< Salme 122 >
1 (Sang til Festrejserne. Af David.) Jeg frydede mig, da de sagde til mig: "Vi drager til HERRENs Hus!"
«Yuqirigha chiqish naxshisi» Ular manga: «Perwerdigarning öyige chiqayli» — déginide, Shadlandim.
2 Så står vore Fødder da i dine Porte, Jerusalem,
Putlirimiz derwaziliring ichide turushqa nésip boldi, i Yérusalém!
3 Jerusalem bygget som Staden, hvor Folket samles;
I Yérusalém, sen jipsilashturulup retlik sélin’ghan bir sheherdursen;
4 thi did op drager Stammerne, HERRENs Stammer en Vedtægt for Israel om at prise HERRENs Navn.
Qebililer u yerge chiqidu, Yahning qebililiri chiqidu; Israilgha bérilgen körsetme boyiche, Perwerdigarning namigha teshekkür éytish üchün chiqidu.
5 Thi der står Dommersæder, Sæder for Davids Hus.
Chünki u yerde höküm chiqirishqa textler sélindi, Dawutning jemetidikilerge textler sélindi.
6 Bed om Jerusalems Fred! Ro finde de, der elsker dig!
Yérusalémning aman-xatirjemlikini izdep dua qilinglar; Séni söygenler ronaq tapidu.
7 Der råde Fred på din Mur, Tryghed i dine Borge!
Istihkamliring ichide aman-xatirjemlik bolsun, Ordiliring ichide awat-aramliq bolsun!
8 For Brødres og Frænders Skyld vil jeg ønske dig Fred,
Qérindashlirim hem yar-buraderlirim üchün, Men: «Aman-xatirjemlik ichingde bolsun» — deymen.
9 for Herren vor Guds hus's skyld vil jeg søge dit bedste.
Perwerdigar Xudayimizning öyi üchün, Séning ronaq tépishinggha intilimen!