Salme 103

1 (Af David.) Min Sjæl, lov Herren, og alt i mig love hans hellige navn!

Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Min Sjæl, lov HERREN, og glem ikke alle hans Velgerninger!

Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 Han, som tilgiver alle dine Misgerninger og læger alle dine Sygdomme,

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 han, som udløser dit Liv fra Graven og kroner dig med Miskundhed og Barmhjertighed,

han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 han, som mætter din Sjæl med godt, så du bliver ung igen som Ørnen!

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 HERREN øver Retfærdighed og Ret mod alle fortrykte.

HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 Han lod Moses se sine Veje, Israels Børn sine Gerninger;

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 barmhjertig og nådig er HERREN, langmodig og rig på Miskundhed;

Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 han går ikke bestandig i Rette, gemmer ej evigt på Vrede;

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 han handled ej med os efter vore Synder, gengældte os ikke efter vor Brøde.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 Men så højt som Himlen er over Jorden, er hans Miskundhed stor over dem, der frygter ham.

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 Så langt som Østen er fra Vesten, har han fjernet vore Synder fra os.

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 Som en Fader forbarmer sig over sine Børn, forbarmer HERREN sig over dem, der frygter ham.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Thi han kender vor Skabning, han kommer i Hu, vi er Støv;

Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 som Græs er Menneskets dage, han blomstrer som Markens Blomster;

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 når et Vejr farer over ham, er han ej mere, hans Sted får ham aldrig at se igen.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Men HERRENs Miskundhed varer fra Evighed og til Evighed over dem, der frygter ham, og hans Retfærd til Børnenes Børn

Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 for dem, der holder hans Pagt og kommer hans Bud i Hu, så de gør derefter.

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 HERREN har rejst sin Trone i Himlen, alt er hans Kongedømme underlagt.

HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Lov HERREN, I hans Engle, I vældige i Kraft, som gør, hvad han byder, så snart I hører hans Røst.

Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Lov HERREN, alle hans Hærskarer, hans Tjenere, som fuldbyrder hans Vilje.

Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Lov HERREN, alt, hvad han skabte, på hvert eneste Sted i hans Rige! Min Sjæl, lov HERREN!

Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.