< Judas 1 >

1 Judas, Jesu Kristi Tjener og Broder til Jakob, til de kaldede, som ere elskede i Gud Fader og bevarede for Jesus Kristus:
Jesu Khrih a tyihzawih pynoet na ak awm Jakob a naa, Juda ing, Khy na awm nawh, Pa Khawsa ing a lungnaak Jesu Khrih ak caming khoem na ak awmkhqi venawh:
2 Barmhjertighed og Fred og Kærlighed vorde eder mangfoldig til Del!
Am qeennaak, ngaihding naak ingkaw lungnaak ce nangmih aham khawzah awm seh.
3 I elskede! da det lå mig alvorligt på Sinde at skrive til eder om vor fælles Frelse, fandt jeg det nødvendigt at skrive til eder med Formaning om at stride for den Tro, som een Gang er bleven overgiven de hellige.
Ka lungnaak ka pyikhqi, kaimih ing ka mik kqawn thaawngnaak akawng ce qee aham ngaih soeih hlai nyng, thlakciimkhqi boeih a venawh hypboet peek na ak awm cangnaak awh ngaih tlypnaak nami taak aham ca qee aham poek nyng.
4 Thi der har indsneget sig nogle Mennesker, om hvem det for længe siden er forud skrevet, at de vilde falde under denne Dom: Ugudelige, som misbruge vor, Guds Nåde til Uterlighed og fornægte vor eneste Hersker og Herre Jesus Kristus.
Ikawtih maa na nangmih ak khuiawh ang hyp na ak kun thlakche na ak awm thlang pynoet akawng ce qee na awm hawh hy. Cemyih ak thlangkhqi cetaw Khawsa amak sim, Khawsa qeennaak nu ingkaw pa thawlhnaak benna ak hawi lat ingkaw ningnih a sawsang soeih ingkaw Bawipa Jesu Khrih ak oelhkhqi na awm uhy.
5 Men skønt I een Gang for alle vide det alt sammen, vil jeg minde eder om, at da Herren havde frelst Folket ud af Ægyptens Land, ødelagde han næste Gang dem, som ikke troede,
Vemyihkhqi ve sim boeih hawh hlai uhyk ti, Bawipaing ak thlangkhqi ce Izip qam awhkawng sawi hy, cehlai a hu nataw amak cangnaak thlangkhqi ce him hy.
6 og de Engle, som ikke bevarede deres Højhed, men forlode deres egen Bolig, bar han holdt forvarede i evige Lænker under Mørke til den store Dags Dom; (aïdios g126)
A mimah a saithainaak dyih hun awh a awm poe kaana a mimah a im a mik cehtaak khan ceityihkhqi – ce thannaak ak khuiawh tahy, awidengnaak khawnyn bau awh awi deng aham kumqui thiqui ing khit hy. (aïdios g126)
7 ligesom Sodoma og Gomorra og de omliggende Stæder, der på samme Måde som disse vare henfaldne til Utugt og gik efter fremmed Kød), ere satte til et Eksempel, idet de bære en evig Ilds Straf. (aiōnios g166)
Cemyih lawtna, Sodom ingkaw Gomorrah ingkaw a kengsam awhkaw khawkhqi ing nu ingkaw pa thawlh sainaak awh a mimah ingkaw a mimah ce pe qu uhy. Kumqui mai awh ak khuikha thlangkhqi aham dan kawina a mingmih ce awm uhy. (aiōnios g166)
8 Alligevel gå også disse ligedan i Drømme og besmitte Kød, foragte Herskab og bespotte Herligheder.
Cemyih bai lawtna, vemyihna mang ak hankhqi ing a mimah a pum ce tyih ak cu na sai uhy, saithainaak ak takhqi ce qoeng unawh, khawnghi na ak awmkhqi ce ak che na kqawn uhy.
9 Men Overengelen Mikael turde, da han tvistedes med Djævelen og talte om Mose Legeme, ikke fremføre en Bespottelsesdom, men sagde: "Herren straffe dig!"
Cehlai khan ceityih hqam Mikal ing zani Mosi a pum ce setan ing a ning qawt qu awh, ak che na anih ak khanawh thawlh puk aham kqih nawh, “Bawipa ing ni zyi seh!” tina hy.
10 Disse derimod bespotte, hvad de ikke kende; og hvad de som de ufornuftige Dyr vide Besked om af Naturen, dermed ødelægge de sig selv.
Cehlai ve ak thlangkhqi ingtaw ama ming zaksim ik-oeih ingkaw cyihnaak ing a sim ik-oeih ak khanawh awm qamsa amyihna poeknaak a taak kaana amak thym na ak che na kqawn uhy – vemyihkhqi ing a mingmih ce plawci sak khqi hy.
11 Ve dem! thi de ere gåede på Kains Vej og have styrtet sig i Bileams Vildfarelse for Vindings Skyld og ere gåede til Grunde i Horas Genstridighed.
Khaw na map uhy! Kain a lam ce hquut uhy; hawihkhangnaak ami ngaih aih awh Balam a sai thawlhnaak khuiawh cawn uhy; Korah a qaal thawhnaak awh plawci kang hawh uhy.
12 Disse ere Skærene ved eders Kærlighedsmåltider, fordi de uden Undseelse frådse med og pleje sig selv; de ere vandløse Skyer, som drives forbi af Vinden; bladløse Træer uden Frugt, to Gange døde, oprykkede med Rode;
Vemih ak thlangkhqi ve nangmih lungnaak buhveel kung awh coet ak kap na awm uhy, ngaihseetnaak tehca awm a taak kaana nangmih anglakawh buh ai uhy – amah ingkaw amah doeng ak cah qu tuukhaikhqi na awm uhy. Zilh ing a zawn mailai khawtlan tui amak awm cingmaikhqi ni; ak kqa nakawng phu qu nawh ak thaih amak awm, lo mai awhkaw thing – hih voei na ak thikhqi ni.
13 vilde Bølger på Hav, som udskumme deres egen Skam; vild farende Stjerner; for dem er Mørke og Mulm bevaret til evig Tid. (aiōn g165)
Tuicunli awhkaw tuibak ak tho, chahnaak ak awm ik-oeih ak cunkhqi ingkaw ak cet hyhy aihchikhqi ni, a mingmih aham kumqui na ak hyp thannaak ce taak peek ce na awm hawh hy. (aiōn g165)
14 Men om disse har også Enok, den syvende fra Adam, profeteret, da han sagde: "Se, Herren kom med sine hellige Titusinder
Adam awhkawng ak khqih naak Enok ing ve ak thlangkhqi akawng ve anak kqawn oepchoeh hy: “Toek lah, Bawipa taw amah ak thlangciim thong sang ingkaw
15 for at holde Dom over alle og straffe alle de ugudelige for alle deres Ugudeligheds Gerninger, som de have bedrevet, og for alle de formastelige Ord, som de have talt imod ham, de ugudelige Syndere!"
Khawsa amak sim thlangkhqi boeih ing Khawsa ak kawngaih am na Khawsa ak kawngaih am lam awh amah ak kawngaih doeng ak hquut, thlang ak theetkhqi ce law kaw,” tinawh kqawn law uhy.
16 Disse ere de, som knurre, som klage over deres Skæbne, medens de vandre efter deres Begæringer, og deres Mund taler overmodige Ord, medens de for Fordels Skyld vise Beundring for Personer.
Vemih ak thlangkhqi ve nangmih anik pek thlangkhqi ni, khawmdek simnaak mai mai ak hquut thlangkhqi na awm unawh myihla am ta uhy.
17 I derimod, I elskede! kommer de Ord i Hu, som forud ere talte af vor Herres Jesu Kristi Apostle;
Cehlai ka pyikhqi, ningnih a Bawipa Jesu Khrih a ceityihkhqi ing ami nak kqawn ce ce poek lah uh.
18 thi de sagde eder: I den sidste Tid skal der være Spottere, som vandre efter deres Ugudeligheders Begæringer.
Cekkhqi ing nangmih a venawh, “A tym a hukhit na taw Khawsa ak kawngaih am a mimah a hy ngaihnaak a hu awh amik cet thlang ak kqawn chekhqi awm law kaw,” tinawh a mik kqawn law ce.
19 Disse ere de, som volde Splittelser, sjælelige, som ikke have Ånd.
Cekkhqi ing nangmih ce ni pek khqi kaw, cekkhqi taw khawmdek simnaak ak hquut zapkhqi ingkaw Myihla amak ta ak thlangkhqi ni.
20 I derimod, I elskede! opbygger eder selv på eders helligste Tro; beder i den Helligånd;
Cehlai ka lungnaak ka pyikhqi, nangmih taw cangnaak ak ciim ing dyi unawh taw Ciim Myihla awh cykcah lah uh.
21 bevarer således eder selv i Guds Kærlighed, forventende vor Herres Jesu Kristi Barmhjertighed til evigt Liv. (aiōnios g166)
Nangmih a venawh kumqui hqingnaak ak haw law hly kawi ningnih a Bawipa Jesu Khrih ce nami qeh amyihna Khawsa a lungnaak ing awm lah uh. (aiōnios g166)
22 Og revser nogle, når de tvivle,
Upvoetnaak kawlung ak ta thlangkhqi venawh qeennaak ta law uh;
23 frelser andre ved at udrive dem af Ilden, forbarmer eder over andre med Frygt, så I hade endog den af Kødet besmittede Kjortel.
mai ak khuiawh kawng thlang ce qawt law unawh taw hul law lah uh; thlang a venawh qeennaak dang law sak uh, kqihnaak ing pumsa thawlhnaak ing ak sui a bai ce sawh law na uh.
24 Men ham, som er mægtig til at bevare eder fra Fald og fremstille eder for sin Herlighed ulastelige i Fryd,
Nangmih anik thawh khqi thaikung ingkaw amah a boeimangnaak a haiawh thawlhnaak a awm kaana zeelnaak ak bau soeih nangmih anik pekung –
25 den eneste Gud, vor Frelser ved vor Herre Jesus Kristus, tilkommer Ære og Majestæt, Vælde og Magt, forud for al Tid og nu og i alle Evigheder! Amen. (aiōn g165)
Khawsa ningnih a Hulkung doeng a venawh thangleeknaak, boeimang naak, thaawm naak ingkaw saithainaak, Jesu Khrih ningnih a Bawipa ak caming ak cykca ingkaw tuh awhkawng kumqui dyna awm seh! Amen. (aiōn g165)

< Judas 1 >