< Job 33 >
1 Men hør nu Job, på min Tale og lyt til alle mine Ord!
Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
2 Se, jeg har åbnet min Mund, min Tunge taler i Ganen;
Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
3 mine Ord er talt af oprigtigt Hjerte, mine Læber fører lutret Tale.
Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
4 Guds Ånd har skabt mig, den Almægtiges Ånde har givet mig Liv.
Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
5 Svar mig, i Fald du kan, rust dig imod mig, mød frem!
Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
6 Se, jeg er din Lige for Gud, også jeg er taget af Ler;
Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
7 Rædsel for mig skal ikke skræmme dig, min Hånd skal ej ligge tyngende på dig.
Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
8 Dog, det har du sagt i mit Påhør, jeg hørte så lydende Ord:
Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
9 "Jeg er ren og uden Brøde, lydeløs, uden Skyld;
"Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
10 men han søger Påskud imod mig, regner mig for sin Fjende;
men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
11 han lægger mine Fødder i Blokken, vogter på alle mine Veje."
Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."
12 Se, der har du Uret, det er mit Svar, thi Gud er større end Mennesket.
Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
13 Hvorfor tvistes du med ham, fordi han ej svarer på dine Ord?
Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
14 Thi på een Måde taler Gud, ja på to, men man ænser det ikke:
Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
15 I Drømme, i natligt Syn, når Dvale falder på Mennesker, når de slumrende hviler på Lejet;
I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
16 da åbner han Menneskers Øre, gør dem angst med Skræmmebilleder
då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
17 for at få Mennessket bort fra Uret og udrydde Hovmod af Manden,
när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
18 holde hans Sjæl fra Graven, hans Liv fra Våbendød.
Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
19 Eller han revses med Smerter på Lejet, uafbrudt sfår der Hamp i hans Ben;
Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
20 Livet i ham væmmes ved Brød og hans Sjæl ved lækker Mad
Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
21 hans Kød svinder hen, så det ikke ses, hans Knogler, som før ikke sås, bliver blottet;
Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
22 hans Sjæl kommer Graven nær, hans Liv de dræbende Magter.
Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
23 Hvis da en Engel er på hans Side, een blandt de tusind Talsmænd, som varsler Mennesket Tugt,
Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
24 og den viser ham Nåde og siger: "Fri ham fra at synke i Graven, Løsepenge har jeg fået!"
då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."
25 da svulmer hans Legem af Friskhed, han oplever atter sin Ungdom.
Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
26 Han beder til Gud, og han er ham nådig, han skuer med Jubel hans Åsyn, fortæller Mennesker om sin Frelse.
När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
27 Han synger det ud for Folk: "Jeg synded og krænkede Retten og fik dog ej Løn som forskyldt!
Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
28 Han har friet min Sjæl fra at fare i Grav, mit Liv ser Lyset med Lyst!"
ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."
29 Se, alle disse Ting gør Gud to Gange, ja tre med Mennesket
Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
30 for at redde hans Sjæl fra Graven, så han skuer Livets Lys!
till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
31 Lyt til og hør mig, Job, ti stille, så jeg kan tale!
Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
32 Har du noget at sige, så svar mig, tal, thi gerne gav jeg dig Ret;
Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
33 hvis ikke, så høre du på mig, ti stille, at jeg kan lære dig Visdom!
Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.