< Markus 7 >
1 Og Farisæerne og nogle af de skriftkloge, som vare komne fra Jerusalem, samle sig om ham.
Bafalisi ne beshikwiyisha milawo nabambi balafumina ku Yelusalemu, balamubunganina Yesu.
2 Og da de så nogle af hans Disciple holde Måltid med vanhellige, det er utoede, Hænder
Lino balaboneti beshikwiya nabambi balalinga shinkwa kwakubula kusamba kumakasa mbuli mulawo wa Bafalisi nceulambanga.
3 thi Farisæerne og alle Jøderne spise ikke uden at to Hænderne omhyggeligt, idet de fastholde de gamles Overlevering;
Pakwinga Bafalisi ne Bayuda bonse nkabakute kulya kwakubula kusamba kumakasa mbuli mwambo wabakulukulu nceulambanga.
4 og når de komme fra Torvet, spise de ikke uden først at tvætte sig; og der er mange andre Ting, som de have vedtaget at holde, Tvætninger af Bægere og Krus og Kobberkar og Bænke,
Weco bafuma kumakwebo, nkabali kubilya kabatana babiswepesha nanshi. Kayi pali miyambo ingi njobalatambula ne kwisunga, mbuli kusuka mipika nkomeshi ne mbale kayi ne malili.
5 så spurgte Farisæerne og de skriftkloge ham ad: "Hvorfor vandre dine Disciple ikke efter de gamles Overlevering, men holde Måltid med vanhellige Hænder?"
Neco aba Bafalisi ne beshikwiyisha milawo balamwipusheti, “Inga nipacebo cini beshikwiya bakobe ncobabulilinga kukonka mwambo wa bakulukulu. Balo balalinga cakulya ne makasa ashilila?”
6 Men han sagde til dem: "Rettelig profeterede Esajas om eder, I Hyklere! som der er skrevet: "Dette Folk ærer mig med Læberne, men deres Hjerte er langt borte fra mig.
Yesu walabakumbuleti, “Yesaya walamba cakubinga pakwamba sha bandemi shibili amwe, mbuli Mabala ncakute kwambeti,” Bantu aba bakute kumpa bulemu ne milomo yabo, nsombi myoyo yabo ili kutali nenjame.
7 Men de dyrke mig forgæves, idet de lære Lærdomme, som ere Menneskers Bud."
“Bakute kunkambilila pabulyo, pakwinga bakute kwiyisha milawo yabantu kubeti biyisho bya Lesa!
8 I forlade Guds Bud og holde Menneskers Overlevering."
“Mukute kubika palubasu milawo ya Lesa, ne kuyuminina nta ku mwambo wa bantu.”
9 Og han sagde til dem: "Smukt ophæve I Guds Bud, for at I kunne holde eders Overlevering.
Kayi walabambileti, “Mubucenjeshi bwenu mukute kunyakila palubasu milawo ya Lesa kwambeti musunge mwambo wenu.
10 Thi Moses har sagt: "Ær din Fader og din Moder"; og:"Den, som hader Fader eller Moder, skal visselig dø".
Pakwinga Mose walambeti, ‘Kopa bulemu baiso ne banyoko,’ Kayi walambeti, ‘Uliyense lanyanshanga baishi ne banyina ashinwe.’
11 Men I sige: Når en Mand siger til sin Fader eller sin Moder: "Det, hvormed du skulde være hjulpen af mig, skal være Korban (det er: Tempelgave),"
Nomba amwe mukute kwambeti muntu ambila baishi nambi banyina, nconkute, ncomwayandangeti ndimunyamfweko, ni kwambeti, ‘ni Kobani (uku ekwambeti cintu ico cilabengwa kuli Lesa).
12 da tilstede I ham ikke mere at gøre noget for sin Fader eller Moder,
Nkamukute kumusuminisheti asebensele baishi nambi banyina munshila iliyonse,
13 idet I ophæve Guds Ord ved eders Overlevering, som I have overleveret; og mange lignende Ting gøre I."
pakwinseco maswi a Lesa akute kuba abulyo pacebo ca mwambo wenu ngomwalatwalila bantu. Kayi mukute kwinsa bintu bingi byakoshana nebi.”
14 Og han kaldte atter Folkeskaren til sig og sagde til dem: "Hører mig alle, og forstår!
Neco Yesu walakuwa likoto lisa lya bantu, ne kutatika kwamba nalyo, “Kamunyumfwani kuno mwense, munyumfwishishe bupandulushi bwakendi.
15 Der er intet uden for Mennesket, som, når det går ind i ham, kan gøre ham uren; men hvad der går ud af Mennesket, det er det, som gør Mennesket urent.
Paliya ciliconse cishikufuma kunsa kwa muntu cikute kwingila mumubili mwakendi celela kusafwanya muntu, nsombi bintu bikute kupula mu muntu ebikute kusafwanya muntu.”
16 Dersom nogen har Øren at høre med, han høre!"
“Ukute matwi Anyumfwe.”
17 Og da han var gået ind i Huset og var borte fra Skaren, spurgte hans Disciple ham om Lignelsen.
Yesu mpwalafuma palikoto lya bantu walakengila mung'anda, beshikwiya bakendi balatatika kumwipusha sha mukoshano usa.
18 Og han siger til dem: "Ere også I så uforstandige? Forstå I ikke, at intet, som udefra går ind i Mennesket, kan gøre ham uren?
Yesu walabambileti, “Sena nenjamwe nkamuncishi kwambeti paliya cishikufuma kunsa ne kwingila mu mubili wa muntu celela kumusafwanya,
19 Thi det går ikke ind i hans Hjerte men i hans Bug og går ud ad den naturlige Vej, og således renses al Maden."
pakwinga nkacikute kwingila mumoyo, nsombi mumila yakendi. Neco cikute kupula nekuya kucitaila kucisuwa” Palico byakulya byonse byaswepa.
20 Men han sagde: "Det, som går ud af Mennesket, dette gør Mennesket urent.
Kayi walambeti, “cishikufuma mu muntu ecikute kusafwanya muntu,
21 Thi indvortes fra, fra Menneskenes Hjerte, udgå de onde Tanker, Utugt, Tyveri, Mord,
pakwinga mukati mu moyo wa muntu, mukute kupula miyeyo yaipa yakwinsa bufule, ya bwibi, yabukapondo,
22 Hor, Havesyge, Ondskab, Svig, Uterlighed, et ondt Øje, Forhånelse, Hovmod, Fremfusenhed;
yabupombo, yakukumbwa kwa munyono, kwinsa byaipa, bwepeshi, bwikalo bwacendende, liso lyalunkumbwa, lunkanwa, kulibonabuntu, kwinsa bintu kwa buluya.
23 alle disse onde Ting udgå indvortes fra og gøre Mennesket urent."
Byonsebi byaipa ebikute kupula mukati ne kusafwanya muntu.”
24 Og han stod op og gik bort derfra til Tyrus's og Sidons Egne. Og han gik ind i et Hus og vilde ikke, at nogen skulde vide det. Og han kunde dog ikke være skjult;
Yesu mpwalafumako walengila mubibela bya Tulo ne Sidoni. Walaya kwingila mung'anda, neco nkalikuyandeti muntu uliyense enshibe. Nikukabeco bantu balenshiba.
25 men en Kvinde, hvis lille Datter havde en uren Ånd, havde hørt om ham og kom straks ind og faldt ned for hans Fødder;
Neco pacindi copeleco mutukashi walikukute mwana mutukashi wekatwa ne mushimu waipa, walanyumfwa sha Yesu, walesa kusuntama pa myendo yakendi.
26 (men Kvinden var græsk, af Herkomst en Syrofønikerinde), og hun bad ham om, at han vilde uddrive den onde Ånd af hendes Datter.
Mutukashi uyu walikuba mu Giliki walasemenwa mu cibela ca Siliya calikukwiweti Foinike. Neco walamusenga Yesu tunkanda twingi kwambeti apulishe mushimu mu mwanendi mutukashi.
27 Og han sagde til hende: "Lad først Børnene mættes; thi det er ikke smukt at tage Børnenes Brød og kaste det for de små Hunde."
Nomba nendi walatatika kwambeti, “Cakutanguna bana ebelela nanshi kwikuta, pakwinga nkacaina kumanta cakulya ca bana ne kupa bakabwa.”
28 Men hun svarede og siger til ham: "Jo, Herre! også de små Hunde æde under Bordet af Børnenes Smuler."
Nomba pakukumbula nendi mutukashi walambeti, “Nicakubinga Nkambo, nomba nabo bakabwa bona mwinshi mutebulu bakute kupembelela kulya bilalashanga bana panshi.” Mpwalanyumfwa maswi alico walamwambila mutukashi,
29 Og han sagde til hende: "For dette Ords Skyld gå bort; den onde Ånd er udfaren af din Datter"
“Pakwinga ulambeco, koya, mushimu waipa ulapulumo mu mwanobe.”
30 Og hun gik bort til sit Hus og fandt Barnet liggende på Sengen og den onde Ånd udfaren.
Neco walaya kung'anda kwakendi nekucana mwanendi kali walambalala pabulili mushimu kauli ulapulumo kendi.
31 Og da han gik bort igen fra Tyrus's Egne, kom han over Sidon midt igennem Dekapolis's Egne til Galilæas Sø.
Lino mpwalikubwela kufuma mubibela bya Tulo, walapita pakati pa Sidoni ne kushika kulwenje lwa Galileya ne kupita mu Cimpansha caminshi likumi.
32 Og de bringe ham en døv, som også vanskeligt kunde tale, og bede ham om, at han vilde lægge Hånden på ham.
Kopeloko bantu balamuletela muntu washinka matwi, kayi wakamama, balamusengeti abike cikasa cakendi palyendiye.
33 Og han tog ham afsides fra Skaren og lagde sine Fingre i hans Øren og spyttede og rørte ved hans Tunge
Nomba Yesu walamanta muntuyo pakati pa likoto lya bantu nekuya nendi palubasu. Kopeloko walengisha minwe yakendi mu matwi a muntuyo kayi walasanka mata ne kwikata lulemi lwakendi.
34 og så op til Himmelen, sukkede og sagde til ham: "Effata!" det er: lad dig op!
Popelapo walalanga kwilu walashinshimuka ne kwambeti, “Ephphata,” Uku ekwambeti, “Caluka.”
35 Og hans Øren åbnedes, og straks løstes hans Tunges Bånd, og han talte ret.
Popelako matwi akendi alacaluka, lulemi lwakendi lwalikuba lwasungika lwalasunguluka, walatatika kwamba cena cena.
36 Og han bød dem, at de ikke måtte sige det til nogen; men jo mere han bød dem, desto mere kundgjorde de det.
Yesu walabakonkomesheti, “Kamutambilako uliyense,” Nomba balo empobalikuya kwamba kulikonse.
37 Og de bleve over al Måde slagne af Forundring og sagde: "Han har gjort alle Ting vel; både gør han, at de døve høre, og at målløse tale."
Cakubinga balikukankamana ne kwambeti, “Bintu byonse labinshi cena nditu, bashinka matwi balanyumfunga, ne bacibulu balambanga.”