Salme 19

1 (Til sangmesteren. En salme af David.) Himlen forkynder Guds Ære, Hvælvingen kundgør hans Hænders værk.

En Psalm Davids, till att föresjunga. Himlarna förtälja Guds äro, och fästet förkunnar hans händers verk.

2 Dag bærer Bud til Dag, Nat lader Nat det vide.

En dag säger det dem andra, och en natt kungör det de andro.

3 Uden Ord og uden Tale, uden at Lyden høres,

Intet mål eller tal är, der man deras röst icke hörer.

4 når Himlens Røst over Jorden vide, dens Tale til Jorderigs Ende. På Himlen rejste han Solen et Telt;

Deras snöre går ut i all land, och deras tal intill verldenes ändar; han hafver gjort solene ena hyddo i dem;

5 som en Brudgom går den ud af sit Kammer, er glad som en Helt ved at løbe sin Bane,

Och hon går ut såsom en brudgumme utu sinom kammar, och fröjdar sig såsom en hjelte till att löpa vägen.

6 rinder op ved Himlens ene Rand, og dens Omløb når til den anden. Intet er skjult for dens Glød.

Hon går upp vid himmelens ända, och löper omkring åter till samma ändan; och intet blifver för hennes hetta förskyldt.

7 HERRENs Lov er fuldkommen, kvæger Sjælen, HERRENs Vidnesbyrd holder, gør enfoldig viis,

Herrans lag är utan vank, och vederqvicker själarna; Herrans vittnesbörd är visst, och gör de enfaldiga visa.

8 HERRENs Forskrifter er rette, glæder Hjertet, HERRENs Bud er purt, giver Øjet Glans,

Herrans befallningar äro rätta, och fröjda hjertat; Herrans bud äro klar, och upplysa ögonen.

9 HERRENs Frygt er ren, varer evigt, HERRENs Lovbud er Sandhed, rette til Hobe,

Herrans fruktan är ren, och blifver evinnerliga; Herrans rätter äro sanne, allesamman rättfärdige.

10 kostelige fremfor Guld, ja fint Guld i Mængde, søde fremfor Honning og Kubens Saft.

De äro kosteligare än guld, och mycket fint guld; de äro sötare än hannog, och hannogskaka.

11 Din Tjener tager og Vare på dem; at holde dem lønner sig rigt.

Ock varder din tjenare igenom dem förmanad; och den dem håller, han hafver stor lön.

12 Hvo mærker selv, at han fejler? Tilgiv mig lønlige Brøst!

Ho kan märka huru ofta han bryter? Förlåt mig mina hemliga brister.

13 Værn også din Tjener mod frække, ej råde de over mig! Så bliver jeg uden Lyde og fri for svare Synder.

Bevara ock din tjenare för de stolta, att de icke få råda öfver mig; så blifver jag utan vank, och oskyldig för stor missgerning.

14 Lad min Munds Ord være dig til Behag, lad mit Hjertes Tanker nå frem for dit Åsyn, HERRE, min Klippe og min Genløser!

Låt dig täckas mins muns tal, och mins hjertans tankar för dig, Herre, min tröst och min förlossare.