< Salme 127 >

1 (Sang til Festrejserne. Af Salomo.) Dersom HERREN ikke bygger huset, er Bygmestrenes Møje forgæves, dersom HERREN ikke vogter Byen, våger Vægteren forgæves.
Y Cantan Quinajulo; iyon Salomon. YANGUIN ti si Jeova y jumatsa y guima, taebale y finatinasñija y manmachocho: yanguin ti si Jeova y umadaje y siuda, y guatdia magmamataja lao taebale.
2 Det er forgæves, I står årle op og går sent til Ro, ædende Sliddets Brød; alt sligt vil han give sin Ven i Søvne.
Taebale y uncajulo taftaf, ya undescansa atrasao, ya uncano y pan pinite: sa jananaeja ni y güinaeyaña y mamaego.
3 Se, Sønner er HERRENs Gave, Livsens Frugt er en Løn.
Estagüe, y famaguon erensian Jeova: ya yi tinegcha y tiyan, apasiña.
4 Som Pile i Krigerens Hånd er Sønner, man får i sin Ungdom.
Jaftaemanoja y flecha gui canae y matatnga na taotao; taegüijeja locue y famaguon y manpatgon.
5 Salig den Mand, som fylder sit Kogger med dem; han beskæmmes ej, når han taler med Fjender i Porten.
Magof y taotao yanguin bula y questat y flechaña nu sija: ti ufanmamajlao, lao ufanguentos yan y enemigo sija gui trangca.

< Salme 127 >