< Salme 125 >

1 (Sang til Festrejserne.) De der stoler På HERREN, er som Zions bjerg, der aldrig i evighed rokkes.
Bawipa ak ypnaak thlangkhqi taw amak tyn qoe kumqui dyna ak cak Zion tlang ing myih hy.
2 Jerusalem ligger hegnet af Bjerge; og HERREN hegner sit Folk fra nu og til evig Tid:
Tlang ing Jerusalem ak chung khoep amyihna, Bawipa ing tuh kawng kumqui dyna ak thlangkhqi ce chung sih khqi hy.
3 Han lader ej Gudløsheds Herskerskerstav tynge retfærdiges Lod, at retfærdige ikke skal udrække Hånden til Uret.
Thlakche a boei sawnghqawl ing thlak dyngkhqi a qam khuiawh am awm loet thai ti kaw, cemyih mantaw thlak dyngkhqi ing ami kut ce ik-oeih che sainaak aham hawna hau kawm uh.
4 HERRE, vær god mod de gode, de oprigtige af Hjertet;
Aw Bawipa, thlakchekhqi, kawlung ak dyng thlangkhqi venawh ak leek ik-oeih sai lah.
5 men dem, der slår ind på krogveje, dem bortdrive HERREN tillige med Udådsmænd. Fred over Israel!
Cehlai lap kawi awh ak pleng thlangkhqi cetaw amak leek ik-oeih ak saikhqi mi Bawipa ing hqek baat kaw. Israel ak khan awh ngaihqepnaak awm seh.

< Salme 125 >