< Salme 147 >

1 Halleluja! Ja, det er godt at lovsynge vor Gud, ja, det er lifligt, lovsang sømmer sig.
Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
2 Herren bygger Jerusalem, han samler de spredte af Israel,
Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
3 han læger dem, hvis Hjerte er sønderknust, og forbinder deres Sår;
Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
4 han fastsætter Stjemernes Tal og giver dem alle Navn.
Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
5 Vor Herre er stor og vældig, hans Indsigt er uden Mål;
Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
6 HERREN holder de ydmyge oppe, til Jorden bøjer han gudløse.
Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
7 Syng for HERREN med Tak, leg for vor Gud på Citer!
Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
8 Han dækker Himlen med Skyer, sørger for Regn til Jorden, lader Græs spire frem på Bjergene og Urter til Menneskers Brug;
Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
9 Føde giver han Kvæget og Ravneunger, som skriger;
Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
10 hans Hu står ikke til stærke Heste, han har ikke Behag i rapfodet Mand;
Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
11 HERREN har Behag i dem, der frygter ham, dem, der bier på hans Miskundhed.
Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
12 Lovpris HERREN, Jerusalem, pris, o Zion, din Gud!
Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
13 Thi han gør dine Portstænger stærke, velsigner dine Børn i din Midte;
Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
14 dine Landemærker giver han Fred, mætter dig med Hvedens Fedme;
Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
15 han sender sit Bud til Jorden, hastigt løber hans Ord,
Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
16 han lader Sne falde ned som Uld, som Aske spreder han Rim,
Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
17 som Brødsmuler sender han Hagl, Vandene stivner af Kulde fra ham;
Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
18 han sender sit Ord og smelter dem, de strømmer, når han rejser sit Vejr.
Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
19 Han kundgør sit Ord for Jakob, sine Vedtægter og Lovbud for Israel.
Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
20 Så gjorde han ikke mod andre Folk, dem kundgør han ingen Lovbud. Halleluja!
Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.

< Salme 147 >