< Ordsprogene 9 >

1 Visdommen bygged sig Hus, rejste sig støtter syv,
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 slagted sit Kvæg og blanded sin Vin, hun har også dækket sit Bord;
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 hun har sendt sine Terner ud, byder ind på Byens højeste Steder:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Hvo som er tankeløs, han komme hid, jeg taler til dem, som er uden Vid:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Kom og smag mit Brød og drik den Vin, jeg har blandet!
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Lad Tankeløshed fare, så skal I leve, skrid frem ad Forstandens Vej!
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Tugter man en Spotter, henter man sig Hån; revser man en gudløs, høster man Skam;
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 revs ikke en Spotter, at han ikke skal hade dig, revs den vise, så elsker han dig;
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 giv til den vise, så bliver han visere, lær den retfærdige, så øges hans Viden.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 HERRENs Frygt er Visdoms Grundlag, at kende den HELLIGE, det er Forstand.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Thi mange bliver ved mig dine Dage, dine Livsårs Tal skal øges.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Er du viis, er det til Gavn for dig selv; spotter du, bærer du ene Følgen!
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 Dårskaben, hun slår sig løs og lokker og kender ikke til Skam;
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 hun sidder ved sit Huses indgang, troner på Byens Høje
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 og byder dem ind, der kommer forbi, vandrende ad deres slagne Vej:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Hvo som er tankeløs, han komme hid, jeg taler til dem, som er uden Vid:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Stjålen Drik er sød, lønligt Brød er lækkert!
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
18 Han ved ej, at Skyggerne dvæler der, hendes Gæster er i Dødsrigets Dyb. (Sheol h7585)
han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ---- (Sheol h7585)

< Ordsprogene 9 >