< Ordsprogene 20 >

1 En Spotter er Vinen, stærk Drik slår sig løs, og ingen, som raver deraf, er viis.
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2 Som Løvebrøl er Rædslen, en Konge vækker, at vække hans Vrede er at vove sit Liv.
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3 Mands Ære er det at undgå Trætte, men alle Tåber vil Strid.
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4 Om Efteråret pløjer den lade ikke, han søger i Høst, men finder intet.
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5 Råd i Mands Hjerte er dybe Vande, men Mand med Indsigt drager det op.
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6 Mangen kaldes en velvillig Mand, men hvem kan finde en trofast Mand?
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7 Retfærdig er den, som lydefrit vandrer, hans Sønner får Lykke efter ham.
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8 Kongen, der sidder i Dommersædet, sigter alt ondt med sit Blik.
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9 Hvo kan sige: "Jeg rensed mit Hjerte, og jeg er ren for Synd!"
Vem kan säga: "Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd"?
10 To Slags Vægt og to Slags Mål, begge Dele er HERREN en Gru.
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11 Selv Drengen kendes på det, han gør, om han er ren og ret hans Færd.
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12 Øret, der hører, og Øjet, der ser, HERREN skabte dem begge.
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13 Elsk ikke Søvn, at du ej bliver fattig, luk Øjnene op og bliv mæt.
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14 Køberen siger: "Usselt, usselt!" men skryder af Handelen, når han går bort.
"Uselt, uselt", säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15 Har man end Guld og Perler i Mængde, kosteligst Smykke er Kundskabslæber.
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16 Tag hans Klæder, han borged for en anden, pant ham for fremmedes Skyld!
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17 Sødt smager Løgnens Brød, bagefter fyldes Munden med Grus.
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18 Planer, der lægges ved Rådslagning, lykkes; før Krig efter modent Overlæg!
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19 Bagtaleren røber, hvad ham er betroet, hav ej med en åbenmundet at gøre!
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20 Den, der bander Fader og Moder, i Bælgmørke går hans Lampe ud.
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21 Først haster man efter en Arv, men til sidst velsignes den ikke.
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22 Sig ikke: "Ondt vil jeg gengælde!" Bi på HERREN, så hjælper han dig.
Säg icke: "Jag vill vedergälla ont med ont"; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23 To Slags Lodder er HERREN en Gru, det er ikke godt, at Vægten er falsk.
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24 Fra HERREN er Mands Fjed, hvor kan et Menneske fatte sin Skæbne!
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25 Det er farligt at sige tankeløst: "Helligt!" og først efter Løftet tænke sig om.
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26 Viis Konge sigter de gudløse, lader Tærskehjul gå over dem.
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27 Menneskets Ånd er en HERRENs Lampe, den ransager alle hans indres Kamre.
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28 Godhed og Troskab vogter Kongen, han støtter sin Trone ved Retfærd.
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29 Unges Stolthed er deres Styrke, gamles Smykke er grånet Hår.
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30 Blodige Strimer renser den onde og Hug hans Indres Kamre.
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.

< Ordsprogene 20 >