< Ordsprogene 22 >
1 Hellere godt Navn end megen rigdom, Yndest er bedre end Sølv og Guld
Erinnya eddungi lyagalibwa okusinga eby’obugagga ebingi, n’okuganja kusinga ffeeza oba zaabu.
2 Rig og fattig mødes, HERREN har skabt dem begge.
Abagagga n’abaavu balina kimu ekibagatta, Mukama ye Mutonzi waabwe bonna.
3 Den kloge ser Faren og søger i Skjul, tankeløse går videre og bøder.
Omuntu omutegeevu bw’alaba akabi yeekweka, naye abatalina magezi bagenda bugenzi mu maaso ne balumizibwa.
4 Lønnen for Ydmyghed og HERRENs Frygt er Rigdom, Ære og Liv.
Obugagga n’ekitiibwa n’obulamu y’empeera ey’okwetoowazanga n’okutyanga Mukama.
5 På den svigefuldes Vej er der Torne og Snarer; vil man vogte sin Sjæl, må man holde sig fra dem.
Amaggwa n’emitego biri mu kkubo ly’omubambaavu; naye oyo akuuma emmeeme ye anaabyewalanga.
6 Væn Drengen til den Vej, han skal følge, da viger han ikke derfra, selv gammel.
Manyiiriza omwana mu kkubo erimugwanira okutambulirangamu, ne bw’alikula talirivaamu.
7 Over Fattigfolk råder den rige, Låntager bliver Långivers Træl.
Omugagga afuga abaavu, naye eyeewola aba muddu w’oyo amuwola.
8 Hvo Uret sår, vil høste Fortræd, hans Vredes Ris skal slå ham selv.
Asiga obutali butuukirivu akungula mitawaana, n’oluga olw’obusungu bwe lulizikirizibwa.
9 Den vennesæle velsignes, thi han deler sit Brød med den ringe.
Omuntu omugabi anaabanga n’omukisa, kubanga emmere ye agirya n’abaavu.
10 Driv Spotteren ud, så går Trætten med, og Hiv og Smæden får Ende.
Goba omunyoomi, entalo zinaagenda, ennyombo n’okuvumagana binaakoma.
11 HERREN elsker den rene af Hjertet; med Ynde på Læben er man Kongens Ven.
Omuntu eyeegomba omutima omulongoofu era ayogera n’eggonjebwa, talirema kuganja ewa kabaka.
12 HERRENs Øjne agter på Kundskab, men han kuldkaster troløses Ord.
Amaaso ga Mukama galabirira amazima, era adibya entegeka z’abatali beesigwa.
13 Den lade siger: "En Løve på Gaden! Jeg kan let blive revet ihjel på Torvet."
Omugayaavu ayogera nti, “Ebweru eriyo empologoma,” oba nti, “Nnyinza okutemulirwa mu kkubo.”
14 Fremmed Kvindes Mund er en bundløs Grav, den, HERREN er vred på, falder deri.
Malaaya mutego gwa kabi, akolimiddwa Mukama mw’afiira.
15 Dårskab er knyttet til Ynglingens Hjerte, Tugtens Ris skal tjerne den fra ham.
Obusirusiru busibiddwa ku mutima gw’omwana omuto, naye omuggo ogukangavvula gulimuwonyeza ddala.
16 Vold mod den ringe øger hans Eje, Gave til Rigmand gør ham kun fattig. -
Omuntu atulugunya abaavu ne yeeyongera okugaggawala, n’oyo agabira omugagga awa abagagga enguzi, enkomerero ya bombi bwavu.
17 Bøj Øret og hør de vises Ord, vend Hjertet til og kend deres Liflighed!
Ossangayo omwoyo okuwuliriza ebigambo by’omugezi, n’omutima gwo eri ebyo bye njigiriza.
18 Vogter du dem i dit Indre, er de alle rede på Læben.
Kibeera kya ssanyu bw’obikwata ku mutima gwo, n’oba mwetegefu okubiddamu byonna.
19 For at din Lid skal stå til HERREN, lærer jeg dig i Dag.
Mbikumanyisa leero ggwe, obwesige bwo bubeerenga mu Mukama.
20 Alt i Går optegned jeg til dig, alt i Forgårs Råd og Kundskab
Kale sikuwandiikidde ebintu amakumi asatu ebikuwabula era ebikuwa okumanya?
21 for at lære dig rammende Sandhedsord, at du kan svare sandt, når du spørges.
Sikulaze ekirungi n’ekituufu, olyoke obe n’eky’okuddamu eri oyo eyakutuma?
22 Røv ej fra den ringe, fordi han er ringe, knus ikke den arme i Porten:
Tonyaganga mwavu, kubanga mwavu, oba okutulugunyanga aleeteddwa mu mbuga.
23 thi HERREN fører deres Sag og raner deres Ransmænds Liv.
Kubanga Mukama alibawolereza, n’abo ababanyaga alibanyaga.
24 Vær ej Ven med den, der let bliver hidsig, omgås ikke vredladen Mand,
Tokwananga muntu wa busungu, oba okuyitanga n’omuntu anyiiganyiiga amangu,
25 at du ikke skal lære hans Stier og hente en Snare for din Sjæl.
oleme okuyiga amakubo ge ne weesuula mu mitawaana.
26 Hør ikke til dem, der giver Håndslag, dem, som borger for Gæld!
Teweegattanga ku abo abeeyama, newaakubadde ku abo abeeyimirira ab’amabanja.
27 Såfremt du ej kan betale, tager man Sengen, du ligger i.
Bw’oliba nga tolina kya kusasula ekitanda kyo kyennyini kye kirikuggyibwako.
28 Flyt ej ældgamle Skel, dem, dine Fædre satte.
Tojjululanga nsalo bajjajjaabo gye bassaawo edda.
29 Ser du en Mand, som er snar til sin Gerning, da skal han stedes for Konger, ikke for Folk af ringe Stand.
Omanyi omuntu omunyiikivu era omukugu mu mulimu gwe? Aliweereza bakabaka; taliweereza bantu batamanyiddwa.