Salme 25

1 (Af David.) HERRE, jeg løfter min sjæl til dig

En Psalm Davids. Efter dig, Herre, längtar jag.

2 min Gud jeg stoler på dig, lad mig ikke beskæmmes, lad ej mine Fjender fryde sig over mig.

Min Gud, Jag hoppas uppå dig; låt mig icke komma på skam, att mine ovänner icke skola glädja sig öfver mig.

3 Nej, ingen som bier på dig, skal beskæmmes; beskæmmes skal de, som er troløse uden Grund.

Ty ingen kommer på skam, den dig förbidar; men de löse föraktare komma på skam.

4 Lad mig kende dine Veje, HERRE lær mig dine Stier.

Herre, visa mig dina vägar, och lär mig dina stigar.

5 Led mig på din Sandheds Vej og lær mig, thi du er min Frelses Gud; jeg bier bestandig på dig.

Led mig i dine sanning, och lär mig; ty du äst den Gud, som mig hjelper; dagliga förbidar jag dig.

6 HERRE, kom din Barmhjertighed i Hu og din Nåde, den er jo fra Evighed af.

Tänk Herre, på dina barmhertighet, och uppå dina godhet, den af verldenes begynnelse varit hafver.

7 Mine Ungdomssynder og Overtrædelser komme du ikke i Hu, men efter din Miskundhed kom mig i Hu, for din Godheds Skyld, o HERRE!

Tänk icke uppå mins ungdoms synder, och min öfverträdelse; men tänk uppå mig, efter dina barmhertighet, för dina godhets skull, Herre.

8 God og oprigtig er HERREN, derfor viser han Syndere Vejen.

Herren är god och from; derföre undervisar han syndarena på vägenom.

9 Han vejleder ydmyge i det, som er ret, og lærer de ydmyge sin Vej.

Han leder de elända rätt, och lärer de elända sin väg.

10 Alle HERRENs Stier er Miskundhed og Trofasthed for dem, der holder hans Pagt og hans Vidnesbyrd.

Alle Herrans vägar äro godhet och sanning, dem som hans förbund och vittnesbörd hålla.

11 For dit Navns Skyld, HERRE, tilgive du min Brøde, thi den er stor.

För ditt Namns skull, Herre, var mine missgerning nådelig, den stor är.

12 Om nogen frygter HERREN, ham viser han den Vej, han skal vælge;

Hvilken är den der fruktar Herran, han skall lära honom den bästa vägen.

13 selv skal han leve i Lykke og hans Sæd få Landet i Eje.

Hans själ skall bo i det goda, och hans säd skall besitta landet.

14 Fortroligt Samfund har HERREN med dem, der frygter ham, og han kundgør dem sin Pagt.

Herrans hemlighet är ibland dem som frukta honom; och sitt förbund låter han dem få veta.

15 Mit Øje er stadig vendt imod HERREN, thi han frier mine Fødder af Snaren.

Mine ögon se alltid till Herran; ty han skall taga min fot utu nätet.

16 Vend dig til mig og vær mig nådig, thi jeg er ene og arm.

Vänd dig till mig, och var mig nådelig; ty jag är ensam och elände.

17 Let mit Hjertes Trængsler og før mig ud af min Nød.

Mins hjertans ångest är stor; för mig utu mine nöd.

18 Se hen til min Nød og min Kvide og tilgiv alle mine Synder.

Se uppå min jämmer och eländhet, och förlåt mig alla mina synder.

19 Se hen til mine Fjender, thi de er mange og hader mig med Had uden Grund.

Se deruppå, att mine fiender så månge äro, och hata mig med orätt.

20 Vogt min Sjæl og frels mig, jeg lider på dig, lad mig ikke beskæmmes.

Bevara min själ, och fräls mig; låt mig icke komma på skam, ty jag förtröstar uppå dig.

21 Lad Uskyld og Retsind vogte mig, thi jeg bier på dig, HERRE.

Fromhet och rätthet, bevare mig; ty jag förbidar dig.

22 Forløs, o Gud, Israel af alle dets Trængsler!

Gud löse Israel utaf allo sine nöd.