Salme 108
1 (En Sang. En Salme af David.) Mit Hjerte er trøstigt, Gud, mit hjerte er trøstigt; jeg vil synge og lovprise dig, vågn op, min Ære!
En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.
2 Harpe og Citer, vågn op, jeg vil vække Morgenrøden.
Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.
3 Jeg vil takke dig, HERRE, blandt Folkeslag, lovprise dig blandt Folkefærd;
Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;
4 thi din Miskundhed når til Himlen, din Sandhed til Skyerne.
Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.
5 Løft dig, o Gud, over Himlen, din Herlighed være over al Jorden!
Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;
6 Til Frelse for dine elskede hjælp med din højre, bønhør os!
På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.
7 Gud talede i sin Helligdom: "Jeg vil udskifte Sikem med Jubel, udmåle Sukkots Dal;
Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.
8 mit er Gilead, mit er Manasse, Efraim er mit Hoveds Værn, Juda min Herskerstav,
Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.
9 Moab min Vaskeskål, på Edom kaster jeg min Sko, over Filisterland jubler jeg."
Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.
10 Hvo bringer mig til den befæstede By, hvo leder mig hen til Edom?
Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?
11 Har du ikke, Gud, stødt os fra dig? Du ledsager ej vore Hære.
Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?
12 Giv os dog Hjælp mod Fjenden! Blændværk er Menneskers Støtte.
Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.
13 Med Gud skal vi øve vældige Ting, vore Fjender træder han ned!
I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.
