdigt?

Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke förgicks. Ären I då dumbar, att I icke tala viljen hvad rätt är; och döma hvad likt är, I menniskors barn?

2 Nej, alle øver I Uret på Jord, eders Hænder udvejer Vold.

Ja, af blotta ondsko gören I orätt i landena; och följen efter med edra händer, och gören öfvervåld.

3 Fra Moders Liv vanslægted de gudløse, fra Moders Skød for Løgnerne vild.

De ogudaktige äro afvoge af moderlifvet; de ljugare fara ville allt ifrå moderlifvet.

4 Gift har de i sig som Slangen, den stumme Øgle, der døver sit Øre

De rasa såsom en orm rasar; såsom en döf huggorm, den sitt öra tillstoppar;

5 og ikke vil høre på Tæmmerens Røst, på den kyndige Slangebesværger.

Att han icke skall höra kjusarens röst; besvärjarens, den väl besvärja kan.

6 Gud, bryd Tænderne i deres Mund, Ungløvernes Kindtænder knuse du, HERRE;

Gud, sönderbryt deras tänder i deras mun. Sönderslå, Herre, oxlatänderna af de unga lejon.

7 lad dem svinde som Vand, der synker, visne som nedtrampet Græs.

De skola förgås såsom vatten, det bortflyter. De skjuta med sina pilar, men de gå sönder.

8 Lad dem blive som Sneglen, opløst i Slim som et ufuldbårent Foster, der aldrig så Sol.

De förgås, såsom en snigel försmäktas; såsom ene qvinnos otidig börd, se de intet solena.

9 Før eders Gryder mærker til Tjørnen, ja, midt i deres Livskraft river han dem bort i sin Vrede

Förr än edor törne på buskanom mogne varda, skall vreden i växtenom bortrycka dem.

10 Den retfærdige glæder sig, når han ser Hævn, hans Fødder skal vade i gudløses Blod;

Den rättfärdige skall glädja sig, när han en sådana hämnd ser; och skall två sina fötter uti dens ogudaktigas blod;

11 Og Folk skal sige: "Den retfærdige får dog sin Løn, der er dog Guder, som dømmer på Jord!"

Att man skall säga: Den rättfärdige måste det ju njuta; Gud är ju ännu domare på jordene.